- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Skeppsbyggnadskonst /
4

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKNISK TIDSKRIFT

16 JAN. 1932

data angivna, som blivit
valda för "Ymer", och
sammanställda med
motsvarande data för andra
större och nyare isbrytare
i våra nordiska farvatten.
Av svenska isbrytare
äro medtagna föutom
"Ymer": "Isbrytaren H"
och den f. n. vid Eriksbergs
verkstad för Göteborgs
stad under byggnad
varande isbrytaren, om vilken
ingenjör O. R. VON SYDOW
ställt de angivna uppgif-

terna till förfogande. Av dessa är "Isbrytaren U"
den äldsta. Deri lär som isbrytare visat goda
egenskaper och togs som förebild, då man byggde "Atle",
men strävade man efter att för "Atle" få ett betydligt
starkare maskineri och större .aktionsradie än denna
har, vilket man ju också erhållit. Vid detta tillfälle
förfäktades den åsikten, att det vore praktiskt taget
omöjligt att konstruera en fartygstyp, som skulle
vara i stånd att under alla förhållanden genomtränga
den packis, som under försvårande omständigheter
kan uppstå i Bottenhavet och Östersjön. Det ansågs
i stället vara av vikt att ej välja större och starkare
typ, än som erfordrades för .att fartyget skulle kunna
mot tå därstädes och i Kattegatt förekommande
is-skruvning samt nöjaktigt genomtränga sådan fast
is, som kunde förekomma vid rikets kuster. I
enlighet härmed är också "Atle" konstruerad - liksom
"Isbrytaren II" med skarp undervattenskropp -
och har för sagda ändamål blivit en utmärkt isbrytare
och lämnar en mycket ren ränna.

1929 års isbrytaresakkunniga hava emellertid, som
redan nämnts, satt målet högre och uppställt krav
på n verklig havsisbrytare, kraftig nog att
genombryta även en mäktig packisspärr. De ha därvid
hänvisat till Finland. Av finska isbrytare äro i
tabellen medtagna de två nyaste och största, nämligen
"Voima" och "Jääkarhu". "Voima" byggdes
ursprungligen i Reval och var konstruerad för endast
en maskin. Sedan finska staten inköpt det
halvfärdiga skrovet, ombyggdes förskeppet 1924 i
Helsingfors och försågs med förutom aktermaskinen en
förmaskin. Den lär ha visat sig varå en mycket god
isbrytare särskilt i karms och bogsering och lämnar en
förträfflig ränna. I "Jääkarhu", byggd 1926 i
Rotterdam, har Finland fått sin hittills största och
starkaste isbrytare, vid vars konstruktion m,an
tillgodogjort sig de erfarenheter man vunnit av de äldre
isbrytarna.

De finska myndigheterna ha med största
tillmötesgående ställt uppgifter och erfarenheter om de
finska isbrytarne till förfogande. Chefen för
fartygsbyrån i sjöfartsstyrelsen i Helsingfors, ingenjör
O. TYBECK, skrev vid ett tillfälle: "I allmänhet har
å de finska isbrytarne speciellt manöverfärdigheten
och arbetet vid assistering beaktats, vilket delvis
måst ske på bekostnad av den extrema
isbrytareformen, i det f or skepp et gjorts något fylligare för att
undvika inkilning." Hur långt man därvid bör gå,
belyses måhända av ett annat uttalande, som gäller
"Jääkarhu". Enligt detta har denna visat sig som
en i varje avseende utomordentlig isbrytare. Skulle
man önska någon förändring vore det i så fall ett
något skarpare förskepp.

Tabellen upptar vidare Rigas stora isbrytare
"Krisjanis Valdemars", byggd 1925, om vilken
uppgifterna blivit hämtade ur Werft, Rederei und Haf en
1926. Dessutom har medtagits "Peter den Store",
som byggdes 1912 vid Götaverken för staden Riga
och vars linjeritning doktor HUGO HAMMAR
välvilligt ställt till förfogande. Den existerar visserligen
ej längre. Den gick under kriget på en mina och
förolyckades. Den har emellertid så mycket låtit
tala om sig för sina bedrifter, att det varit av stort
intresse att få den med här. "Peter den store"$
styrka lär framförallt legat i dess förmåga att taga
sig fram i packis. I svår packis, där långt större

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932s/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free