Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 NOV. 1932
MEKANIK
127
maschine gewirkt hat, in Turbinen zu leiten, welche
auf anderen Wellen sitzen, und man erhält auf diese
Weise wieder die Abhängigkeit der einzelnen Wellen
voneinander, welche unter allen Umständen für den
Schiffsbetrieb unvorteilhaft ist. Dazu kommt noch,
dass die Geräuschlosigkeit und Reinlichkeit des
Betriebes, welche Eigenschaften die Turbinenschiffe so
besonders auszeichnen, durch das Geräusch und das
Spritz wasser der jedenfalls schneilauf enden
Kolbenmaschine illusorisch gemacht würde. Es kommen
ferner hinzu die voluminösen und unbequemen
Umschaltapparate, welche nötig werden, um die Wellen
beim Manövrieren und im Fall von Havarien
unabhängig zu machen; kurz, man kann sagen, eine
derartige Anlage hätte schliesslich nicht die Vorteile,
wohl aber die Nachteile der beiden kombinierten
Systeme zusammen."
För stationära ändamål hade avloppsturbinen för
en tid snabb framgång. Frågan om varvantalet
medförde här ej samma svårigheter som vid
fartygsdrift. I allmänhet uppges det att en bränslebesparing
av inemot 30 % erhölls genom
avloppsturbin-anläggning. Genom turbinteknikens utveckling
fick emellertid kolvmaskinen vika, och möjligheten
att bygga växelströmsgeneratorer för de högsta
synkrona varvantalen gjorde här slut på kombinationen
kolvmaskin-turbin.
Under världskriget och de närmaste åren
däromkring stod utvecklingen på detta område i det
närmaste stilla. De snabba framstegen inom
turbin-tekniken samt utvecklingen på kuggväxelområdet
samt det alltmer förbättrade systemet med
elektrisk överföring till propelleraxeln gjorde att idén
med kombinationsmaskineri sköts åt sidan. Under
lågkonjunkturen efter kriget återtogs emellertid
arbetet med sistnämnda system och de sista åren har
en mycket kraftig utveckling ägt rum.
Brown Boveri och Howaldtswerke
framförde 1919 ett system med kuggväxlad turbin
och en axel.
Nästa steg i utvecklingen var
Bauer-Wach-systemet. Genom att utnyttja den senare tidens stora
framsteg på kuggväxelområdet och genom
kombination med "Vulcan"-kopplingen erhölls en praktiskt
användbar lösning. Den första installationen enligt detta
system togs i drift 1926 och har följts av ett stort
antal liknande installationer.1 Systemet kan i korthet
beskrivas så, att mellan kolvmaskinens
lågtryckscylinder och kondensorn kopplats en lågtrycksturbin,
från vilken kraften genom en dubbel kuggväxel
överföres till kolvmaskinens axel. Turbinen kan arbeta
med högt varvantal, vilket medför god
verkningsgrad och rimligt utrymmesbehov. På grund av de
höga varvantalen har turbinen en avsevärd levande
kraft, varför en "Vulcan"-hydraulisk koppling
införts å kuggväxelns mellanaxel. Denna koppling
användes för att frikoppla turbinen vid manöver och
kompensera det olikformiga momentet från
kolvmaskinen.
Systemets nackdel är närmast den tunga och
utrymmeskrävande kuggväxeln med
frikopplings-anor dning, jämte de stora fordringar som ställas å
maskinbädd och uppriktning.
Vid de i det närmaste likartade Brown Boveris
och Parsons system kan turbinen ej frikopplas.
Den är i stället vid Brown Boveris system försedd
med backturbin för friskånga, huvudsakligen avsedd
att snabbt bromsa upp turbinen vid manöver. Av
samma skäl finnes en friskångtillförsel även till
fram-turbinen.
En anordning där kraften överföres till
propelleraxeln medelst kedja har även blivit prövad av
Helsingörs varv.
Vid Metropolitan-Vickers system
användes elektrisk överföring från avloppsturbinen till
propelleraxeln. Man kan då även kombinera
elektrisk drift av hjälpmaskiner.
En annan variation utgör
Lindholmen-Motalas system,1 vid vilket avloppsturbinen driver
hjälpmaskinerna medelst elektrisk överföring och
det överskott på kraft, som erhålles, användes för
mellanöverhettning av ångan efter
högtryckscylin-dern medelst en elektrisk överhettare.
Man har även gått ännu längre i fråga om
kugg-växelöverföringar och föreslagit att förbinda icke
endast turbinen utan även kolvmaskinen med
propelleraxeln medelst kuggväxel. En sådan
anläggning med en kolvmaskin för 260 v./min och turbin
för 4 600 v./min kopplade medelst kuggväxel till en
axel för 112 v./min har byggts av W h i t e ’ s
Marine Engineering Co. i England, där den
f. n. befinner sig på provbädden.
En liknande anordning har föreslagits av Brown
Boveri. Firman föreslår att panntrycket höjes
över nu brukligt tryck. Ångan får först expandera
i en snabblöpande kolvmaskin, kuggväxlad till
propelleraxeln, därefter i en normal tripp elmaskin,
direktkopplad, och slutligen i en kuggväxlad
avloppsturbin enligt Brown Boveris normala typ. Någon
anläggning enligt detta system har ej utförts.
Johansson - Götaverkens turbo-kompressorsystem.
Vid Johansson-Götaverkens system får ångan från
lågtryckscylindern liksom i föregående fall
expandera i en avloppsturbin. Denna turbin driver en
turbo-kompressor, som är placerad på samma axel
som turbinen. Ångan från H. T.-cylindern går till
kompressorn, där den erhåller högre tryck och
temperatur. Därifrån återgår ångan till huvudmaskinen
och expanderar i M. T.- och L. T.-cylindrarna på
vanligt sätt samt ledes slutligen genom
avloppsturbinen. Det i turbinen utvunna arbetet återföres
således till kolvmaskinen i form av en ökning av
ångans tryck och värmeinnehåll mellan H. T.- och
M. T.-cylindrarna. Genom detta system har
avloppsturbinen gjorts i mekaniskt hänseende helt oberoende
av huvudmaskinen. Kuggväxlar, automatiska
kopplingar eller elektriska transmissioner bliva obehövliga.
Man kan även beskriva systemet så, att
kolvmaskinens arbetsområde begränsas inom det
tryck-och temperaturområde, där kolvmaskinen är den
mest ekonomiska maskinen. Resterande ångenergi
återföres medelst avloppsturbinen till kolvmaskinen
i för denna gynnsammaste tillstånd.
Fig. 5 visar hur processen ter sig i ett schematiskt
volym-tryck-diagram för en tripp elmaskin.
i BERGSTRÖM: Avloppsturbinanläggning, system
Wach, Tekn. tidskr. Skeppsbyggnadskonst 12, 1929,
Bauer-
i A. BJÖRKLUND: Lindholmens regenerativsystem, Tekn.
tidskr. Skeppsbyggnadskonst, 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
