Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 JULI 1932
MEKANIK
85
då Kaplanturbinen förses med lösa löpskovlar torde
det icke vara omöjligt att gå upp till 12 m, blott
någon vill beställa en så stor turbin.
Under de första åren av Kaplanturbinens tillkomst
trodde man rätt allmänt att den nya turbinen skulle
få användning endast vid utbyggandet av mycket
låga fallhöjder. Men genom gemensamma
ansträngningar av vetenskapsmän och turbinkonstruktörer
har man för varje år lyckats förbättra skovelmaterial och skovelformer så, att det för närvarande
finnes turbiner, som arbeta klanderfritt vid ca 20 m
fallhöjd, medan kontrakt uppgjorts på turbiner för
ca 24 m, och 30 m gränsen hägrar för
konstruktörerna.
En teoretisk inblick i svårigheten att beräkna den
tillåtna maximala fallhöjden för en Kaplanturbin
kan erhållas med tillhjälp av ekv. (19), om vi häri
ersätta hastigheterna med hastighetskoefficienter och
den mot fallhöjden svarande teoretiska
fallhastigheten c, varigenom likheten, löst i avseende å
c2
II = - kan skrivas under formen
2*7
Pä P»nn "
–––––––––Hs
ff = -..........................?..-.. y................................-..-........
Ä . f. . *Wco* + *"",’-*";+-n. (kci - w
Vid de snabblöpande turbinerna (se
räkneexemplet) är kWQo* - kw\ + Y), (k£ - ArcJ) oc O,
medan kw oo /CM, varigenom likheten förenklas till
H =
Pä __ Pnnn
7 7
som med gränsvärden för de ingående storheterna
giver den vid ett visst specifikt omloppstal resp. ku
användbara fallhöjdens maximala värde #max, dvs.
Pä /’min TJ
H = J-___L________.
max jr *. fr 2
Amin ’ 4amin ’ KU
För extrema fall kunde man uppställa löphjulet
under avloppsvattenytan, varvid Hg blir negativ
och #raax ökas. Dessutom kunde man för en
noggrant undersökt skovelprofil tillåta ett mycket litet
/Y\
mirt, som dock under alla förhållanden måste vara
7
P .
större än ångbildningstrycket. Men ett litet –
7
förutsätter ett stort K, och det av det låga trycket
erhållna tillskottet för #max förbrukas därför lätt när
K växer. Ytterligare kunde man använda en profil
med mycket litet £a, som åter enligt ekv. (10 a)
fordrar ett stort l/t, dvs. breda skövlar, varigenom
verkningsgraden försämras. En bestämning av Z/max
med tillhjälp av ovanstående likhet giver följaktligen
så många kombinationsmöjligheter att man måste
betvivla ekvationens lämplighet för det avsedda
ändamålet. Och säkrast torde det vara att bestämma //max
experimentellt.
Med beaktande av de erhållna gränsvärdena för
Z)2 och H vore det nu lätt att beräkna maximieffekten för en Kaplanturbin, men denna beräkning vore
av ingen praktisk betydelse, ty de fantastiska siffror
man härvid komme till visa genast att så stora
turbiner för så stora fallhöjder sannolikt aldrig komma
att byggas.
FÖRBÄTTRINGAR AV EVAPORATORN VID
KOMPRESSORKYLMASKINER.
Av Mr. N. OVENDEN vid York Shipley Comp.
Mycket skulle kunna skrivas, av såväl
teoretisk som praktisk natur, om
evaporatorn eller "lågtryckssidan" vid
kylanläggningar. Litteraturen i ämnet är emellertid
ej rikhaltig, speciellt ej i de tekniska
tidskrifterna. Då jag nyligen avslutat
installationen av en anläggning i Sverige, av
samma slag som beskrives i följande artikel,
anser jag detta vara ett lämpligt tillfälle
att draga de svenska ingenjörernas
uppmärksamhet till några nyligen gjorda
förbättringar i vårt system, och för dem
påvisa dessa evaporatorers överlägsenhet.
Då man sammanställer ordet förbättringar med
evaporatorn eller "lågtryckssidan" på kylmaskiner,
kan en ingenjör med visst fog fråga, om det
verkligen förekommit några sådana. Medan utförandet av
kompressorer har gått framåt avsevärt med de
förbättrade fabrikationsmetoderna, är lågtryckssidan i
mången modern anläggning en avbild av de typer,
som byggdes för femton år sedan. Metallurgiska
forskningar och noggranna tillverkningsmetoder hava satt
konstruktörerna i stånd att bygga kompressorerna
mindre och lättare och låta dem arbeta med större
hastigheter än det var möjligt för blott några år
sedan. Men med få undantag förbliva evaporatorerna
likadana som förut, bortglömda under det allmänna
framåtskridandet. Och dock är det på lågtryckssidan,
som själva kylarbetet utföres. Kompressorn är lika
beroende av sin evaporator, som en turbin av sin
ångpanna.
Ett utmärkt exempel på en förbättrad evaporator
utgör den "flödade" ammoniak-evaporator, som
tillverkas av York Shipley, Ltd, London, England.
Denna firma har fullkomnat evaporatorer, vid vilka
ett flertal länge tolererade brister blivit fullständigt
eliminerade. Dessa evaporatorer hava for länge sedan
passerat experimentstadiet, och ha blivit en avgjord
kommersiell framgång.
Innan vi gå närmare in på just denna firmas
tillverkningar, göra vi bäst uti att tänka efter vad som
fordras för att en evaporator skall arbeta med god
verkningsgrad under praktiska driftsförhållanden,
och att lära oss förstå, hur en evaporator funktionerar
under arbete.
Konstruktörer och driftsingenjörer instämma
säkerligen i att först och främst skall värmeöverföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
