- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Väg- och vattenbyggnadskonst /
117

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 OKT. 1932

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

117

gasbehållaren. Manövreringen av hissen kan av
den anledningen ej skötas från korgen utan sker
från övre stationen, varifrån en ändlös manöverlina
går till maskinrummet på toppen av yttre hissens
schakt.

Yttre hissen.

Data: max. lyfthöjd 90 m,

hastigheter 0,25 resp. 0,75 m/sek.,

lastförmåga 255 kg (3 personer).

Yttre hissen har i likhet med vanliga hissar
korgen löpande mellan fasta styr lister. I övrigt skiljer
den sig dock i flera avseenden från de här i Sverige
vanligaste hissarna. Hisskorgen och motvikten äro
direkt ihopkopplade genom 4 stållinor, som löpa
över en drivskiva med koniska spår. Denna
anordning är smidigare vid stora lyfthöjder, där en
lintrumma skulle bli alltför otymplig.

Hissen, som manövreras med tryckknappar både
inifrån och utifrån, har två hastigheter, 0,25 m/sek,
och 0,75 m/sek. Närmast de två stannplanen, vid
foten av klockan och vid taket, har korgen alltid
den lägre hastigheten å några meters sträcka,
varefter den högre automatiskt kopplas in.
Driv-motorn är därför specialbyggd för två hastigheter.

Den i våra bestämmelser för hissar föreskrivna
bromsanordningen för fastlåsning av hisskorgen vid
styrlisterna, så snart någon av hisslinorna brister
eller avsevärt förlänges, finnes även här och består
av en friktionsbromsanordning, som verkar
synnerligen mjukt och är lätt att lossa. Yttre hissens
konstruktion åskådliggöres schematiskt å fig. 10.

Hisskorgen (^4) av plåt, upphängd i 4 stållinor
(B), som löpa över brytskivor (C) samt runt
driv-skivan D, som är försedd med koniska spår. Linorna
äro i sina andra ändar fastade i motvikten E.
Hisskorgens och motviktens undersidor äro förenade
medelst en underlina F för utbalansering av linvikterna.
De för denna erforderliga brytrullarna (G) vid
schaktbotten verka samtidigt som spännrullar.

Drivskivan drives med en elektrisk motor, som
förut nämnts specialbyggd för två hastigheter. På
motoraxeln sitter trumman /, på vilken en
magnetbroms verkar, så snart strömmen till motorn brytes.
En särskild lina (K) följer i normala fall med
hisskorgen i dess rörelser. Vid linans övre brytskiva
driver den en centrifugalregulator (L), så beskaffad
att, vid en viss ökning av hastigheten utöver den
normala, regulatorn medelst en konisk bromstapp
bromsar brytskivan och därmed linan. Linan
påverkar då på hisskorgens tak anbragta och förut
omtalade friktionsbromsanordningar, som bromsa
hisskorgen mot gejdrarna. Dessa bromsar utlösas
även, om någon av de 4 hisslinorna förlänges
avsevärt eller brister, varför fullgoda säkerheter
finnas mot hisskorgens nedstörtande.

Den för hissar föreskrivna nödsignalanordningen
i hisskorgen är här ersatt med en
lokaltelefonanläggning av automattyp, på vilken man från
hisskorgen kan komma i förbindelse med två av
verkets apparater inom lokaler, där ständigt
vaktpersonal finnes.

Övriga föreskrivna säkerhetsanordningar finnas
även vid denna hissanläggning men avvika i sin

A HISSKORG

6 STALLINOR

C BRYTSKIVA

D M/I/SKIVA

£ MOriS/KT

F MDERL/NA

G BRYTRULLE

H £ L E K T/t/SK /iO TOR

f MAGNZTBXOMT/WM1A

K ANDLÖS UW/f

L CENTR/FUGALRCGULATOR

Fig. 10. Schematisk skiss över yttre hissen.

utformning ej ifrån de i Sverige vid personhissar
vanligen förekommande, varför de ej här beskrivas.

Behållarens konstruktion.

Behållarens mantel är uppbyggd av 20
hörnkolonner INP26, nedåt förstärkta med liv- och
flänsplåtar. Den inåt vända flänsen är å hela
höjden försedd med en arbetad f länsplåt, som utgör
rullbana för skivan. Vid denna flänsplåt äro de
horisontellt anordnade mantelplåtarna fastnitade.
Mantelplåtarna, som hava 4,,5 mm tjocklek, gå hela
mellan kolonnerna och hava alltså en längd av ca
9 m. Mantelplåtarnas långsidor äro ombockade till
förstyvande fjädrar, och hopnitningen av de 0,81 m
höga mantelplåtsvarven är utförd i dessa utvändiga
horisontella fjädrar. Tätning mellan plåtvarven
åstadkommes genom diktning i plåtkanten, vid den
vertikala infästningen i kolonnflänsen utgöres
tätningen av mönjade juteremsor.

I fem olika höjdplan äro kolonnerna förbundna
med förstyvande ringar i form av 1,2 m breda
balkonger. De hava räcken och underlätta den
utvändiga inspektionen samt kunna uppbära
ställningar vid målning. Takstolarna äro radiellt ställda
fackverksstolar, vilande å kolonnerna samt i
centrum hopbundna med en tryck- och dragring.

Den månghörniga manteln med sina kolonner och
förstyvningsringar samt takstolarna bilda
tillsammans ett mot vindtryck stabilt system. Konstruk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932v/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free