Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 AUG. 1932
MEKANIK
91
Fig. 4. Exteriör av ångkraftverket. I förgrunden dammbyggnaden för kylvattenbassängen.
samt med en större panna med en kapacitet av 48
ton/timme.
Kraftverkets läge. Att finna ett lämpligt läge för
kraftverket erbjöd vissa svårigheter. Med hänsyn
till distributionsnätet var det önskvärt att förlägga
kraftverket inom ett begränsat område i närheten
av belastningens tyngdpunkt. Koltillförseln måste ske
per järnväg, varför det var nödvändigt att taga
hänsyn till kostnaderna för spårförbindelse. Stora
områden äro tennrika, och marken var här dyrbar att
förvärva i den utsträckning, som erfordrades för
ångkraftverkets byggnadsarbeten, kolupplag m. m.
Inom det område, som kunde ifrågakomma, finnas
stora träskmarker. Vattendragens vattenföring är
emellertid synnerligen varierande. Vid
tennutvinningen användes dessutom mycket vatten, vilket har
till följd dels att komplicerade förhållanden råda
beträffande vattenrättigheter, dels att vattnet blir starkt
slamhaltigt och ofta ledes olika vägar, allteftersom
bearbetningsplatserna förflyttas.
Den plats, som slutligen valdes, låg ca l km från
Malim Nawar järnvägsstation, intill ett mindre
vattendrag. Kraftstationsområdets utformning framgår
av fig. 3.
Kylvattenfrågan. Kylvatten erhålles normalt från
nyssnämnda mindre vattendrag. Skillnaden mellan
hög- och lågvattenstånd i detta är ca 4 m.
Vattenmängden är under halva året långt över 5 m3/sek.,
men kan under l å 2 månader om året sjunka ned
mot 0,1 m3/sek. Vid nuvarande utbyggnad är
behovet av kylvatten ca 1,5 m3/sek. För vattnets
magasinering och för att erhålla en konstant vattennivå
byggdes en mindre damm tvärs över vattendraget
invid ångkraftverket. (Fig. 3 och 4.) Härigenom
erhölls även ett kylvattenmagasin, särskilt värdefullt
vid torkperioder.
Under torkperioden måste återkylning användas.
Härför har anlagts en kylbassäng med munstyckskylning (spray-pond) i direkt anslutning till den genom
dammen erhållna reservoaren. Fig. 5 visar återkylningsanläggningen i verksamhet.
Kylvattnet införes i kraftverket genom en
inloppskanal. För varje turbin finnes en kylvattenpump,
som pumpar vattnet genom kondensorn och ut i
avloppskanalen. Vid riklig kylvattentillgång avbördas
allt vattnet från avloppskanalen över dammen. Vid
mindre riklig vattentillgång får en del av vattnet
cirkulera tillbaka till inloppskanalen, varvid kylverkan
erhålles från dammens vattenyta. Vid mycket låg
vattenföring tager återkylningsanläggningens pumpar
hand om vattnet i avloppskanalen och pumpar det
genom munstycksbatterierna i kylbassängen,
varifrån det får flyta tillbaka till inloppskanalen. Genom
att vattenytan i den genom dammen bildade
reservoaren utnyttjas för kylningen, minskas behovet av
pumparbete för återkylning till minsta möjliga.
Bränsle. Det bränsle, som normalt användes, är
inhemska kol, vilka erhållas från en gruva vid
Rawang, omkring 160 km söder om kraftverket.
Fig. 5. Återkylningsanläggningen i verksamhet visande de finfördelade
vattenstrålarna ur munstyckena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
