Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 OKT. 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
123
De årliga driftutgifterna vid anläggningen utgöra:
4 skiftarbetare .......................... 18 800
2 kuskar och l arbetare.................. 9 300
Slamtransport........................... 8 000
Sandtransport ........................... 3 500
Elektrisk kraft .......................... 10000
Diverse drift- och underhållskostnader...... 5 000
Kronor 54600
Efter en del planerade förändringar beräknas dock
driftutgifterna komma att nedgå med ca 10 000 kr.
pr år.
Erfarenheterna från Skarpsno-anläggningen ha
varit så goda, att enligt föredragshållarens mening
det icke kan bli fråga om att föra vattnet längre ut
än till det nuvarande utloppet. Den stora
reningsanläggningen vid fästningen kommer att utföras
såsom klarbassänger med slamskrapor och, om denna
metod i framtiden visar sig otillräcklig, har man
möjlighet att komplettera anläggningen med
aktiverat slam, antingen för hela vattenmängden eller
endast en del därav. Anläggningen skall byggas för
en vattenmängd vid torrväder av 90 000 m3/dygn.
Uppehållstiden blir härvid ca l timme och vid regn
ca 1/2 timme, vilket för Oslos kloakvatten visat sig
fullt tillräckligt för att uppnå en avsättningseffekt av
ca 70 %. Före klarbassängerna skall vattnet
passera grovgaller med automatisk rensning (system
Dorr) samt sandfång likaledes av Dörrs typ med
kontinuerligt arbetande sandskrapor. Att dessa
typer valts, sammanhänger med de lokala
förhållandena på platsen för reningsanläggningen, vilka
förhållanden äro långt ifrån gynnsamma.
Föredragshållaren slutade sitt livligt uppskattade
föredrag med att visa ett antal vackra bilder från
de otaliga badanläggningarna runt om staden vid
Oslofjorden, vilka bilder än mera framhävde
betydelsen av kloakväsendets ordnande trots den svåra
"millionrullningen".
Standard för gatsten och kantsten.
Efter föredragets slut upptogs till diskussion
frågan om skandinavisk standard för gatsten och
kantsten, varvid inledningsanförandet hölls av gatuchefen
HULTMAN, Göteborg. Talaren redogjorde för det av
den svenska kommittén utarbetade
standardiseringsförslaget, som var en modifikation av ett år 1930 av
Svenska väginstitutet och Svenska kommunaltekniska föreningen utarbetat förslag. Över detta
tidigare förslag hade yttranden inkommit från de
danska, finska och norska kommunaltekniska
föreningarna samt från Vägingenjörerna i Sverige. Det
nya förslaget vore utarbetat med hänsyn till de
avgivna yttrandena, i den mån detta varit möjligt.
Under den efterföljande diskussionen framställdes
en del anmärkningar, dock huvudsakligen berörande
detaljfrågor. Sedan frågan genom ytterligare
samarbete mellan de fyra nordiska föreningarna
ventilerats, synes ett för samtliga länderna antagbart
förslag inom kort kunna föreligga.
Efter gemensam lunch på "Skansen" var
eftermiddagen anslagen till exkursioner i staden och dess
omgivningar, den ena ägnad åt bostadsväsendet och
den andra åt kloakväsendet, båda livligt
frekventerade och lika livligt uppskattade. För dem, som
särskilt intresserade sig för andra kommunala an-
läggningar, hade tillfälle beretts att under
sakkunnig och älskvärd ledning få bese vad som
önskades.
Kl. 7 på aftonen anträdde mötesdeltagarna en
härlig resa med "Holmenkolbanen" förbi
Holmenkollen och Voksenkollen till Frognerseteren, där
Oslo stad hade inbjudit samtliga deltagare till
middag. Högtidstalet hölls av advokaten Getz, som
härvid bl. a. gav en intressant exposé över stadens
utveckling i kommunalt hänseende. Efter middagen
var tillfälle berett att bese det imponerande skidmuseet. Hemfärden nedför de branta och slingrande
vägarna med Oslo liggande som en upp- och
nedvänd stjärnhimmel långt nere i dalen var en
upplevelse. (Forts.)
== NOTISER
Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst höll måndagen den 26 september
1932 ordinarie sammanträde på föreningens lokaler
under ordförandeskap av civilingenjör E. PAUL
"WRETLIND.
Sammanträdet öppnades med att ordföranden
hälsade avdelningens ledamöter med damer samt dagens
gäster, föreningens ordförande, direktör Huldt med fru,
kamrer Nauclér med fru samt civilingenjör Ekelund
med fru välkomna till höstens första sammanträde.
I hälsningsanförandet redogjorde ordföranden i
korthet för avdelningens arbetssätt och framhöll, att detta
sammanträde var det första på ett år, som avdelningen
hade förmånen hålla på egna lokaler efter att hela
föregående vinter ha varit hemlös. Han nämnde vidare de
förbättringar som vidtagits vid ombyggnadsarbetet
efter branden, vilken alltså tack vare dessa icke varit
enbart av ondo för teknologföreningen.
Ett särskilt glädjande bevis på kamratskapet och
samhörighetskänslan inom avdelningen ansåg talaren
det förhållandet vara, att så många av avdelningens
förutvarande ordförande kunde räknas bland de som
hörsammat kallelsen till dagens sammanträde, som vad det
allmänna programmet beträffar skulle bli så likt alla
andra som möjligt.
På styrelsens tillstyrkan invaldes därpå i avdelningen
civilingenjörerna Nils Wretblad, Lennart Rönnmark,
Sven G. S. Liedgren och Carl Ingwall, Stockholm,
civilingenjörerna Erik Gustav Sundin, Ängelholm, och Ernst
Sundström, Karlstad.
Ordföranden meddelade sedan, att föreningens
handbok XVII, "Allmänna bestämmelser rörande
entreprenader och leveranser inom väg- och vattenbyggnadsfacket",
var utgången, och att avdelningen i anledning därav
borde vidtaga någon åtgärd. Då ordföranden hade sig
bekant, att inom Sv. entreprenörföreningen liknande
bestämmelser voro under utarbetande, ansåg han
emellertid, att en eventuell omarbetning av Svenska
teknologföreningens bestämmelser borde anstå, till dess
Entreprenörföreningens blivit färdiga. Avdelningen beslöt
därpå i enlighet med ordförandens förslag, att tills vidare
bordlägga frågan.
Ordföranden meddelade vidare, att föreningen från
Kommunikationsdepartementet på remiss fått 1929 års
väg sakkunniges "Förslag till lag om allmänna vägar
och lag om vägdistrikt m. m.", och att förslaget
remitterats till avdelningen för yttrande.
Med hänsyn till att yttrandet skulle vara inlämnat
senast den 7 november 1932, hade styrelsen icke ansett
sig böra vänta till dagens sammanträde med
tillsättandet av en kommitté för ärendets behandling, utan redan
tillsatt denna kommitté, som givits följande
sammansättning: kapten NILS VON MATERN, sammankallande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
