- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Mekanik /
86

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

TEKNISK TIDSKRIFT

16 JULI 1932

till kylvätskan per ytenhet av evaporatorytan vara
stor, i annat fall blir apparaten stor och dyrbar att
framställa. Vidare måste evaporatorns konstruktion
möjliggöra att värmeöverföringen till kylmediet
försiggår vid minsta möjliga temperaturdifferens mellan
detta och det ämne. som skall kylas. Detta emedan
en hög temperatur hos evaporatorn betyder ett högt
insugningstryck för kompressorn, vilket i sin tur
möjliggör en mindre maskin för en given
arbetsprestation, en högre volymetrisk verkningsgrad och
en lägre kraftkostnad per köldenhet,

Dessa äro de viktigaste synpunkterna vid
konstruktionen av en god lågtryckssida. Praktiska fordringar,
såsom låg framställningskostnad och enkel skötsel,
får man på köpet vid en evaporator av detta slag.

Tre olika evaporatortyper finnas nu i allmänt bruk,
slingtypen, sammansatt av längder av standardrör,
"mantel- och tub"-typen och dubbeltuben. Slingtypen
användes för kylning av saltlösning eller luft (som i
sin tur kan användas som kylmedium, som t. e. i kylhus). "Mantel- och tub"-typen användes för kylning
av vätskor, i flesta fall saltlösning, och
dubbeltub-typen användes för samma ändamål. För att man
klart skall förstå, hur bästa verkningsgrad skall
erhållas, fordras en undersökning av varje typs
arbetssätt och vetskap om vad som verkligen sker inom
varje evaporatortyp under vanlig praktisk drift.

Slingevaporatorer konstrueras vanligen som visas
å den schematiska figuren 1. Genom en expansions-
eller regleringsventil föres kylvätska till slingans
nedre del och den övre står i förbindelse med
kompressorns sugledning. Under driften, är det
nödvändigt att begränsa ammoniakmängden i slingan till en
sådan nivå, att någon vätska ej kan passera från
slingan in i kompressorns sugledning. Nu är vätskan,
som passerar genom expansionsventilen, normalt av
högre temperatur än vätskan i slingan, vilket
resulterar i bildandet av en hel del ånga vid slingans
början omedelbart efter expansionsventilen. Då alltså
en del vätska förångas, kyles återstoden, som matas
in genom expansionsventilen. I slingan sker den

SUGLEDNING

Fig. 1.

egentliga förångningen, och den därvid alstrade ångan
jämte den i regleringsventilen avskilda ångan söker
sin väg längs slingan och ut i sugledningen dels som
en följd av ångans lätthet och dels emedan dess
volym är större än vätskans av vilken den är bildad.
Då den passerar slingan, skjuter ångan framför sig
en del vätska, till dess att all vätska är förångad
eller ångbubblorna bryta genom och bli fria.
Hastigheten med vilken denna blandning av ånga och
vätska passerar slingan beror på slingans diameter och
på värmeöverföringen och har ett avsevärt inflytande

på den värmeöverföring, som kan uppnås. Det är
välbekant, att ytor, som äro fuktade med kylvätska,
giva det önskade kylresultatet i evaporatorer, medan
ytor, som endast äro i kontakt med ånga, blott
upptaga den lilla värmemängd, som behöves för att
överhetta ångan, vilket i sig själv ej är önskvärt.
Hastigheten blir större i ett klenare rör än i ett grövre, om
den förångade vätskemängden skall vara densamma.
Alltså bör långa längder klena rör vara bättre än
korta längder av grova rör vid en slinga av detta
slag. Som ingen vätska får passera in i sugledningen,
dels på grund av den fara, som uppstår om vätskan
passerar över i större mängd, och dels på grund av
otillfredsställande kompressorarbete, om vätska
medföljer svävande i ångan, äro de sista varven i dessa
slingor endast ångtorkare, och äro i själva verket
föga bättre än överhettare.

York Shipley Co. har bevisat, genom en lång serie
omsorgsfulla undersökningar, att vätskans rörelse
genom slingor av detta slag försiggår genom serier av
stötar, ej regelbundet eller periodiskt, och är omöjlig
att behärska. Vätskan i slingan måste också hållas
nere vid en sådan mängd att intet därav kommer ut
i sugledningen under dessa oregelbundna
vätskeströmningar i slingan. Detta betyder, att de allra
sista varven i slingan sällan arbeta med bästa
verkningsgrad, då de sällan eller aldrig äro fuktade med
kylvätska. Alltså måste dessa slingor även under
fördelaktigaste omständigheter vid kunnigt
handhavande hava en ansenlig rörlängd, som ej uträttar
något nyttigt arbete, vilket betyder en i vanliga fall
betydlig överhettning. Detta såvida ej ångan kommer
ut fuktig, vilket resulterar i minskad verkningsgrad
å kompressorn. Med fuktig menas att ångan medför
vätska i form av svävande partiklar. Antingen kommer denna vätska tillbaka till kondensorn i form av
svävande partiklar utan att ha alstrat någon som
helst kyla eller förångas den i kompressorcylindrarna,
där den ej uträttar kylningen på rätt plats och
försämrar kompressorns verkningsgrad.

Slingan kommer att ge bättre resultat, om vätskan
tillåtes passera helt igenom den och sedan ut vid
avloppsändan. Ett omsorgsfullt studium av
förhållandet längd till diameter är nödvändigt, eftersom
hastigheten hos vätske-ång-blandningen i slingan är direkt
beroende av diametern. Medan ett rör med liten
diameter ger en högre vätskehastighet och en
motsvarande större värmeöverföring per ytenhet kommer en
alltför lång slinga att orsaka en viss
"friktionsförlust", dvs. trycket vid slingans botten blir högre än
vid övre ändan. Det blir då högre temperatur i de
första varven vid slingans botten och ett visst
motstånd mot den strömmande vätskan, vilket orsakar
en hastighetsminskning; en avgjord olägenhet. Även
kommer utförandet av slingan, eller dess form, att ha
ett betydligt inflytande på mängden vätska, som
drives framåt genom slingan mot avloppsändan, eller
med andra ord, inverka på summan av fuktad slingyta. Yttre hastigheten, dvs. den hastighet med vilken
saltlösningen eller luften, som skall kylas, passerar
över evaporatorytan, är även en viktig faktor vid en
evaporators konstruktion. Stor yttre hastighet giver
hög verkningsgrad och blir avgörande för
utformandet av slingan i dess helhet och det hölje i vilket den
placeras.

De undersökningar, som bedrivits av York Co. i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932m/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free