Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 FEBR. 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
19
Sand rur 16 21 5 15 14 20 18 22
Vattentåthet hos betong O l 3 l 3 2 4 5
__,,_ »»bruk 6 6 4 6 6 6 5 6 \
Hållfasthet 28 d. red. 194 242 201 211 220 236 202 267
75-38%
38- 19
19-9,4
9,4-4,7
4,7-2,4
2,4- 1,2
1,2-0,59
0,59-0,29
0,29-0,15
0,15-0,074
0,074-0,037
0,037-0,019
0,019-0.009
0,009-0,005
0,005-0
Sand mr 19 26 23 27 24 28 25 Ideal-
Vattentåthet hos betong 3666666 blandning
- M - j, bruk 6666666
Hållfasthet 28 d. red. 229 244 262 250 245 2.35 210
75-38%
38- 19
l -9,4
9, -4,7
4, -2,4
2, - 1,2
I. -0,55
0,5 -0,25
0,2 -0,15
0,1 -0,074
0,07 -0,037
0,03 -0,019
0,01 -0,009
0,00 -0,005
0,oo -O
stället för de nu vanliga
summationskurvorna, som
angivas på samma figurs
högra sida. Nu har det
emellertid visat sig, att
massfördelningskurvan är
rätt besvärlig att upprita
samt, vad värre är, att den
icke heller ger någon för
ögat lätt ihågkommen bild
av sandens
kornstorleks-fördelning. Jag har därför
övergått till ett" nytt och
enklare sätt. Jag har
därvid utgått från att
sanden siktas på de vanliga
Tylersiktarna börjande
med sikten med 4,7 mm
maskvidd och därefter
varje sikt med halva den
föregåendes maskvidd ned
till 0,07 mm. Genom
siktningen uppdelas sålunda
sanden i 8 fraktioner, av vilka den grövsta icke
kan passera 4,7 mm sikten och den finaste faller
igenom 0,07 mm sikten. Om jag nu avsätter
de av varje fraktion erhållna procentmängderna
såsom linjer med lika många mm längd som det
erhållna procenttalet och på l cm avstånd under
varandra i den ordning som siktanalysen angiver
och förbinder dessa linjers ändpunkter, erhåller jag
på sätt fig. 5 visar ett konventionellt diagram, som
angiver sandens sammansättning. Dessa diagram äro
lätta att för ögat ihågkomma och synas mig giva en
klar bild av olika sandsorters storleksfördelning.
Diagrammet kan givetvis fortsättas åt det grova
hållet genom att medtaga stenmaterialet och åt det
fina hållet genom att medtaga det i
betongblandningen ingående cementet.
Det är utan vidare klart, att sandens
sammansättning kan varieras i det oändliga. Att upplägga
provserier för att bedöma, vilken
kornstorleksför-delning som är den lämpligaste, kan därför endast
i ett fåtal fall komma i fråga och då endast i
samband med utförandet av stora och dyrbara
byggnadsverk, dvs. vid sådana tillfällen, då man kan förvänta,
att det direkt erhållna resultatet skall medföra sådan
ekonomisk vinst, att provningskostnaderna täckas.
Även i dessa fall kommer emellertid variationen av
passerar sikt
med maskvidd
75 m/m 38 m/m l [22«°
38 19 "g l 43,0
19 9,4 Jd "j 32,0
.D 4 4,7 ^ [ 13,0 0,5 ’
,’:: ’:: ^ £
1,2 0,59 35.0
0,59 0,29 19,0
0.29 0,15 9,0
0.15 0,074 1,0 7.0
0,074 (0,037) .£ 8,0 5,0
(0,037) (0,019) « 10.0 |(Jo~Ö~
(0,019) (0,009) £ 7,0
(0,009) (0,005) U 5.0
(0,005) O 2,0
33,0
men Kvarstannar på
sikt med maskvidd
Fig. 5. Lämpligt diagram över kornstorleken hos sand.
Fig. 6. Sandsorter provade i Chenderoh (Bortre Indien).
de olika sandblandningarnas sammansättning att
hålla sig inom tämligen snäva gränser och blir
beroende på vad som kan praktiskt åstadkommas
genom blandning i olika proportioner av tillgänglig
sandmaterial.
Den enda mera omfattande sandprovning med
tämligen stor variation på den använda sandens
kornstorleksfördelning som utförts under
Vattenbyggnadsbyråns ledning utfördes år 1929 i Chenderoh
vid den där då under byggnad varande stora
vattenkraftanläggningen i Bortre Indien för The Perak
Hydro-Electric Power Company.
För att erhålla de sandblandningar som provades,
sammanblandades icke mindre än 5 olika sandsorter.
Provningar utfördes sedan med avseende på
hållfasthet hos betongkuber tillverkade dels med
användning av cement och sand samt dels med
användning av cement, sand och makadam. Likaledes
utfördes vattentäthetsprovningar på båda dessa
betongslag. Resultatet framgår av fig. 6.
Hela serien ,av de undersökta sandblandningarna
är ordnad efter tilltagande mängd av fint material,
som passerar sikt med 0,29 mm maskvidd. För
tät-hetsprovkropparna har satts betyg varierande mellan
O och 6, varvid med 6 betecknats fullt vattentäta
provkroppar och med O sådana, som voro
synnerligen dåliga. Vi se då till en början, att
provkropparna tillverkade av cementbruk i blandning l : 3 i
allmänhet blivit ganska bra, sämre betyg än 4
förekommer icke, under det att betongkropparna hållande
ca 280 kg cement per m3 färdig betong motsvarande
blandningsförhållandet l : 3,5 : 3,6 enligt vikt variera
genom hela betygsskalan. Betyget 6 uppnås först
vid en halt av 21 % fint material under 0,29 mm.
Undersöka vi diagrammen i detalj så finna vi, att
sand 22 ger bättre täthet än sand 19, oaktat sand
19 håller mera fint material. Detta förhållande måste
tillskrivas den omständigheten, att sand 19
innehåller mera grovt material över 2,4 mm än sand 22.
Vi finna här en bekräftelse på det av den framstående
fransmannen J. Leclerc du Sablon uttalade
påståendet, att för att erhålla god betong skall den minsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
