Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
TEKNISK TIDSKRIFT
16 JULI 1932
Efter en inledning, vari författaren lämnar en
redogörelse för Stockholms-traktens tidigare bebyggelse och
sjöfart, följa kapitel om skepp och navigation,
sjöfararna, 12-, 13- och 1400-talens sjöfart, 1500-talets sjöfart,
1600-talets sjöfart, 1700-talets sjöfart, 1800-talets sjöfart,
1900-talets rederier och deras skepp, skeppstyper 1600-
1800, några sjömansöden, skeppsvarv och skeppsdockor,
sjömanshuset) navigations- och s j ömans skolor, efterskrift,
bilagor (källor, person- och skeppsregister).
Innehållet är mycket rikhaltigt, och kapten
Börjeson har nedlagt ett oerhört arbete på arkivforskning,
vars resultat framlägges. "Stockholms Segelsjöfart" har
därigenom även blivit en värdefull uppslagsbok,
erbjudande data och uppgifter till en mängd fartyg,
sjöfartsmän m. m., som annars kunna vara mycket
svåråtkomliga.
I kapitlet "Skepp och navigation" är författaren rätt
kritisk mot en del nyare arkeologers och forskares
åsikter om hällristningarnas båtbilder, en kritik, som dock
mer präglas av en litet retlig ton och något storsvenska
synpunkter än av grundligare analys av
primärmaterialet. Då kapten B. i de följande kapitlen däremot
kommer in på sjöfararna, blir skildringen mera objektiv, och
läsaren får en god inblick i de medeltida nordiska och
speciellt stockholmska förhållandena betr. seglationen,
skeppsbesättningarna, fartygens ägare och värde,
frakterna etc. Många intressanta data om sjöfarten på
.Stockholm under 1500-talet framläggas i fortsättningen
med rika citat ur arkivhandlingar, som framletats.
Under Gustav Vasas tid bedrevs sjöfarten ofta under
stora svårigheter och risker, framför allt på grund av
maktförhållandena vid Östersjön samt det elakartade
sjörövar- och kaparvasende, som bl. a. florerade i de
danska farvattnen. Återgivna uppgifter ur
Öresunds-tabellerna om antalet skepp, som årligen under perioderna
1574-92 passerade till eller från Sverige, visa att
antalet varierat mellan 7 och 60 - åtskilliga gingo
dessutom till Lödöse eller Älvsborg.
Av vad författaren lyckats få fram om de svenska
handelsskeppen under 1500-talet synes, att tillgängliga
data för dessa äro ytterst osäkra och ofullständiga,
varför man nog måste ställa sig rätt tveksam till texten
under bokens fig. 9, "Svensk kravel från 1500-talet".
Det kan lika väl hava varit en utländsk, som på denna
reproducerade detalj av det bekanta Hogenbergska
kopparsticket från omkring 1585 visas uppankrad på
Stockholms ström utanför nuvarande stadsgården (således på
saltsjösidan).
I redogörelsen för 1600-talets sjöfart ägnas icke
mindre än 90 sidor åt de talrika då upprättade sjöfarts- och
handelskompanierna, vilka dock icke alla hade
framgång och varav en del t. o. m. blott existerade pä
papperet. Även under 1700-talet bildades åtskilliga
kompanier i huvudstaden, men också partrederiernas skepp
voro under det århundradet mycket viktiga för
sjöfarten. Sjöfolkets svårigheter och lidanden genom
kapares och sjörövares framfart, dålig behandling i
främmande och eget land skildras här på ett
medryckande sätt. En instruktiv ritning -tyvärr den enda
reproducerade fartygsritningen i hela boken - visas av
fregattskeppet "Drottningen av Sverige" (förlist 1772).
Under början av 1800-talet erbjöd storsjöfarten föga av
intresse, om ock en viss uppryckning inträffade på
1840-talet. Under senare delen av århundradet blev ångarnas
konkurrens med segelfartygen allt hårdare. En del
vackra exempel på stockholmska segelskepp från
nämnda århundrade omnämnes och illustreras. I
kapitlet "Skeppsvarv och skeppsdockor" lämnas flera
intressanta uppgifter över gångna århundradens
trä-skeppsbyggande varv i Stockholm jämte skildringar av
arbetsförhållanden på en del av dem.
I den ganska omfattande förteckning över litteratur,
som författaren nämner sig hava använt som källor,
saknas beklagligtvis såväl CHAPMANS som KJERKEGAARDS
arbeten, dvs. de förnämsta svenska verken om
segelfartyg under 1700- resp. 1800-talen.
Att i ett så stort bokverk som det ifrågavarande,
skrivet och tryckt på den för ett dylikt arbete korta
tiden av tre år, åtskilliga felaktigheter knappast kunnat
undgås är ganska begripligt. På sidorna 493-494
lämnas t. e. den besynnerliga uppgiften, att
inträdesavgiften i Sjökaptens-Societeten år 1875 bestämdes till
15-30 kr. per ton. Bildmaterialet är delvis mycket
olämpligt placerat: bilder av skepp från 1800-talet
förekomma sålunda här och var i historiken över de
föregående århundradenas sjöfart. Betr. många av bilderna
hade det varit önskvärt att uppgift lämnats om varifrån
de hämtats. I texten under fig. 27 står: "i förgrunden
en hukertjakt" - skrovet till denna är emellertid av
klichétillverkaren bortskuret och blott en del av riggen
synlig.
Illustrationerna eljest äro mycket väl utförda, liksom
arbetets typografiska utstyrsel i sin helhet är förnämlig.
Författaren och Sjöfarts-Societeten äro värda ett varmt
erkännande för verkets utgivning. N. Lll.
NOTISER
Konferenz iiber hydromechanlsche Pröbleme des
Schiffsantriebs. På inbjudan av "Hamburgische
Schiff-bau-Versuchsanstalt" och "Gesellschaft der Freunde und
Förderer der Hamburgischen Schiffbau-Versuchsanstalt"
hölls i Hamburg den 18 och 19 maj en konferens för att
behandla de i rubriken angivna frågorna. För att fä
konferensen ej alltför tungrodd hade man endast
inbjudit ett begränsat antal deltagare, i första hand
medarbetarna vid försöksanstalterna på området ävensom andra
forskare inom samma fack. Deltagareantalet blev dock
bortåt 150 st., varav ca 2!5 å 30 voro icke-tyskar. Från
Sverige deltogo doc. E. Hogner, Uppsala, och doc. H. F.
Nordström, Stockholm.
De huvudfrågor som stodo på programmet voro:
1. Reibungswiderstand.
2. Wellenwiderstand und Schiffsform.
3. Fliigelantrieb.
4. Kavitation.
5. Ungleichförmigkeitseinflusse bei Schiffsschrauben.
Alla dessa problem ha under åren efter kriget varit
föremål för ett intensivt forskningsarbete, såväl
teoretiskt som empiriskt. Flera av dessa frågor beröra
givetvis i lika hög grad flygtekniken som fartygstekniken.
Inom varje huvudfråga hade uppdragits åt en
"Referent" att ge en resumé över hur långt man kommit på
ifrågavarande område. Därefter lämnades
"Korreferenterna" tillfälle att mera i detalj redogöra för egna
forskningsresultat. Efter behandlingen av varje huvudfråga
lämnades dessutom tillfälle till diskussion.
Då konferensens förhandlingar inom den närmaste
framtiden komma att publiceras i bokform (i
sammandrag dessutom i "Werft-Reederei-Hafen") torde något
referat varå obehövligt. Som ett slutomdöme kan
emellertid sägas att konferensen var mycket givande för
intresserade i dessa frågor. Konferensen, som var den första i
sitt slag, torde därför få efterföljare.
I anslutning till konferensen höll "Gesellschaft der
Freunde und Förderer der Hamburgischen
Schiffbau-Versuchsanstalt" sin elfte "Hauptversammlung", till
vilken konferensens deltagare inbjudits. Dylika
sammanträden ha förut hållits på olika platser, bl. a. i
Holland och Schweiz. Sällskapets ledning har uttryckt en
önskan att arrangera en kommande
"Hauptversammlung" i Skandinavien, om tillmötesgående härför kan
påräknas i de skandinaviska länderna. - I samband
med årets sammanträde gjordes ett besök vid Blohm &
Voss’ varv, där en mycket intressant och instruktiv
demonstration av svetsningens användning vid
fartygsbygge ordnats. H. F. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
