Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 APRIL 1982
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
51
75 mm kantmått under inverkan av
temperaturböjning från -32° till - 1°C. De på grundval av
dessa försök dragna slutsatserna rörande inverkan
av plasticitet, tid och temperatur överensstämma i
princip med de synpunkter, som angåvos i
förutnämnda uppsats i Hansenboken. Beträffande
variationerna i ett istäckes temperatur med
lufttemperaturen hava Brown och Clarke i likhet med
undertecknad måst göra vissa antaganden, enär särskilda
undersökningar i detta avseende icke utförts. Vid
utgång från vissa, som det vill synas från de verkliga
förhållandena icke alltför avvikande förutsättningar
härutinnan, beräkna författarna istrycket kunna
uppgå till 15 ton per meter, och detta värde lades till
grund vid konstruktionen av den förut omnämnda
kraftverksanläggningen.
Som redan förut inledningsvis framhållits,
baserades Undertecknads beräkningar på de genom
undersökningar erhållna resultat, vilka gåvo största
is-trycksvärde, dvs. de minsta relativa sammantryckningar, som uppmättes vid varierande långtidsbelastningar och temperaturer. Utgår man i stället från
de under samma förhållanden bestämda största
relativa sammantryckningarna, reduceras istrycket från
angivna 20-30 ton till 13-19 ton per meter,
sålunda nära överensstämmande med det av Brown
och Clarke angivna värdet.
Med det ovan anförda är icke sagt, att istrycksfrågan kan anses vara slutgiltigt utredd. För
fullständigt klarläggande av förhållandena borde helst
direkta mätningar å ett istäcke utföras eller
åtminstone observationer under längre tidsperiod
verkställas för utrönande av variationerna i isens
temperatur vid olika djup. Emellertid synes man, att
döma av de ovan refererade och - med hänsyn till
de i flera avseenden osäkra förhållandena -
samstämmiga resultaten av undersökningar, vilka utförts
helt oberoende av varandra, tills vidare med ganska
stor säkerhet kunna uttala, att istrycket icke torde
överstiga 15 å 20 ton per m2 av sektionsytan.
N. Royen.
NOTISER
Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst höll måndagen den 11 april 1932
ordinarie sammanträde å restaurant Gillet under
ordförandeskap av civilingenjör E. PAUL WRETLIND.
Sammanträdet öppnades med justering av protokoll
från avdelningens sammanträde den 14 mars 1932, varpå
ordföranden meddelade, att arbetet med föreningens
lokaler nu fortskridit så långt, att deras invigning med
säkerhet skulle kunna ske vid septembersammanträdet.
Som dag för majsammanträdet hade styrelsen bestämt
måndagen den 9 maj, då hamndirektör Vinberg efter en
båtutflykt med avdelningen i Stockholms hamn lovat
hålla ett föredrag, betitlat "Ett och annat om
Stockholms hamn och om hamnstyrelsens arbetssätt". Vid
detta sammanträde skulle därjämte yttrandet från
avdelningens kommitté för frågan om Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens omorganisation föreligga till
behandling.
Sedan på styrelsens tillstyrkan i avdelningen invalts
baningenjör Axel Hagman, Gävle, och civilingenjör Folke
Ewald, Stockholm, meddelade ordföranden, att
föreningens styrelse i enlighet med avdelningsstyrelsens
förslag till 1932 års Ahlsellstipendiat utsett civilingenjör
FOLKE BRUNDIN samt att från Sveriges kommitté för Nor-
disk byggnadsdag 1932 till avdelningen inkommit en
inbjudan till årets byggnadsdag Och utställningar i
Helsingfors, varom närmare upplysningar kunde inhämtas
i fackpressen.
Ordet överlämnades därpå till dagens föredragshållare,
kapten N. ROB. BJUKE, vilkens ämne löd "Kina av i dag
från ingenjörens synpunkt".
Den intressanta, väl upplagda och ledigt framförda
skildringen, som illustrerades av ett stort antal
skioptikonbilder, mottogs av de till ett 70-tal uppgående
åhörarna med livligt bifall. Detta bifall inspirerades
förmodligen även delvis av föredragshållarens uttalade
optimistiska tro på "Kina av i morgon" som lämpligt
verksamhetsfält för sentida, tekniskt fullfjädrade
vikingaättlingar.
Efter föredraget vidtog supé och samkväm, kryddat
med kompletterande upplysningar om Kina, kineserna
och kinesiskorna.
Fur.
Beriktigande. I Teknisk tidskrifts nummer 13 för
i är refereras å sidan 39 bl. a. ett av mig vid avd. för
väg- och vattenbyggnadskonst sammanträde den 14
sistlidne mars gjort diskussionsinlägg i fråga om Kungl,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omorganisation.
"Beträffande vägingenjören ansåge jag, att denna
borde vara länsstyrelsens tjänsteman med
föredragningsrätt, men samtidigt vara direkt underordnad Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen."
Detta är en missuppfattning av vad jag vid
sammanträdet och eljest framhållit i den berörda frågan, varför
jag vore tacksam få lämna följande beriktigande rörande
min uppfattning om denna viktiga detalj av den
blivande centrala vägmyndighetens organisation.
Vägingenjören bör vara centralmyndighetens
tjänsteman med tjänstgöring i länsstyrelsen för att vara en
sammanhållande länk mellan den tekniska
centralmyndigheten och den lokala administrationen.
Han borde till ärendenas underlättande och
minskning av "pappersväsendet" hava föredragningsrätt i vägfrågor inför länsstyrelsen, något som måhända icke vore
omöjligt att ordna, även om han ej vore direkt
underställd denna styrelse.
F. Ploman.
LITTERATUR
Der Ban der Nordschleusenanlage in Bremerhaven
in den Jahrén 1928-1931, utgiven under medverkan av
vid byggnadsarbetena sysselsatta fackmän av dr ing.
Arnold Agatz, Berlin 1931. Förlag Wilhelm Ernst &
Sohn, häftad 6: - RM, inbunden 7: 20 RM.
Ifrågavarande publikation består av en samling
särtryck ur den tyska tidskriften "die Bautechnik" och
innehåller 14 uppsatser berörande de stora hamnutvidgningsarbeten, som under de senaste åren pågått i
Bremerhaven, och som nu äro slutförda. Dessa arbeten
hava huvudsakligen bestått i anläggandet av den l 000
m långa Columbuskajen för 15,5 m vattendjup vid
medelhögvatten jämte erforderliga byggnader och
järnvägsspår för atlanterpassageraretrafik, byggandet av en
sluss "die Nordschleuse", vars slusskammare har en
längd av 372 m, en bredd i portöppningen av 45 m och
ett djup på slusströskeln vid medelvatten av 13 m,
samt förlängning av Bremerhavens största torrdocka,
der Kaiserdock II, med 67 m till en nyttig längd av 335
m. Spår- och gatuförbindelserna till Columbuskajen
hava dessutom nödvändiggjort byggandet av en svängbro
med en längd mellan ändlagren av 111,9 m försedd med
dubbla järnvägsspår, 2-filig körbana och 2,8 m bred
gångbana. Med sin totalvikt av 2 700 ton torde denna
svängbro vara Europas största. I samband med slussen
har dessutom utförts en rymlig infartsbassäng med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
