Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 AUG. 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
99
Fig. 1. Schematisk ritning över registrerande nederbördsmätare.
Fig. 3. Mätaren uppställd i det fria.^
JO. Motvikten utgöres av ett i botten belastat
cylindriskt kärl 11, som är delvis nedsänkt i oljan i den
cylindriska oljebehållaren 12. Motvikten är
upphängd i egglager 13, vars avstånd till egglager 10 kan
justeras efter behov. Här justeras för avvikelser
beträffande uppfångningsytans, motviktscylinderns och
oljebehållarens areor samt oljans specifika vikt. För
dämpning av eventuella svängningar i systemet vid
mycket hård vind insattes oljedämparen 14, vilken
samtidigt begränsar vågarmens rörelse nedåt.
Regi-streringscylindern 17 valdes, bl. a. av ekonomiska
skäl, av den typ, som användes till Hydrografiska
byråns registrerande peglar, varvid 40 mm nederbörd
kunna registreras i skala 5:1, eftersom den nyttiga
höjden är 200 mm. Vid l varv, dvs. en omställning,
per dygn motsvarar l timme ca 10,7 rnm. För att
kunna registrera de sällsynta stora
nederbördsmängderna över 40 mm utan tömning, för hand eller
automatiskt, av uppsamlingskärlet under pågående regn,
vidtogs den anordningen, att en motvikt motsvarande
30 mm nederbörd skulle påläggas så fort observatören
fann att registreringen överskridit 30 mm linjen å
diagrammet. Med 4 dylika motvikter kan sålunda en
påpasslig observatör registrera 160 mm nederbörd
utan tömning. Påläggningen av motvikter kan
givetvis göras automatiskt, men detta ansågs för dessa
apparater innebära en onödig komplikation och
kostnad; nederbörden i Stockholm överskrider blott en
eller annan gång på 10 år 50 mm per dygn.
En mycket viktig detalj vid varje registrerande
meteorologiskt instrument är att hålla trycket mellan
pennan och papperet så lågt som är förenligt med
tillförlitlig ritning, enär friktionen på denna punkt ofta
är den största i instrumentet. Vid den vanliga
anordningen att pennärmen är fjädrande måste därför
finnas en justeringsanordning för reglering av
spänningen i fjädern. Då det emellertid är lättare att
försöka få en penna att rita ordentligt genom att öka
trycket än genom att rengöra och vid behov utbyta
den, föreligger alltid fara för att friktionen blir
onödigt stor. Här har åstadkommits ett lagom stort och
en gång för alla reglerat tryck mellan pennan 16 och
papperet på cylindern 17 genom att göra den
lätt-rörligt upphängda pennärmen 15 något lutande.
Mätarens utseende framgår av fotografierna fig. 2
*** ?m
Fig. 2. Vy av mätaren.
Fig.
10 II 12 13 14 n 16 17 Id 19 20 21 72 ?3 24 l 2 34 56 76 kl.
4. Nederbördsdiagram för den 18 juli 1932 vid Älvsjö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
