Teknisk Tidskrift / 1932. Mekanik / 96 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 14. Exteriör av kraftverket, i förgrunden transformatorstation för 6,6/22/66 kV.

Likström användes för manövrering av strömbrytare etc., ävensom för en magnetisk avskiljare för järn i kolet, placerad vid kolkrossen, samt
för nödbelysning, som vid behov automatiskt inkopplas.

För att kunna starta från kall station utan
strömtillförsel utifrån har en 150 kW dieselgenerator installerats.

Byggnaden. Byggnaden är utförd av stålskelett med fyllning av 1/2-stens
tegelmur. Enär stationen
är avsedd att kunna ytterligare utvidgas, hava på
en del ställen provisoriska väggar av asbestplattor
insatts. Yttertaket består av asbestklädd metallplåt
(Robertson’s protected metal sheets, gauge 22)
burna av järntakstolar. I turbinsalen finnes ett
innertak av asbestcementplattor. Taket skjuter ut
utanför byggnaden för att skydda för drivande regn.
Alla fönsteröppningar äro täckta med mosquito-nät.
Glas förekommer endast på några få ställen, där det
varit nödvändigt att speciellt skydda mot regn. I
övrigt har stationen gjorts så kall och dragig som
möjligt, I turbinsalen finnes en 35-tons travers,
och ett järnvägsspår löper in i salen.

Ehuru utrymmesbehovet av naturliga skäl ej spelat
en mera framträdande roll, kan det möjligen vara
av intresse att nämna att hela verkets byggnadsvolym
motsvarar 1,33 m³ per installerad kW och pannhuset
77 m³ per ton ånga.

Byggnadstid. Planeringen av kraftverket
utfördes i början av 1927. De huvudsakliga
beställningarna placerades i mars 1927. Vid denna
tidpunkt voro undersökningarna om lämpligaste
förläggning av stationen ej slutförda. Grundgrävningen
påbörjades i oktober 1927, i oktober 1928 var
kraftverket färdigt att tagas i drift, och den första
kraftleveransen påbörjades den 12 december 1298. Den
under byggnadstiden beslutade utvidgningen togs i
drift under sommaren 1929.

Driften. Enär varken någon tränad personal eller
än mindre någon organisation fanns tillgänglig,
koncentrerades intresset första tiden främst på den
asiatiska personalens uppfostran och träning. Härvid
kom man till den allmänna principen: ju yngre desto
bättre. Efter ett halvårs drift erfordrades i
driftpersonalen endast en europé per skift. Dennes närmaste
man blev i praktiken en "lärling", dvs. en 15-18 år
gammal kines eller indier med någon skolunderbyggnad.
Det elektriska ställverket sköttes av indier,
införskrivna från en liknande anläggning i Främre
Indien. Dessutom förekom en rätt talrik infödd
personal, som en lång tid genomgick en sorterings- och
omflyttningsprocess.

Som förut nämnts var ångkraftverket i drift under
ett och ett halvt år före vattenkraftverkets
färdigställande. Sedan vattenkraftverket kommit igång,
har belastningen på grund av tennindustriens tryckta
läge endast långsamt stigit, varför ångkraftverket
endast obetydligt belastats. Driftserfarenheterna
hänföra sig därför huvudsakligen till den första
driftsperioden, under vilken belastningen steg från
ett par hundra kW under första månaden till ca
12 000 kW under 19:de månaden.

Driftsresultaten visade sig tillfredsställande.
Ångpanneverkningsgraden, garanterad till 85 resp. 86,5
%, innehölls vid prov, och i driften kunde den hållas
nära garantivärdena. I allmänhet höllo rökgaserna
vid pannspjället 13-14 % CO₂, med ganska små
variationer. Stationens kaloriförbrukning var första året
i medeltal 5 400 ve/kWh, vilket med hänsyn till
kylvattentemperaturen och till att verket gick i
medeltal halvbelastat m. fl. faktorer, får betecknas som
ett gott resultat och var något bättre än beräknat.


Av byråingenjör E. NOTHIN.

Den utländska fackpressen har under senare tid
innehållit flera uppsatser angående stålbyggda
järnvägsvagnar, och nedan skola några data lämnas om de
konstruktionssynpunkter, som i dessa oftast
framhållas. Ända tills för några år sedan byggdes
personvagnarnas vagnskorg allmänt av trä. Korg och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>