Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE l
l TEKNISK TIDSKRIFT
VÅG- ocHmrrD4DYGGNADSRöNST
REDAKTÖR; WALO finne
JAN. 1932
INNEHÅLL: Väg- och vattenbyggnadsfacket under år 1931. - Redogörelse förl Svenska teknologföreningens
avdelnings för väg- och vattenbyggnadskonst verksamhet under år 1931. - Notiser. - Litteratur.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSFACKET UNDER ÅR 1931.
Vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Väg- och vattenbyggnadskonst
januarisammanträde gåvo fem referenter,
nämligen .civilingenjör Bo D. Ekelund,
förste byråingenjör Karl J. Ahlberg, förste
ingenjör Nils A. F. Lidwall, civilingenjör
Erik Upmark samt kapten Nils von Matern
en revy över vad som hänt inom väg- och
vattenbyggnadsfacket under år 1931.
Anförandena och en del av bilderna återgivas
här nedan.
^ OCH INDUSTRIBYGGNADER.
Av civilingenjör Bo EKELUND.
Det ligger i sakens natur, att en redogörelse för ett
års bro- och industribyggnadsföretag i vårt land
måste bli ganska summarisk, när man för dess
framförande har 20 minuter till förfogande. Det kan ej
heller tänkas, att man i ett dylikt tvärsnitt genom
ämnet skall hinna nämna allt det största och
viktigaste, utan de omnämnanden som göras och det
bildmaterial som visas, få betraktas som exempel -
kanske ofta en smula godtyckligt valda - avsedda att
belysa ifrågavarande gren av byggnadsverksamheten.
Efter att på detta sätt ha fredat mitt samvete, som
vid urvalet av dessa exempel högljutt skriat på
’:mer", vill jag då gå rakt in på ämnet.
Jag vill då, för att så vitt möjligt hålla en viss
förbindelse mellan denna redogörelse och föregående
års, nämna något om de industribyggnader, som för
ett år sedan omnämndes såsom påbörjade och som
sedermera under 1931 blivit slutförda.
Till denna kategori hör då först och främst
Kreu-ger-koncernens väldiga sulfatfabrik vid östrand.
Arbetet på denna för våra förhållanden mycket
stora byggnadsplats har pågått under hela 1931 men
är i dessa dagar praktiskt taget avslutat.
Billeruds a.-b. har under året färdigställt -sitt
kraftpappersbruk vid Gruvön (fig. 1).
Samma gäller även om i föregående års revy
omnämnda anläggningar i Domsjö, Kvarnsveden,
Tol-lare m. fi. platser samt om Ford’s nybyggnad i
Stockholms frihamn.
Holmens bruks & fabriks a.-b. har i Norrköping
igångkört en stor maskin för tillverkning av
tidningspapper. Byggherren hade synnerligen höga
fordringar på dammfrihet i papperssalen, varför
denna utförts med fullständigt slätt undertak.
Takljuset är placerat helt utanför maskinens plan.
Utrymmet mellan över- och undertak utnyttjas i sin
helhet som kanal för uppvärmd friskluft.
Fläkt-aggregaten äro fritt uppställda på yttertaket.
Bärkonstruktionerna äro av järnbetong med en fri
spännvidd av 19,2 m. Papperssalen är 93 m lång.
I Västerås har Asea färdigställt utbyggnader av
stort omfång.
I samband med elektrifieringen av statsbanelinjen
Stockholm-Malmö ha statens järnvägar låtit
utföra omformarestationer i Eksund, Mjölby, Nässjö,
Alvesta, Hessleholm och Malmö.
Stockholms bryggerier ha under året påbörjat en
vattenfabrik av mycket stora dimensioner vid Norra
station. Tomtytan har en storlek av 8 000 m2.
Grundläggningen sker på betongpålar, som nedslås
till berg, vilket arbete avslutades i början av
december. Bjälklaget är av svampkonstruktion, på
undersidan isolerat med kork.
Stockholms vattenledningsverk har låtit
igångsätta arbetet med en betydande reningsanläggning
på Lovön.
Det sig alltjämt ökande antalet motorfordon har
motiverat uppförande av åtskilliga
garageanlägg-ningar, bland vilka märkas automobilfirmans Ernst
Nilsson garagebyggriad i Stockholm. Byggnadens
yta är 2000 m2. Den är uppförd i 4 våningar,
Fig. 1. Kraftpappersbruk vid Gruvön för Billeruds A.-B.
bjälklagen äro svampbjälklag med undantag av
gårdsbjälklaget. De två källarvåningarna användas
som garage och rymma vardera 100 vagnar.
Framtida utbyggnad med ytterligare 2 våningar är
planerad.
Vid Hornsberg har Stockholms spårvägar börjat
uppföra ett bussgarage med plats för 200 biissar.
Utom den egentliga garagevåningen, vars yta är
11000 m2, finnas lagerlokaler om 4000 m2.
Byggnaden är grundlagd dels på berg, dels på
betongpålar. Golvet i vagnhallen är utfört som bjälklag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
