Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÄFTE 10
TEKNISK TIDSKRIFT
OKT. 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
REDAKTÖR: WALO FINNÉ
INNEHÅLL: Stockholms nya gasklocka, av civilingenjör Kurt G. V. Svanberg. - Nordiskt kommunaltekniskt
möte i Oslo, av civilingenjör Georg Hentz. - Notiser.
STOCKHOLMS NYA GASKLOCKA.
Av civilingenjör KURT G. V. SVANBERG.
Det förr allmänt tillämpade byggnadssättet för
gasklockor med vattenbäcken erbjuder vissa
nackdelar. Vattenbassängen får stora mått,
exempelvis ca 12 m djup och 74 m diameter samt
innehållande ca 50 000 m3 vatten vid helt fyllt bäcken för
en klocka med 200 000 m3 gasvolym. Bassängens
dimensioner bliva kraftiga, och den stora belastningen
från vattenmagasinet å undergrunden nödvändiggör
en stabil grundläggning, vilket medför stora
anläggningskostnader. Under den kalla årstiden måste
vattnet i bassängen och de teleskoperade lyftens
vattenlåsrännor värmas för att förhindra fastfrysning. Försöken att komma bort från nackdelarnahos denna typ genom att finna en annan användbar
konstruktion gå fyra årtionden tillbaka i tiden.
Det har lyckats Maschinenfabrik Augsburg-Nürnberg A/G att genomföra en ny typ,
gasklocka utan
vattenbäcken, där dock principen
med vätskelås
bibehållits, varförutan en
effektiv och friktionsfri
tätning ej torde kunna
erhållas. Vätskelåset har
dock reducerats till ett
minimum, innehållande
ca 100 m3 vätska vid
200 000 m3 gasvolym, och
vattnet har ersatts med
tjärolja, som icke
erfordrar uppvärmning.
Frånvaron av vattenbäcken,
med den stora vattenbelastningen å grunden,
reducerar anläggningskostnaderna. Gasmagasin per
ytenhet tomtmark når
jämfört med den våta
typen ett större värde, då
förhållandet mellan höjd
och bredd ökats.
Uppförandet kan om så önskas
uppdelas på olika
etapper, då klockan låter sig
påbyggas i höjd utan
driftavbrott.
Kostnaderna för uppvärmning av
bassängvattnet under den
kalla årstiden bortfalla.
Behållarens olika delar
äro lätt tillgängliga. Frånvaron av vattenbäcken
gör att gasen utgår lika torr som den inkommit.
Den vattenlösa M.A.N.-behållaren har sedan år
1915 i rask takt införts över hela världen, och
genom firman, resp. dess licenstagare, hava tills dato
anlagts ca 250 klockor med sammanlagt bortåt
20 000 000 m3 volym. Under denna tid har
konstruktionen utvecklats och fullkomnats och erbjuder
nu, enligt gjorda erfarenheter, god ekonomi och
driftsäkerhet.
År 1930 beslöts uppförandet av en ny gasklocka
i Stockholm vid Värtagasverket. Här hava hittills
funnits 3 behållare om sammanlagt 188 000 m3
volym, samtliga utförda med vattenbäcken; den senast
byggda från år 1912 samt dessutom en vid
Sabbatsberg om 26 000 m3. Volymen hos den fjärde klockan
vid gasverket bestämdes till 200 000 m3, och i
konkurrens med övriga
klocktyper valdes den
vattenlösa M.A.N.-behållaren.
Allmän beskrivning.
M.A.N.-behållarens
konstruktion åskådliggöres i
vertikalsektion å fig. 2.
I det följande angivna
dimensioner och övriga
data gälla för 200 000 m3-klockan i Stockholm. Å
ett ringformigt
fundament, nedfört till relativt
obetydligt djup, står
behållarens plåtmantel, vars
planform är en reguljär
20-hörning med 56 m
diameter. Behållaren är
fastspänd vid fundamentet
och nedtill försedd med
tät plåtbotten, som vilar
å en tunn betongplatta.
Manteln är 90 m hög, och
på densamma vilar taket,
utfört med
fackverksstolar av järn och intäckning av trä och papp.
Inom manteln befinner
sig en tät skiva av plåt
med samma planform
som behållaren. Den
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
