- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Skeppsbyggnadskonst /
45

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18 JUNI 1932

SKEPPSBYGGNADSKONST

något. Detta betyder en annan spänning och längd
samt därigenom en annan ton. Mätmetoden går ut
på att försätta strängen i svängningar och överföra
tonen från strängen till en lämplig plats, där
densamma kan höras och här med tillhjälp av en skala,
oberoende av mottagarnas musikaliska öra, erhålla
ett siffermässigt mått på tonen. Hur denna uppgift
lösts framgår av fig. 3. Denna bild visar en
komplett mätanordning för tre axlar. På axeln finnas
de båda tvådelade ringarna 5 och c. Kanterna /
markera de båda tvärsnitten, mellan vilka mätning
sker. Ringarna hava de förut nämnda utsprången,
mellan vilka mätsträngen a är inspänd. Anledningen
till att å bilden två mätsträngar finnas, skall senare
förklaras. Verkningssättet kan emellertid klargöras
endast med en sträng. Ovanför mätsträngen a är
är en elektromagnet g anbragt, vars tilledningar föra
till släpringen k. Över borstarna i och ledningarna
h löper en strömkrets till klämmorna M1? M2 och M3,
och därifrån över ett batteri till jord R. En
signal-knapp är inkopplad i strömkretsen. Nedtryckes
denna knapp ett ögonblick, så erhålles ström genom
magnetens ledning g och strängeri a tjänstgör
därvid som ankare, blir attraherad och fasthållen. I
det ögonblick, då man åter släpper knappen m,
brytes strömkretsen och strängen löses från
magneten och svänger med sin egen frekvens. Nu utgör
magneten g och strängen a en växelströmskälla, ty
den svängande strängen inducerar i den permanenta
magnetens lindning en växelström med samma
frekvens. Denna växelström fortplantas över
släpringar, borstar och ledningar genom förutnämnda
strömkrets, emedan tryckknappen ej är inkopplad,
till hörlurarna eller högtalarna q i stället för
batteriet. Hörtelefon- samt högtalarmembranen svänga
därvid med av samma frekvens som tråden. Denna
ton har alltså överförts från axeln till mottagaren
och kan genom nedtryckning av kontaktknappen
när som helst förnyas. Instrumentets anordning
medgiver alltså att man på godtyckligt avstånd
från matstället kan uppfatta en högre eller lägre ton
allt efter som vid axelns vridning mättråden a spän-

Linjeväljare

Mättråd
Fig. 4. Kopplingschema.

Fig. 5. Korrektionstrådens anordning.

nes mer eller mindre. Även en mycket ringa
skillnad i tonfrekvensen är ett känsligt mått på
längdändringen hos tråden. Skillnaderna i tonfrekvens
mätes i tongrader, och skalan å instrumentet är
graderad från O till 500 och försedd med såväl grov-
som fininställning.

För mätningens utförande finnes ävenledes en jämförelsetråd, som synes på fig. 4. Denna tråd är
inkopplad i en särskild strömkrets på samma sätt som
mättråden. Jämförelsetråden är monterad i
mottagareinstrumentet. Skalan angiver siffermässigt
huru starkt jämförelsetråden är spänd. Jämförelsetråden är alltså den egentliga längdmätaren, men
längderna mätas i tongrader. Jämförelsetråden kan
bringas i svängning på samma sätt som mättråden,
medelst en tryckknapp m. (fig. 3). Den så erhållna
tonen höres i högtalaren eller hörlurarna. Vrider
man skalan, så hör man en högre eller lägre ton, allt
efter som strängen spännes mer eller mindre. Med
jämförelstråden kan man följa alla tonändringar i
mättråden. Enda skillnaden är att mättrådens ton
ej kan avläsas till sitt siffervärde, vilket däremot kan
ske med jämförelstrådens.

En mätning utföres på följande sätt: man anslår
tonen för mättråden, och omedelbart därefter eller
samtidigt, vilket är möjligt genom en hopkoppling
av de båda tryckknapparna, även jämförelstråden.
Då höres i hörlurarna respektive högtalaren de båda
tonerna. Genom vridning på skalan ändras
jämförelsetrådens ton, så att den blir densamma som
mättrådens. Som utgångspunkt för mätningen väljer
man mättrådens ton vid obelastad axel. Sambandet
mellan skillnaden i tongrad och strängens
förlängning kalibreras noga före leveransen och medföljer
ett protokoll över kalibreringen för varje tråd.
Beräkningen från strängens förlängning till vridningsmomentet respektive axeleffekten sker på ett enkelt
sätt genom att införa de olika värdena i tryckta
formulär för mätningen. Jämförelse av de båda tonerna
ävensom inställningen är helt oavhängig av
observatörens musikaliska öra, och mätningen bygger därpå,
att om två toner höras på en gång och desamma hava
lika frekvens, återges ljudet som en ton. Finnes
däremot en skillnad i frekvensen, höres svävningar. Ju
hastigare dessa svävningar komma på varandra,
desto större är skillnaden i frekvens.
Tonsvävningarna höras med lätthet även av ett omusikaliskt
öra. Mätningen går alltså endast ut på att samtidigt
anslå mät- och jämförelsetråden samt därefter inställa
skalan så, att svävningarna bortfalla. Inställningen
kan utan svårighet ske på ett delstreck när.
Skillnaden mellan utgångsvärdet för obelastad axel och
de värden å skalan, som erhållas efter belastningen,
är ett mått på trådens förlängning samt
belastningen.

För att mätningen skall
erhålla ett riktigt värde,
måste hänsyn tagas till
vissa korrektioner.
Mättråden är nämligen utsatt för
förändringar, förutom på
grund av torsionen även
på grund av
centrifugalkraften och temperaturen.
Temperaturen sänker och
centrifugalkraften höjer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932s/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free