Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
21 MAJ 1932
Fig. 7. Welins "Crescent-dävert".
Fig. 8. Welins "Semi-Rotary-dävert".
tärna frestas mindre med denna dävert, då taljfästena
kunna placeras längre från stävarna.
Följande värden på vikten av S-K-dävertarna
anges av bolaget:
Livbåtens längd Vikt per sats
4 -5 m..................... 750 kg
5,5-6 in..................... 850 kg
6.5-7 m.................... . l 050 kg
7,5-8 m..................... l 450 kg
8,5-9,0 m..................... l 800-2 200 kg
9,0-9,5 m..................... 2 200-2 500 kg
7. HacMävertar (fig. 9).
Hackdäverten är den mest använda typen för
mindre seglare med tvär akter. Den består blott av
(tt par träbjälkar, som skjuta ut över akterspegeln.
I yttre ändan äro de försedda med skivgatt med
trissa, över vilken båtginan löper. Inre ändan är
vanligen med ett kraftigt gångjärn fastsatt vid
däcket, så att däverten kan fällas in. Vid hissandet
Fig. 10. öppen livbåt stuvad på
pontonbåt. Hålig radiell dävert.
Fig. 11. Welins utsvängningsväxel,
Fig. 9. Hackdävert.
styvhalas löparna, så att
livbåtens reling kraftigt stödes
mot dävertarna. Båten
kommer härigenom att hänga
stilla utan surrningar.
B. Dävertar för
passagerarfartyg.
Passagerarfartyg i inre fart
och i kustfart behöva ej ha
båtar för alla ombordvarande.
1-3 båtar äro föreskrivna
för fartyg upp till 50 meters
längd. Dessa båtar placeras
nästan alltid på överbyggnaden under vanliga
radiella dä ver tar av rnndjärn.
Passagerarfartyg i Östersjöfart skola ha visst
antal båtar under dävertar. Rymmas ej alla
ombordvarande i dessa, skall fartyget vara försett med
flottar eller ytterligare ett antal båtar, som dock ej
behöva vara anbragta under dävertar. Båda
alternativen förekomma. Vid det sistnämnda användas
pontonbatar, placerade under de ordinarie livbåtarna
(fig. 10). De däverttyper, som användas, äro av den
radiella typen, numera oftast av rör, och Welins
kvadrantdävert.
Passagerarfartyg i Nordsjö- och vidsträcktare fart
skola hava båtar för alla ombordvarande. Vid valet
av sjösättningsanordningar spelar det alltså stor roll,
i huru hög grad passagerarförande fartyget är; om
man kan nöja sig med en båt under varje
dävert-par, eller om ytterligare båtar måste medföras.
Vidare måste man taga hänsyn till båtdäckets
rymlighet och om det samtidigt skall tjäna som
promenaddäck.
De däverttyper, som numera komma ifråga, då
man blott har en båt under varje dävertpar och ett
rymligt båtdäck till förfogande, äro kvadrantdävertar
och pivotdävertar av samma slag som förut
beskrivits för lastfartyg.
Den vanliga radiella
däverten förekommer
blott på äldre fartyg,
men då på grund av de
nya lagbestämmelserna
moderniserade med
ut-svängningsväxlar. Som
exempel visas här
WELINS olika typer.
Welins
utsvängningsväxel typ "M" (fig. 11)
är avsedd för dävertar,
n- <o T^ v »m >*.. stående i stativ, och
Fig. 12. Welins "Planet"- ’
växel lastskruvas vid detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
