Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3. 21 jan. 1933
- Teknik och vetenskap i krisens smältdegel, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 3 ÅRG. 63 21 JAN. 1933
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Teknik och vetenskap i krisens smältdegel. – Kolmarknaden vid årsskiftet. – Johan Erik
Skog †. – Notiser. – Tekniska föreningar. – Sammanträden.
TEKNIK OCH VETENSKAP I KRISENS SMÄLTDEGEL.
Det är av utomordentligt stort intresse att bevittna
den idékamp, som depressionen utlöst med
avseende på teknikens och ingenjörens ställning i
händelsernas sammanhang. Från många håll hävdas den
desperata ståndpunkten, att ingenjörens rastlösa
utnyttjande av vetenskapens och teknikens framsteg
är att anse såsom roten och upphovet till allt eländet,
i första hand naturligtvis till arbetslösheten i
världen. Den sistnämnda förebråelsen kan man ju
förstå, men att den teknisk-vetenskapliga utvecklingen
skulle vara skuld till den ekonomiska stagnationen
överhuvudtaget och inte bara det, utan också till den
moderna västerländska människans sociala och
etiska olyckstillstånd, det tycker man går bra långt.
Följden har blivit en kraftig reaktion inom de
läger, som i olika delar av världen representera ren
och tillämpad vetenskap. Man kan säga, att
problemet om krisen och dess orsaker intagit en
dominerande plats såväl vid British Associations stora
höstmöte som vid American Society of Mechanical
Engi-neers’ årsmöte i början av december. Det kom även
till behandling vid Verein deutscher Ingenieure’s
möte i oktober. Slutligen har en temperamentfull
polemik utbrutit på bred pressfront i U. S. A., vilken
är av synnerligen stort intresse.
Representanterna för teknik och vetenskap ha
gripit till en kraftig motoffensiv och förklara i olika
formuleringar ungefär följande. Vetenskapens
tillämpning och teknikens framsteg ha givit
människorna i handen de värdefullaste verktyg till
tillvarons underlättande, men de sociala, ekonomiska,
politiska och etiska faktorerna ha ej kunnat följa
med. De ha stått stilla, och man har ej förstått att
tillgodogöra sig de erbjudna välgärningarna. Det
blir ingen ordning på det hela med mindre än att
vetenskapsmän och ingenjörer ta hand om de sociala
och ekonomiska problemen och även på dem anlägga
verkligt vetenskapliga synpunkter Ledarna på det
sociala och det ekonomiska området ha visat sig
samt och synnerligen vara klåpare, som icke förstått
att metodiskt analysera sina problem och därför
också famla i mörkret då det gäller att finna en lösning.
Vid British Associations möte rörde sig som sagt
åtskilliga inlägg om depressionen och dess innersta
väsen. Det alltid med spänning motsedda stora
presidenttalet hölls av den gamle fysikern och
ingenjören, Sir Alfred Ewing, som med blitt vemod
kommenterade de till synes ledsamma följderna av en
storartad vetenskaplig utveckling. Ingenjören har
skänkt människan ett överflöd av välgärningar, men
mottagaren var icke i etiskt avseende mogen att ta
hand om skänkerna. Människan har begåvats med
herravälde över naturen, innan hon lärt sig herravälde
över sig själv. Framstegen ha missbrukats. En
renässans på det rent andliga området måste komma.
Kraftigare toner klingade från presidentstolen i
sektionen för "engineering", där professor Miles
Walker dundrade mot de ledande inom samhället, vilka
såsom klass sakna både förmåga och kunskaper och
inte förstå att draga den enklaste logiska slutsats av
givna premisser. Vetenskapen måste få en betydligt
större andel i världens styrande (management), ja,
den nuvarande krisen ropar på ingenjören till att
styra världen. Människorna hade endast intresse
för att köpa och sälja med förtjänst och göra för
övrigt en konst i realiteterna, själva nyttigheterna.
Det saknas plan. Den gode professorn gör en hel del
tvärsäkra påståenden i samma stil, men när han till
slut kommer till frågan vad som skall göras, är han
inte så säker längre, men påyrkar att det nya
vetenskapliga styret skall studera samhällsproblemen med
hjälp av den experimentella metoden. Han
rekommenderar på allvar till regeringen att söka
åstadkomma en isolerad försökskoloni på exempelvis
100 000 invånare, där experter skulle utexperimentera
de bästa metoderna för produktion och distribution,
oberörda av den moderna civilisationens skrankor!
Såväl sektionen för geografi som sektionen för
ekonomi sysslade ingående med den nuvarande krisens
problem. Härvid – liksom allt oftare i den engelska
ekonomiska litteraturen på sistone – framkommo en
hel del nya och djärva tankegångar, anknytande till
idéer, sådana som en Douglas och en Soddy givit
uttryck åt i sina bekanta ekonomiska essayer. Även
här underströks kravet på att vetenskapen - det är
uttytt naturvetenskaperna – måste tas till hjälp vid
reformering av världens nu föråldrade monetära och
finansiella system.
Vid den stora amerikanska ingenjörsföreningens
– A. S. M. E. – årsmöte rörde sig ett av de stora
presidenttalen (av Conrad N. Lauer) om tanken på
"a world which will be more and more shaped by
engineering trought". I det sammanhanget framkom
den intressanta upplysningen att de stora tongivande
amerikanska ingenjörsföreningarna gemensamt
startat en "The Engineers Council for professional
development" med syfte att driva fram ingenjören och
hans tankesätt på det allmänt samhälleliga planet.
Kravet på vetenskapens övertagande av ansvaret
för den ekonomiska utvecklingen har särskilt
lanserats av en grupp lärda herrar vid Columbiauniversitetet.
(New York.) Det har plötsligt uppstått en ny
skola, en ny lära, s. k. "technocracy", som skall taga
arvet efter "deniocracy". Teknokraterna säga sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0027.html
