- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Väg- och vattenbyggnadskonst /
5

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23 JAN. 1932

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

anläggningarna utgöras av vägbroar och vägportar
med tillfartsvägar, huvudsakligen i Bohuslän och i
Norrland.

Vidare har av anslaget för beredskapsarbeten
anvisats ett belopp av 300 000 kronor såsom bidrag till
anordnande av en ny järnvägslinje
Malung-Vansbro, avsedd att ersätta den ur flera synpunkter
olämpliga nu trafikerade linjen
Brintbodarne-Malung. Härförutom har anslag av beredskapsmedel
lämnats till olika arbetsföretag inom lantförsvaret,
telegrafverket samt till hamn- och farledsföretag
m. m. om tillsammans ca 700000 kronor.

Såsom ett led i järnvägarnas strävan att på mest
ekonomiska sätt verkställa transportarbetet pågå
alltjämt förstärkningsarbeten å spåret och dess
underbyggnad genom inläggning av tyngre räler,
underläggsplattor, utbyte eller ombyggnad av broar
m. m. I anslutning härtill har ökning av
tåghastighet och axeltryck under året kunnat medgivas å
en hel del linjer, såsom Mellerud-Göteborg,
Kristianstad-Hässleholm, Karlskrona-Växjö, Göteborg
-Borås-Alvesta, Krylbo-Ånge,
Hässleholm–Markaryd-Veinge m. fi.

I stor utsträckning har vid dessa
förstärknings-arbeten begagnad spårmateriel kommit till
användning, och arbetet med föryngring av sådan materiel
har fortgått och utvecklats än vidare. Sålunda ha
B. J. under den gångna sommaren bl. a. verkställt
rälsutbyte å den ca 22 km långa sträckan Falun-
Domnarvet, varvid inlagts tidigare ur spår upptagna
43,5 kg räler, som hopsvetsats två och två till 28,8 m
längder. Med anledning av de goda erfarenheterna
ha även s. j. inköpt en elektrisk
smältsvetsnings-maskin för Hallsberg, där i första hand avsetts att
av ur spår upptagna 40,5 kg räler av 10 m längd
framställa 18,4 m längder för fortsatt rälsutbyte.

S. j. ha under en följd av år låtit omsmida
for-slitna skarv järn, som sedan använts tillsammans
med vid ändarna kapade räler. Erfarenheten har
emellertid givit vid handen, att ett spår med gamla
räler, som ej äro allt för hårt slitna eller
ned-plattade vid ändarn,a, kan avsevärt förbättras enbart
genom att utbyta skarvjärnen mot omsmidda sådana
av lämplig form. Den ojämna gången i spåret beror
ofta på att rälsändarna äro nedbockade och
skarvjärnen nedböjda på mitten. Vid omsmidning av
gamla skarvjärn för justering av sådana "hängande"
skarvar utpressas skarv järnets sektion på höjden,
så att det väl fyller mellan huvud och fot och
samtidigt ges skarvjärnet en överhöjning på mitten av
ca 2 mm. Vid insättning av sådana överhöjda
skarvjärn går det lätt att få upp skarven i lämpligt
höjdläge, och genom att på rätt sätt avpassa
stoppningen av sliprarna har man kunnat åstadkomma
en varaktig uppriktning av spåret i höjdled för en
relativt blygsam kostnad. S. j. ha under det gångna
året låtit omsmida ca 80000 st. vinkelskarvjärn för
en kostnad av 50 öre pr st.

Innebörden av den under under åren 1923-1926
verkställda elektrifieringen av linjen Stockholm-
Göteborg har nu kunnat närmare överblickas.
Resultatet har manat till efterföljd beträffande flera
viktiga delar av statsbanenätet. I anslutning till sitt
tidigare principiella uttalande har riksdagen den
4 febr. 1931 fattat beslut om elektrifiering jämväl
av stambanan till Malmö jämte en del till den-

samma anslutande linjer, tillsammans 860 km, eller
nära dubbelt så lång sträcka som Göteborgslinjen.
Omedelbart därefter igångsattes ett intensivt arbete
för att snarast möjligt kunna utnyttja det för våra
förhållanden stora kapitalutlägg om ca 70 mill.
kronor, vartill kostnaderna beräknats.

De tekniska anordningarna komma att utföras i
överensstämmelse med motsvarande för
Göteborgslinjen. Endast i några detaljer göras avvikelser,
såsom t. ex. beträffande sugtransformatorerna utmed
banlinjen, vilka numera uppställas öppet på stolpar.
För matning av det nya nätet äro omformarestationer
av ungefär samma typ som vid Göteborgslinjen
under uppförande i Eksund, Mjölby, Nässjö, Alvesta,
Hässleholm och Malmö. Av dessa äro de tre
förstnämnda under tak vid årsskiftet.

De egentliga linjearbetena kommo i gång i början
av maj med nedläggning utmed järnvägsspåret av
en kabel för telefon- och telegrafledningar, och
under året har medhunnits nedläggning av 635 km
kabel eller ca 70 % av hela längden. För grävning
av kabelgraven har använts en för
Göteborgselektrifieringen från Amerika inköpt grävmaskin samt
en i Sverige tillverkad upprensningsmaskin, båda
manövrerade med tryckluft och framförda å
järnvägsspåret. På grund av leveransförsening kunde
uppsättning av kontaktledningsstolpar börja först i
augusti månad, men sedan har stolpsättningen
bedrivits i rask takt. Montage av kontaktledningen
har utförts å hälften av de båda först påbörjade
sträckorna Katrineholm-Åby och
Hallsberg-Örebro. Arbetsstyrkan har under året varit uppe i ca
800 man. Förutom dessa ledningsarbeten ha
påbörjats en del andra av elektrifieringen föranledda
arbeten.

Sålunda har det befunnits lämpligt att nu
genomföra en del mindre förändringar i spårsystemet å
åtskilliga stationer vid de linjer, som skola
elektrifieras, särskilt med tanke på svårigheterna att efter
elektrifieringen vidtaga dylika ändringar med
åtföljande flyttning av kontaktledningarna. En
omfattande och välbehövlig justering av kurvorna har
utförts. En del vägbroar ha måst höjas för att
bereda tillräcklig höjd för kontaktledningen, och för
samma ändamål ha spåren på några ställen måst
sänkas.

Elektrifieringen av Malmölinjerna beräknas vara
fullt genomförd år 1934 och kommer att medföra en
minskning av s. j:s kolimport med ungefär en
fjärdedel. Omkring 25 % av hela statsbanenätet kommer
då att drivas med ström från landets egna
kraftkällor. Av stor betydelse är även att detta
elektri-fieringsarbete kommit till utförande under en för det
svenska näringslivet mycket brydsam tid och
sålunda i sin mån kan bidraga till att hjälpa oss över
depressionen och mildra dess verkningar.

KOMMUNALTEKNIK.
Av förste ingenjör NlLS LlDVALL.

Stadsplanelag och byggnadsstadga. I betraktande
av att vi under fjolåret fått såväl ny stadsplanelag
som ny byggnadsstadga torde väl 1931 få anses vara
ett märkesår i svensk stadsbyggnadshistoria. Som
komplement till stadsplanelagen har utarbetats när-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932v/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free