Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JULI 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
81
Fig. 7. Kraftreglering såsom påbyggnad till en redan genomförd
separat flottningsreglering.
skadan uppstår genom isens åverkan, och försöken
visade tydligt att skadan blir betydligt mindre i
sådana trakter, där is icke förekommer. För Sveriges
vidkommande äro därför förutsättningarna för
vinterdämning i och för sig icke särdeles gynnsamma.
Marginalen mellan skadorna vid sommar- och
vin-terdämning är dock så stor, att vinterdämning i en
del fall lämpligen bör genomföras. Detta gäller
särskilt när kraftreglering skall anordnas vid en redan
genomförd separat flottningsreglering, se fig. 7. Enär
flottningsföreningen använder hela eller en del av
magasinet under flottningstiden, går därvid en
väsentlig del av den extra sommardämningsvinsten
nämligen ändock förlorad.
Jag nämnde tidigare att ersättningsbeloppen för
markskadorna i många fall äro i hög grad beroende
av formen på graderingskurvorna. Detta gäller
bland annat vid beräkning av markskadorna vid en
vinterdämning. Fig. 8 visar ett exempel härpå.
På figuren ange de streckade ytorna den
procentuella skadan vid vinterdämning, om man som
’utgångspunkt vid beräkningen av markens nuvärde
använder sig av två olika
grade-ringskurvor, vilka båda tillämpats
av sakkunniga. I ena fallet blir
medelskadan på den berörda
marken 30 % och i det andra fallet
50 %, dvs. icke mindre än 65 %
större.
Flottning.
Flottning och vattenkraft ha ju
sedan länge från flottningshåll
ansetts vara två stridiga och
svårförenliga intressen, och flottningsintressenterna ha i
många fall varit allvarligt bekymrade.
Motsättningarna äro alltjämt stora, men glädjande nog torde
detta gälla huvudsakligen i teorien. I praktiken har
det nämligen visat sig att, när väl ett företag är
genomfört och sedan en tids erfarenhet på båda håll
vunnits, de båda intressena mycket väl låta sig
förenas. Inom Dalälven ha vi visserligen mötts med
motstånd, men vi ha också mötts med stor
förståelse, och särskilt är framlidne flottningschefen
Estberg värd en eloge för det levande intresse han
lade i dagen, då det gällde att lösa de nya problem
som sjöregleringarna ställde i hans väg.
Vintervägar.
Tidigare och alltjämt hysas stora farhågor för att
vinter vägsförbindelserna såväl på sjöarna som i
i vattendragen nedanför till mycket stor del skola
spolieras. Det har emellertid lyckligtvis visat sig
att skadorna på vintervägarna äro små. I Dalälven
ha vi en reglering med 4 m regleringshöjd, och vid
denna sjö sänkes vattenståndet med hela detta
belopp under vintermånaderna. Några större
olägenheter ha emellertid icke uppstått, och endast i
enstaka fall ha nedfarterna försämrats, och man har
därvid utan större olägenheter kunnat flytta dessa
till lämpligare plats.
I Norge, där regleringar av betydande
reglerings-höjd genomförts, ha enligt de uppgifter som
inhämtats vid studiebesök icke heller några
olägenheter uppstått med avseende på vintervägarna på de
reglerade sjöarna, icke ens vid Tunhövdsfjordens
reglering, trots att regleringshöjden där är icke
mindre än 18 m.
Det har vidare visat sig att den höjning av
vatten-ståndet i de nedanför liggande sjöarna, som inträffar
vid tappningsökning, i regel icke vållar någon större
olägenhet. Vi hava i varje fall icke försport några
dylika olägenheter genom höjning av vattenståndet,
trots att i ett mindre vattendrag under en del vintrar
vattenstånden höjts 0,3-0,5 m.
Icke heller hava några olägenheter av betydelse
uppstått genom issvallning. Man bör dock se till £tt
man under sådana år, då hög vintertappning skall
förekomma, avvaktar lämplig tidpunkt för
tappningens igångsättning och gör ökningen successivt.
Fisket.
Beträffande fisket i regleringssjöar är endast att
säga, att vid de genomförda regleringarna inom
Dalälven inverkan varit obetydlig. Vid Siljan
ålades visserligen regleringsföreningen att bygga en
fiskodlingsanstalt, som blivit jämförelsevis dyrbar.
Fig. 8. Skadeersättning vid höstdämning vid användandet av olika graderingskurvor.
och där ha stora kvantiteter yngel utplanterats, under
de senaste åren icke mindre än 7000000 st. sik och
500 000 st. gädda. Det väntas dock allmänt, att
fiskförhållandena i Siljan skola bliva icke oväsentligt
förbättrade, jämfört med förhållandena före
reglering.
Några svårigheter av avgörande betydelse äro
sålunda efter vad som nu kan bedömas icke att räkna
med. Eventuella olägenheter kunna i många fall
kompenseras med inplantering, och Dalälvens
regleringsförening kan tillhandahålla synnerligen pigga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
