Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.23 JAN. 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
fr/ma
Fig. 3. Pålning enligt Franki-metoden vid Slussen.
numera en god syntetisk Vägtjära. Kalltjäror kunna
sedan framställas antingen i form av emulsioner eller
lösningar.
En av de svåraste frågorna inom
beläggningstek-riiken är den om åstadkommande av en hållbar
beläggning utmed spårvägsskenorna. Otaliga mer eller
mindre misslyckade försök ha under årens lopp
gjorts både här och utrikes. I Stockholm har man
nu sina förhoppningar på, att den därstädes under
det gångna året tillämpade metoden, varigenom
man avser att ge skenorna en viss rörelsefrihet i
förhållande till den närliggande beläggningen, skall
visa sig hålla måttet (fig. 4).
Inom Svenska kommunaltekniska föreningen har
pågått arbete med upprättande av förslag till
standardisering av gatsten. Stockholm har dock för sin
del praktiskt taget redan genomfört en dylik
standardiseringen (fig. 5).
Å infartsleder torde betongbeläggningen ha en
mission att fylla. Dylika beläggningar ha under
året utförts i åtta städer till en sammanlagd areal av
D
öferrsorf
J3-/S
~8^’/0"
Carrcycf
21-So
~2ö^*<r
8-/V
30-33
Fig. 5. Stentyper enligt - Stockholms standard -.
omkring 50000 kvm, vilket är i det närmaste lika
mycket som blivit lagt i vårt lands städer under
8-årsperioden 1923-30. Den totala arealen av i
Sverige utförda betongbeläggningar sedan 1923 är
omkring 395000 kvm, varav 95000 kvm i städerna,
huvudsakligen å infartslederna, och 300000 kvm å
landsbygden.
Viadukter och väg portar. Kravet på anordnande
av väl utformade korsningar i olika plan mellan
järnväg och gatutrafikled eller mellan tvenne
gatu-trafikleder blir alltmer nödvändigt att tillgodose, l
Stockholm har breddning av vägporten under
Roslagsbanan vid Experimentalfältet fullbordats (fig. 6)
och förberedande arbeten för breddning eller
nyanläggning av ett flertal viadukter i skilda stadsdelar
utförts.
Trafikanordningar. Manuellt manövrerade
ljussignaler ha ju sedan några år tillbaka aifvänts för
dirigering av trafiken i några gatukors i Stockholm.
Den första .automatiskt manövrerade ljussignalen
infördes emellertid i Sverige först 1930 genom en an-
Fig. 4. Spårundörbyggoad i asfalterade gator i Stockholm.
Fig. 6. Vägporten vid Experimentalfältet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
