Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
TEKNISK TIDSKRIFT
20 AUG. 1932
vederbörande genom noggrannare korrekturläsning
kunnat undvika. Åtskilliga felhänvisningar i texten till
figurernas nummer hade även därigenom bortskaffats.
IV. PraktiscUer Motorbootsfyau. Ingenjör Tiller
ingår här bl. a. på byggands- och inredningsritningar,
byggnadsbeskrivningar, båtbeslag och andra
utrustningsdetaljer samt behandlar utförligt motorfundamenten,
vilkas riktiga .utförande är av stor betydelse för
vibra-tionsfri gång. Ventilationsanordningarna, som äro
mycket viktiga pä dessa slags farkoster, hava däremot ej
tillbörligt beaktats.
V. Ausgefiihrte Motorboote. Denna avdelning
upptager nära hälften av bokens sidantal och är synnerligen
instruktiv. En mångfald motorbåtstyper beskrivas och
illustreras pä ett förträffligt sätt. Några goda exempel
på små båtar av mera sjöduglig typ saknas emellertid.
Även V-bottenbätarna äro litet styvmoderligt behandlade.
Däremot finnas mänga utmärkta konstruktioner till
rundspantade båtar.
VI. Die maschinelle Einrichtnng des Motorbootes.
Här lämnas en ganska utförlig redogörelse för olika
motortyper och deras arbetssätt. Sedan behandlas
propellrar, och ett antal tabeller å dylika för upp till l 000
varv/min, finnas införda, vilket varvtal dock för många
snabbare moderna motorbåtar är alldeles för lågt. En
mer generell grafisk framställning för bestämningen av
propellrarnas diameter och stagning hade varit önskvärd.
Boken i sin helhet kan betecknas som ett av de
förnämsta arbeten om motorbåtar, som hittills utkommit.
Illustrationerna äro i regel goda, och de reproducerade
båtritningarna, varav de flesta av författarens hand,
utmärka sig genom elegans och ändamålsenlighet,
egenskaper som äro karaktäristiska för ingenjör Tillers
konstruktioner. N. Lll.
Kungl. Motorbåt klubbens årsbok 1932. 257 sidor liten
oktav med åtskilliga textfigurer jämte 15 färgglada
planscher med igenkänningsflaggor, standertar m. m.
Denna eleganta årsbok föreligger denna gäng med
betydligt utökat innehåll mot tidigare, Av den i början
införda årsberättelsen framgår, att klubbens
medlemsantal vid 1931 års slut var 750 jämte 164 volontärer;
antalet inregistrerade motorbåtar uppgick samtidigt till
343. Av det övriga innehållet märkas särskilt följande
artiklar:
"Motorbåtstävlingarna 1931", dvs. dylika, som hållits
inom ’Sverige;
"Vikingatågen 1931", med redogörelse bl. a. för det
svenska deltagandet i motorbåttävlingar i Potsdam och
Lido;
"På floder ocJi kanaler i Väst-Europa", en trevligt
skildrad motorbåtsfärd genom Tyskland, Belgien och
Frankrike ned till Medelhavet.
Om motorbåtar, av motorbåtskonstruktör GID.
FORSLUND, kamrer MAGNUS MYRSTEÖM och redaktör GÖSTA
HOLMSTRÖM. 156 sidor liten oktav inkl. diverse
textannonser. Ahlström & Nordbergs Boktr, a.-b., Stockholm
1932.
Detta arbete innehåller en populärt hållen
beskrivning av olika slags motorbåtar ifråga om skrov och
utrustning, motorer och propellrar jämte
navigationsanvisningar. Bäst är säkerligen den ganska utförliga
avdelning, som rör amatörbygge av en mindre (7 m lång)
ruffbåt, där ingenjör Forslund framlägger åtskilliga av sina
egna erfarenheter som mångårig båtbyggare. Betr.
rodret på ifrågavarande motorbåt, vilket angives skola
utföras av stålplåt med 0,35 % kolhalt, kan den
erinringen göras, att ett dylikt roder trots omsorgsfull
målning gärna rostar på ett elakartat sätt. Dylika
motorbåtsroder såväl som hjärtstocken utföras med fördel av
mera beständigt material (författaren anger f. ö. själv
att på hans "Essbåt"-typ gjutet metallroder användes).
Illustrationerna äro talrika, ehuru urval och utförande
delvis kunnat vara bättre. N. Lll.
NOTISER
Världsskeppsbyggeriet vid II. kvartalets slut. Enligt
Lloyd’s Registers statistik var vid slutet av juni ett
Inan-delstonnage om 224 fartyg med 1109 773 brt under
byggnad i världen, vilket jämfört med 26-8 st. om l 297 %3
brt vid I. kvartalets slut betyder en ytterligare
minskning av 188190 brt och jämfört med ett år tidigare
(slutet av juni 1931) en minskning av 716 214 brt. Det
nuvarande byggnadstonnaget är det minsta, som Lloyd’s
statistik under 50 år uppvisat. Dess fördelning på de
olika länderna är (siffrorna inom parentes äro
motsvarande vid I. kvartalets slut):
Antal fartyg Bruttoregisterton
F-torbritamiien och Irland .. 80 (104) 280692 (372972)
Italien ................... 14 ( 16) 180 565 (181 821)
Förenta staterna .......... 15 ( 20) 162203 (206 70i3)
Frankrike ................ 21 ( 17) 128 12>8 (156 760)
Tyskland ................ 14 ( 16) 103 500 (103 885)
Sverige ................... 18 ( 19) 89 201 ( 98 301)
Holland .................. 17 ( 21) 48 574 ( 50 915)
Japan .................... 12 ( 2’0) 43 669 ( 45 770)
Spanien .................. 7 ( 7) 33 272 ( 33 272)
Danmark ................ 9 ( 7) 20 373 ( 24265)
Norge .................... 4 ( 7) 11100 ( 10880)
Belgien ................... 3 ( 3) 4 860 ( 4 860)
Brittiska besittningar...... 4(5) l 801 ( 3301)
Litauen .................. 2( 2) 950 ( 950)
Portugal ................. 1( 1) 400 ( 982)
Danzig ................... 1( 2) 240 ( 2200)
Brasilien ................. 1( 1) 125 ( 126)
Estland .................. l ( -) 120 ( -)
Intet land företer denna gång någon nämnvärd ökning,
utan de flesta i stället större eller mindre minskning.
Den brittiska anparten av världsbyggnadstonnaget har
nedgått till 25,3 % mot 30,7 % ett år tidigare, och likväl
är arbetet i ’Storbritannien och Irland tills vidare
avbrutet på ca 160000 brt. Siffror från Ryssland saknas
alltjämt.
I fråga om drivkraften utgjordes
världsbyggnadstonnaget av:
Bruttoregisterton ^^^
114 (134) ångare 628142 (749834) 56,G (57,8)
103 (120) motorfartyg 480380 (545338) 43,3 (42,o)
7 ( 14) segelfartyg ocU
pråmar 1251 ( 2791) 0,1 ( 0,2)
Det tonnage, 34 fartyg om 175 980 brt, varå arbetet
tills vidare är nedlagt, består av 20 ångare om 129 801 brt
och 14 motorfartyg om 46 179 brt.
Tanktonnaget under byggnad har nedgått till 33
fartyg om 272 869 Irt från 39 st. om 302 172 brt vid I.
kvartalets slut.
Under II. kvartalet sjösattes 84 fartyg om 194 126 brt,
varav 64,i % ångtonnage och 3>5,2 % motortonnage (63
st. om 124 814 brt samt 46,0 resp. 53,5 % under I.
kvartalet). Härav sjösattes i de olika länderna:
Storbritannien och Irland ..... 42 fartyg om 69 255 brt
Förenta staterna ............ 4 " " 29300 "
Tyskland .................... 3 " " 25 200 "
Japan ....................... 14 " " 23 209 "
Holland ..................... 3 " " 15190 "
Sverige ..................... 3 " " 13 200 "
Frankrike .................. 7 " " 7 220 "
Norge ....................... 2 " " 6 840 "
Danmark ................... 2 " " 2 757 "
Brittiska besittningar ........ 3 " " l 505 "
Italien...................... l " " 450 "
Det under II. kvartalet påbörjade tonnaget var
ovanligt litet, blott 45 fartyg om 70496 brt (61 st. om 80258
brt under I. kvartalet), bestående ungefär av hälften
motor- och hälften ångtonnage. Därav påbörjades 21
fartyg om 27 956 brt i Storbritannien och Irland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
