Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 JULI 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
85
tid framåt. Endast i de fall där under vintern
nederbörden lagrar sig i form av snö är en av de
viktigaste faktorerna känd, och detta medför att man
i viss utsträckning vid vårflodens början kan
förutsäga varf lo ds vattenmängden, men därtill inskränker
sig också möjligheten enligt min åsikt.
För praktiska förhållanden är det av värde att
kunna förutsäga såväl vårflodens intensitet, dvs.
högsta toppvärdena, som vårflodens kvantitet, dvs.
vårflodens totala vatten var de.
Vad man kan förutsäga beträffande intensiteten
är, att det erfordras ett stort snömagasin för att
det skall bliva en mycket stor vårflod. Vidare vet
man att omvänt ett stort snömagasin nästan utan
undantag ger en stor vårflod, betydligt över det
normala. I enstaka fall inträffar dock att vårfloden
icke uppgår till mer än normal storlek, fastän
snömagasinet varit stort och betydligt över det
normala. Detta senare förhållande vållar en del
besvärligheter, och man måste därför iakttaga en viss
försiktighet vid tillämpning av en vårflodsprognos och
noggrant följa utvecklingen under vårflodens gång.
En viss vägledning kan man även ha av
väderleksförhållandena under den föregående sommaren och
hösten. Om nämligen nederbörden under denna tid
varit osedvanligt liten, blir vårfloden även låg i
förhållande till det förefintliga snömagasinet.
Vid snömagasin omkring det normala och därunder
taga de övriga faktorerna, dvs. temperatur och
nederbörd under smältningstiden, överhand och
sammanhanget mellan snömagasinet, å ena sidan, och
vårflodens storlek, å andra sidan, blir icke så
utpräglat att man kan göra en förutsägelse med någon
större säkerhet.
Man har tidigare ansett, att den vattenmängd som
erhålles ur ett visst snömagasin i hög grad är
beroende av väderleken under snösmältningstiden. Så
är givetvis även förhållandet i vad avser
intensiteten, men beträffande kvantiteten börjar man på
sina håll vackla i tron att någon större del av snön
under vårfloden kan dunsta eller frysa bort.
Den första jag hörde förfäkta den åsikten, att den
totala vattenkvantitet, som erhålles av ett visst
snömagasin, är praktiskt taget oberoende av väderleken
under snösmältningstiden, var den norske ingenjören
H. Bull i Oslo, som kommit till detta resultat på
grundval av noggranna vattenmängdsmätningar och
nederbördsmätningar inom ett mindre vattendrag i
Oslotrakten. Hydrografiska byrån i Sverige, som
för närvarande även arbetar med detta problem,
ställer sig icke främmande för denna tanke men
anser att förhållandena ännu äro för litet utredda för
att man med säkerhet skall kunna yttra sig härom.
Under en studieresa var jag i tillfälle att diskutera
frågan med cheferna för hydrografiska byråerna i
Schweiz och Tyskland. I båda länderna pågå
undersökningar rörande detta problem. Många
förhållanden tyda på att snön icke fryser eller dunstar bort,
utan att vattnet i ställer rinner ned i jorden och
sedermera kommer vattendraget tillgodo i form av
ökad grundvattentillrinning.
Beräkningsmetoder.
Beklagligtvis äro ju de hydrotekniska
beräkningarna mycket vidlyftiga och tidsödande, särskilt är
så fallet när det gäller att beräkna hur en tapp-
ningsändring vid en sjö inom ett områdes övre delar
fortplantar sig genom de nedanför liggande
reglerade sjöarna, Det är därför nödvändigt, särskilt för
de preliminära beräkningarna, att söka åstadkomma
en genväg, varigenom arbete kan sparas, men som
ändock ger ett tillräckligt säkert resultat.
Av de förenklingar som vi genomfört inom
Dalälvens och Indalsävens regleringsföreningar må
följande anföras. Det är ju i och för sig ett önskemål
att utsträcka de hydrotekniska beräkningarna över så
lång tidrymd som möjligt, men i stället för att räkna
igenom alla de i observationstiden ingående åren
välja vi för de preliminära beräkningarna ut vissa
typiska år, 5 å 6 st., för vilka detaljberäkningarna
genomföras. Vid valet av dessa typiska år
gruppera vi samtliga år alltefter vattenbristen, räknad
dels under 9-månadersvattenmängden, dels under
7,5-månadersvattenmängden. Åren indelas i typiska
grupper och för varje sådan grupp utväljes det år
som passar bäst såväl med hänsyn till 7,5- som
9-månadersvattenmängden, se fig. 14.
Undersökningsåren åsättas frekvenstal alltefter det antal år
som förekommer inom varje grupp. Det har visat
sig att varaktigheten, beräknad med ledning av de
på så sätt utvalda undersökningsåren, blir praktiskt
taget densamma som varaktigheten beräknad ur alla
åren.
Regleringsresultat.
Till sist några synpunkter beträffande
regleringsresultatet. Fig. 15 visar en utjämning som kan
ernås vid olika regleringsstadier i ett vattendrag med
rikliga regleringsmöjligheter. Streckad kurva
anger vattenföringen vid 8 %, streckprickad kurva vid
22,5 % och heldragen kurva vid 33 %
utjämningsgrad, under det att den findragna kurvan visar
vattenföringen i oreglerat skick.
/st under
ifhttrré
Fig. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
