Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 FEBR. 1982
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
27
försorg. Dessutom tillkom dem reseersättning i III
klass för resor inom Sverige. Då resebidraget
utgick för tiden den 30 maj-15 juni, eller under 16
dagar, erhöllo de alltså 112 kr. vardera, jämte
ersättning för biljetter (nedsatt pris) tur och retur
Stockholm-Mittsjös samt sovvagnar, eller summa kr.
40: 40. Hela högskolebidraget till dessa teknologer
uppgick sålunda för var och en till kr. 152: 40. Även
övriga deltagare erhöllo nedsättning i biljettprisen
på statens järnvägar ävensom på en del utländska
banor.
Alla övriga kostnader skulle erläggas av
deltagarna själva. Även teknologer utan nedsatt
terminsavgift hava sällan råd med några nämnvärdare
extrautgifter, och då kostnaderna för ett par veckors
utrikes resor stiga till avsevärda belopp, måste
donationsvägen anlitas. Ehuru man väl känner
teknologernas takt och saknar anledning att tvivla på den
okuvliga energi, med vilken deras talesmän gingo till
verket, är det dock ett sant nöje att konstatera den
friska uppfattningen av sådana resors betydelse och
den beredvillighet, med vilken den praktiska teknikens
män inom olika företag i gärning understödde
företaget. Sammanlagt 3 150 kr. inf lo to på detta sätt.
Utan att nämna de olika beloppens storlek anser jag
goda skäl föreligga att här meddela en förteckning
över bidragsgivarna, upptagna i den av slumpen
bestämda kronologiska ordningsföljden.
Dessa donatorer voro: Axel Olsson,
Industriaktiebolaget Standard, Granit- och beton aktiebolaget,
Svenska vägaktiebolaget, Byggnadsaktiebolaget
Contractor, A.-b. Kasper Höglund, Byggmästare Olle
Engkvist, Botolfsen och C:i, Kreuger och Tolls
byggnadsaktiebolag, Olika textilfirmor i Borås, Ulf
Bjuggren, Direktör Ernst Sievert, A.-b. Arcus, A.-b.
Fundament, Byggnadsingenjör Oscar Hegert, A.-b.
Skånska cementgjuteriet, A.-b. Monberg och Thorsen,
Korsners rörledningsaktiebolag, A.-b. Christiani och
Nielsen, Major Algot Lindgren, A.-b.
Vattenbyggnadsbyrån, Fröken Magna Sunnerdahl, A.-b. Gumpel
och Bengtsson, Asfaltaktiebolaget, Civilingenjör J.
Gendt, Civilingenjör Martin Hanzon, A.-b.
Kindblom och Forss, Byggnadsingenjör F. G. Larsson,
A.-b. Stockholms bryggerier.
De "fasta" kostnaderna för resan, vari ingingo
biljetter på ångbåtar och tåg, hotellrum och servis, ett
angivet antal måltider ävensom en del andra
ofrånkomliga gemensamma utgifter, uppgick till 9 805 kr.
Sedan härifrån dragits donationsmedlen, skulle resten
täckas genom utdebitering. En var deltagare hade
därför att före resans anträdande inbetala en viss
andel, utmätt med hänsyn till hans ekonomiska
resurser. I medeltal uppgick det utdebiterade beloppet
till omkring 150 kronor. Det genom samtliga bidrag
uppkommande mindre överskottet avsattes till
oförutsedda utgifter och blev vederbörligen konsumerat.
Käkenskapssammandraget fick följande utseende:
Sammandrag av räkenskaper (33 deltagare).
Inkomster.
Bidrag från Tekniska högskolan ......... l 676: 40
Donationer............................. 3 150: -
Kontant inbetalt av deltagarna .......... 4 978: 60
Summa kronor 9805: -
Utgifter.
Järnvägsresor
5263: -
Hotell med i regel första frukost eller
motsvarande måltid ...................... 2 730:
Mat å restaurantvagnar och på färjor .... 583:
Övriga gemensamma måltider ........... 500:
Omnibussar i Hamburg, Bryssel, Köln och
och Berlin jämte lokaltåg Amsterdam
-Zuidersee och åter ................. 350:
Resehandbok (litograferad) ............. 40:
Administrationskostnader och övriga
utgifter (dricks, bagage, inträdesavgifter,
korrespondens, telegram m. m.) ...... 339:
Summa kronor 9805: -
Till dessa utgifter kom sedan, vad var och en
ansåg sig böra lägga ut å delvis nödvändiga utgifter,
såsom för vissa löpande måltider, vilka icke ingingo
i de allmänna omkostnaderna. Dessa "fickpengar"
torde väl icke hava rört sig om några större belopp
annat än rent individuellt i något förmögnare
undantagsfall.
Alla inkvarteringar och resor ordnades i samråd
ined verkställande utskottet på ett utmärkt sätt av
Nordisk Resebureau, Stockholm.
I 1931 års färd deltogo utom undertecknad, ledare,
32 teknologer.
NO T I SER ~
Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst höll måndagen den 8 februari 1932
ordinarie sammanträde å restaurang Gillet under
ordförandeskap av -civilingenjör E. PAUL WRETLIND. Till
sammanträdet hade medlemmarna av avdelningen för
Teknisk undervisning inbjudits.
Sedan ordföranden förklarat sammanträdet öppnat
och hälsat gästerna välkomna, upplästes och godkändes
protokoll från avdelningens sammanträde den 11 januari
1932.
Ordföranden höll därefter med ett kort anförande
parentation över under år 1931 avlidna medlemmar av
avdelningen, nämligen överingenjörerna Fridolf
Almquist och C. J. Gimberg, civilingenjörerna Fritz
Danielsson, Ivar Fogelström, Karl Holmgren och Hugo
Lindquist samt disponent Thor Tornerhielm.
På styrelsens tillstyrkan invaldes därpå i avdelningen
byråingenjör Knut Sundberg och civilingenjörerna Stig
G. E. Gyllang och Karl-Vilhelm Gustafsson, Stockholm,
civilingenjörerna Gustaf V. Streiffert, Malmö, Nils
Täcklind, Göteborg, Gustaf H. Nordenadier, Sandviken, samt
bergsingenjör J. A. Bonthron och ingenjör Folke
Winqwist, Stockholm.
Sedan ordföranden uppläst en skrivelse från direktör
JOSEF GEISTDT, som däri föreslår avdelningen att utarbeta
ett formulär till entreprenadkontrakt för vägunderhåll,
liknande det tidigare för vägbyggnader uppgjorda, beslöt
avdelningen på ordförandens förslag uppdraga åt sin
styrelse att föra frågan vidare.
Ordföranden överlämnade därpå klubban till
avdelningens vice ordförande, major VON GREYERZ, och höll
därefter sitt inledningsanförande till diskussionen om
.’Undervisningen i vägteknik vid tekniska högskolan".
Hr WRETLIND ansåg, att stora brister vidlådit det sätt,
på vilket undervisningen i vägteknik ordnats under de
sista åren och att något måste göras, dels för att nu
förbättra densamma och dels för att giva de yngre
ingenjörer, vilkas utbildning eventuellt blivit lidande genom
den provisoriskt ordnade professuren, tillfälle att för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
