Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
26 MARS 1932
lämpliga slusskonstruktioner utan längsgående
kanaler, därvid tillräckligt kort slussningstid skall kunna
åstadkommas utan nämnvärd inverkan på slussande
fartyg av strömningar vid vattnets på- och
avtappning. Det kan i detta sammanhang påpekas, att de
stora slussbyggnader, som kommit till utförande i
Sverige vid ombyggnaden av Trollhätte kanal samt
vid utvidgning av sjöfartsförbindelserna mellan
Mälaren och Saltsjön, utförts med iakttagande av nyaste
rön på detta område.
Vid kanaler med ringa vattentillgång byggas stora
slussar med användande av sparbäcken, hopbyggda
med själva slusskonstruktionen. En ganska
ingående diskussion uppstod rörande lämpligheten av
att bygga lyftverk eller vanliga schaktslussar. De
omständigheter, som inverka på valet mellan dessa,
äro huvudsakligen vattentillgången, terrängens
utseende, trafikmängden och kanalavgifterna.
Lyftverkens huvudsakliga fördel är den mycket
obetydliga vattenåtgången. Schaktslussar med ca 15 m
sänkhöjd byggas bland annat i Tyskland, medan i
samma land ett lyftverk med 36 m höjd är under
utförande.
Under diskussionen meddelades dessutom, att en
intressant lösning av lyftverksproblemet bearbetas i
Tyskland. Man avser därvid att konstruera ett
lyftverk, där fartygen i torrhet skulle förflyttas från
den ena kanalnivån till den andra och icke såsom
hittills flytande i ett tråg. Härigenom skulle både
den maximala, men framför allt den genomsnittliga
lasten i lyftverket väsentligen nedbringas, men å
andra sidan upp sto de givetvis olägenheter genom
ökade påfrestningar på fartygen, då dessa lyftas ur
sitt naturliga element.
Under denna punkt lämnades vidare en ingående
redogörelse för den stora kanalisering, som nu pågår
i övre Rhen mellan Basel och Strassburg. Härigenom
avser man dessutom att nyttiggöra fallhöjden om ca
100 m på denna 124 km långa flodsträcka. Den
första anläggningen i närheten av Basel kommer att
utnyttja 10 å 12 m fallhöjd och kan konsumera en
vattenmängd av 850 m3 pr sek., vilken vattenmängd
har en tillgänglighet av i genomsnitt 7 månader pr
år. Kraftverket skall utbyggas för 6 enheter om
vardera 31 000 kW. Vid sidan av kraftverket byggas
tvenne slussar, den ena med 185, den andra med
100 m längd och en bredd i portöppningen av 25 m.
Fartygen komma efter färdigställandet av samtliga
kraftverk på denna del av floden icke längre att
framgå i Rhens naturliga strömfåra utan i de vid
sidan av floden på dess västra sida anlagda
kanalerna, vilka sålunda dels framföra driftvattnet mellan
kraftverken, dels tjänstgöra som sjöfartskanaler.
Vid kraftverken kommer att, när dessa blivit
fullbordade, kunna genereras en energimängd av
ungefärligen samma storhetsordning som den
vattenkraftenergi, som nu produceras i Sverige, eller
omkring 41/2 milliarder kilowattimmar. Rörande denna
fråga fattades följande resolution:
1) Beträffande slussar i kanaler och kanaliserade
floder föreligger benägenhet att avskaffa slussarnas
fyllnings- och tömningskanaler och att framsläppa resp.
bortleda vattnet genom själva portarna, vilka ibland
förses med lämpligt anordnade luckor av stora
dimensioner.
När det är fråga om stora vattenkvantiteter, måste
man alltid träffa anstalter för att neutralisera inverkan
av vattenströmningen.
2) I en del kopplade slussar sker avstängningen av
torbindelsekanalerna mellan de bägge slusskamrarna
medelst horisontala cylindriska luckor antingen
ringformade eller rörformade. Dessa system kunna med
fördel användas, under förutsättning att virvlar ej
uppstå.
3) Användandet av sparkammare är att tillråda, när
tillgången på vatten är obetydlig, såvida man icke kan
utnyttja en billig kraftkälla för vattnets återpumpning
från nedströmssidan.
4) För höga fall äro låga cylindriska luckor att
tillråda.
5) Beträffande stängningssättet för slussar och deras
manöveranordningar konstaterar man fortfarande
benägenheten under de senaste åren att använda lyftportar.
Dessa hava en del fördelar, särskilt att alla deras
rörliga delar komma över vattnet, när portarna äro
upp-lyftade. Dessutom kan man konstruera dem på ett
sådant sätt, att porten kan stängas trots strömning i
slussen, vilket kan utgöra en säkerhetsanordning och
tillåta utnyttjandet av slussen för tappningsändamål.
6) Beträffande installationerna för
avståndsmanövrering och för signalering liksom dessas samverkan med
dammen och anordningarna för vattenkraftens
utnyttjande bör påpekas, att stängningsanordningarna med
fördel kunna manövreras från en central station eller
lika bra från tvenne med varandra korresponderande
stationer vid slussens ändar.
7) Man har konstaterat benägenhet att använda
ljussignalanordningar vid slussarnas infart och utfart, ofta
med klippljus.
8) Beträffande belysning och utprickning böra
följande regler iakttagas:
a) Man måste undvika att blända båtbesättningen
och slusspersonalen. Det bästa är att använda lampor
med nedåtriktad ljuskägla och reflektor, anordnad på
så sätt, att ljusstrålarnas vinkel med horisontalplanet
ej överstiger 120°.
b) Man upphänger lampor antingen ovanför slussens
mittlinje eller i två rader symmetriskt om denna, vilka
sålunda på långt håll markera infartsriktningen.
Farliga skuggor måste alltid undvikas i slusskammaren.
c) Det är att rekommendera, att lamporna uppsättas
på sådant sätt, att infartens murytor såväl som portarna
äro starkt belysta.
d) På båda stränderna av infarterna uppsättas
lampor på bestämda avstånd och höjder för att på lämpligt
sätt belysa trappor, pållare, dykdalber och ledverk,
vilka alla böra vara målade ljusa i sina övre partier.
e) Utprickningen i öppna farleden har till ändamål
att redan på avstånd varsko fartygen om rännan. Man
uppnår detta lättast genom lampor, som äro uppställda
parallellt på båda stränderna, när själva rännans bredd
ej är alltför stor.
9) Anordningar för förhalning och styrning av
fartygen i slussarnas infart och utfart äro att tillråda, då
infarten i slussen kan vålla svårigheter, särskilt för
mindre, olastade fartyg, som av vinden drivas mot
kanalsidorna. Detta har medfört, att ledmurar numera
ofta uppföras på båda sidor om slussarnas infart
(massiva murar av betong eller järnspont). I ledmurarnas
förlängning äro dykdalber uppsatta längs stranden.
Vidgning av infarten minskar de sidoströmmar, som
uppstå vid slussningen och som äro av stor olägenhet
för de utanför slussen liggande båtarna. Det är
lämpligt att använda sådana anordningar för vardera
infarten i en dubbelsluss. Ledverk, fristående dykdalber
eller pelare av betong hava likaledes med framgång
använts i syfte att hindra, att båtarna torna emot
sluss-infarternas murverk.
10) I en nyligen utförd sluss har man utom de van-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
