Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 2
TEKNISK TIDSKRIFT
FEBR. 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
REDAKTÖR: WALO Finné
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
INNEHÅLL: Betingelser för framställning av god betong, av civilingenjör A. Frey Samsioe.- Väg- och
vattenbyggnadsfacket under år 1931. - Utländska studieresor för teknologer, av kapten H. N. Pallin. - Notiser.
BETINGELSER FÖR FRAMSTÄLLNING AV GOD BETONG.1
Av civilingenjör A. FREY SAMSIOE.
Man torde numera på sakkunnigt håll vara ense
om, att betong för att motstå tidens tand skall
vara praktiskt taget vattentät. Hållfastheten vid
provning kommer härvidlag i andra rummet. Ett
kraftigt belägg för denna uppfattnings riktighet har
erhållits vid en nyligen företagen provning i Schweiz
av betongrör utsatta för angrepp av aggressivt
vatten. Man hade låtit olika firmor tillverka dylika
rör med vissa bestämda cementhalter. Sand och
stenmaterial fingo firmorna välja själva såsom dem
syntes lämpligast. Sedan rören under viss tid varit
utsatta för inverkan av aggressivt vatten genom
nedläggning i jorden uppgrävdes och synades de. Det
visade sig därvid, att de rör, som vid tillverkningen
genom lämpligt val av sand och stenmaterial gjorts
praktiskt taget vattentäta voro helt och hållet
oskadade, under det att de andra voro mer eller mindre
skadade. Skadorna tilltogo med ökad otäthet. De
rör, som voro oskadade, uppvisade emellertid icke
den högsta hållfastheten hos den betong, av vilken
de voro tillverkade. De rör, som voro tillverkade av
den betong, som hade högsta hållfastheten, voro i rätt
hög grad angripna.
Jag tror därför, att man numera kan enas om den
satsen, att med god betong menas i första hand
vattentät betong. Hållfastheten vid provning vid
28 dygns ålder är en sekundär egenskap; även den
naturligtvis mycket viktig, men en hög
provnings-hållfasthet får icke köpas på bekostnad av
vattentätheten.
Jag bör möjligen för undvikande av missförstånd
tillägga, att jag här talar uteslutande ur väg- och
vattenbyggarens synpunkt om betong i fria luften,
utsatt för vatten eller väder och vind. Betong i
husbyggnader, som genom inbyggnad med andra
material skyddas för klimatets inverkan, behöver
givetvis icke vara vattentät och för den kan man
möjligen uppställa andra fordringar, men på detta skall
jag här icke ingå.
Det torde vara allmänt bekant, att genom
gjutning av massa, bestående av cement, sand,
stenmaterial och vatten, man kan erhålla en praktiskt
taget vattentät betong.
Jag skall nu något uppehålla mig vid, hur man
vanligen konstaterar, att betong är vattentät. Man
tillverkar av betongen ifråga en provkropp av det
utseende, som fig. l och 2 visa, och utsätter den
sedan för invändigt vattentryck på sätt framgår av
fig. 3. Man anser betongen vara vattentät, om
provkropparna äro alldeles torra utan minsta fuktfläck
på utsidan efter att vid 28 dygns ålder under 2 dygn
hava varit utsatta för 15 m vattentryck. Motsvarande
prov kan naturligtvis även utföras tidigare. Visar
det sig, att provkropparna äro vattentäta vid 9 dygns
ålder, är det naturligtvis ännu bättre.
Hur skall då betong sammansättas och behandlas
för att bliva vattentät? Till en början må därvid
framhållas, att betong, tillverkad av ren sand och
med tillräcklig mängd cement och gjuten i lämplig
konsistens, är vattentät. Med lämplig konsistens
menar jag därvid, att betongmassan innehåller
tillräcklig mängd vatten för att kunna bearbetas i
formen, men att ändå inget onödigt överskott på vatten
förekommer.
Det är emellertid av en viss betydelse, att
cement-tillsatsen icke blir omåttligt stor och detta icke bara
av ekonomiska skäl. Inom parentes må nämnas, att
kostnaden för en ökning av cementhalten icke är
alltför avskräckande. Räknar man med ett
cementpris på arbetsplatsen av 12 kr. per fat (inklusive
transport, lagringskostnader m. m.), kostar en ökning
av cementmängden med 100 kg/m3 betong cirka 7
kronor. Då en armerad betongkonstruktion i
genomsnitt inklusive formar och armering kostar cirka 100
Monterad provkropp
Detalj av insats
cementbruk
tätningsspår
1 m/m stålplåt
1 Föredrag inför Tekniska samfundets I Göteborg
avdelning för Väg- och vattenbyggnadskonst den 15 dec. 1931.
Fig. 1. Åttkantig täthetsprovkropp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
