Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
TEKNISK TIDSKRIFT
22 OKT. 1932
Fig. 1. Ledningstunnel.
allt framgent kunna utsläppa vattnet vid det nu
utförda utloppet utanför Vippetangen och därigenom
inbespara den dyrbara ledningen över öarna.
På grund härav beslutades år 1926 utförandet av
en mindre aktiverat-slam-anläggning vid Skarpsno,
genom vilken man dels skulle uppnå en välbehövlig
förbättring av vattnet i Frognerkilen (den västligaste
av vikarna) med dess livligt frekventerade
ankarplats för segel- och motorbåtar m. m.,
dels samla erfarenheter före byggandet
av den stora reningsanläggningen invid
fästningen och dels uppnå vissa
besparingar i den åt väster gående grenen av
huvudkloakledningen.
Reningsanläggningen vid Skarpsno
togs i bruk i slutet av år 1931 och har
utförts efter ritningar av firman Harvey
£ Jarvis i Köpenhamn i samarbete med
:’Activated Sludge Co" i London.
Anläggningen (fig. 2) är försedd med
vanliga sandfång med grovgaller, från
vilka vattnet först passerar en för-luftningsanläggning och därefter två avsättningsbassänger i form av upp- och
nervända pyramider med en
sammanlagd volym av ca 450 m3. Uppe-
hållstiden här är l timme, men företagna prov ha
visat, att vad som vinnes under den sista
halvtimmen är relativt obetydligt. Vattnet har efter
avsättningsbassängerna visserligen kvar den
karakteristiska grå färgen men är eljest
förhållandevis klart. I avsättningsbassängerna avskiljes
även en mängd fett, som genom uppdämning av
vattenytan avskummas till rännor längs bassängernas
sidor.
Från avsättningsbassängerna avgår vattnet till
aktiverat-slam-anläggningen, som arbetar med
särskild re-aktivering av slammet. Man strävar
nämligen endast efter en reningseffekt av 70 % och har
därför nedsatt luftningstiden med hänsyn härtill.
Överskottet av aktiverat slam blandas med det
inkommande kloakvattnet före sandfången, vilket
synes ha en gynnsam inverkan på avsättningen.
Man ämnar nu närmare undersöka detta förhållande
för att eventuellt i den blivande större anläggningen
nöja sig med avsättningsbassänger, vars effekt
eventuellt förbättras genom tillsättning av aktiverat
slam från en mindre anläggning.
Reningseffekten vid Skarpsno utgör i medeltal
83,3 % av lösta och olösta föroreningar och det
avgående vattnet verkar helt klart. De organiska
ämnena i vattnet före reningsanläggningen uppgår i
medeltal till 608 mg/1 torrsubstans. Vid den första
avsättningen minskas denna mängd till 372 mg/1
(39 % reningseffekt) och vid utloppet från
reningsanläggningen är motsvarande siffra 101 mg/1 (83,3, %
reningseffekt).
Slambehandlingen vid Skarpsno erbjuder vissa
svårigheter på grund av villabebyggelsen
runtomkring anläggningen. Jäsning eller torkning av
slammet på platsen är sålunda utesluten, utan man
har måst anskaffa ett tankfartyg för bortförande av
slammet till en ute i fjorden belägen, lämplig plats.
Under de två å tre månader, då Frognerkilen är
is-belagd, magasineras slammet i en behållare om
2 200 m3.
Anläggningen har vid torrväder en belastning av
100-110 l/s om dagen och 40 l/s om natten och
mottager kloakvatten från ca 35 000 inv. Den
genomsnittliga spillvattenmängden uppgår till 212
1/inv/dygn. På grund av de svåra
grundförhållandena (ytterst lös lera) har anläggningskostnaden
uppgått till 750 000 kr.
Fig. 2. Bild från Skarpsno reningsanläggning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
