Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 32 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 28 jan. 1933 - Notiser - Värmeisolering med spunnet glas - Kurs i svetsningsteknik - Personalpensioneringen under år 1932 - Elektriska ledningar av natrium - Litteratur - Insänd litteratur - Anmälan: Die Klinker, av Cqt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1,6, äro de värmetekniskt likvärdiga isoleringstjocklekarna,
om man utgår från 30 mm magnesia, följande:

Rördiameter mm . . .	30	50	80	125	200
Magnesia mm . . .	30	30	30	30	30
Glasull mm . . .	14	16	17	17,5	18

Vid materialier med ännu ogynnsammare
värmeledningstal förskjuter sig bilden givetvis mera till
förmån för glasullsisoleringen. Så t. e. förhålla sig
värmeledningstalen för glasull och kiselgur (volymvikt 625
kg/m³) vid 100° medeltemperatur som 1 till 2,4, vilket
ger

vid 20 mm rördiameter 30 mm kiselgur eller 5 mm glasull
vid 100 mm rördiameter 30 mm kiselgur eller 10 mm glasull
vid 300 mm rördiameter 60 mm kiselgur eller 20 mm glasull

Dessa exempel visa, vilken inverkan värmeledningstalen
äga på isoleringens massa och därmed på dess
pris. Vid planläggning av större isoleringsarbeten är
det av stor vikt att välja den ekonomiska isoleringstjockleken,
dvs. den tjocklek, vid vilken summan av
kapitalkostnader och värmeförlusterna blir minst.

Kurs i svetsningsteknik. Svenska studiekommissionen
för svetsningsfrågor anordnar den 2–4 februari
en kurs i svetsningsteknik för konstruktörer och
verkstadsingenjörer i ingenjörsvetenskapsakademiens lokal,
Grevturegatan 14. Kursavgiften utgör 20 kr.; för
personer, anställda hos aktiv medlem av kommissionen är
avgiften endast 10 kr. Anmälan om deltagande
mottages senast den l februari.

De i kursen ingående föredragen äro följande: "Om
utrustning för bågsvetsning jämte tillämpningar" av
ingenjör A. Hansson, Göteborg, "Svetsade
maskinkonstruktioner" av ingenjör A. Hansson, Västerås,
"Svetsade järnkonstruktioner" av professor Carl Forssell,
Stockholm, "Om smältsvetsning med acetylen-syrgas
till vägledning för konstruktörer och verkstadsingenjörer"
av ingenjör H. Spiegelberg, Lidingö, "Materialfrågor
vid svetsning" av diplomingenjör O. Hallström,
Stockholm, "Några exempel på elektriskt svetsade
fartygsdetaljer" av överingenjör E. Th. Christiansson,
Göteborg, samt "Om ritningsbeteckningar inom
svetsningstekniken" av ingenjör N. Smith, Stockholm.

Personalpensioneringen under år 1932. Trots de
våldsamma skakningar, vilka under år 1932 drabbade
vårt lands ekonomiska liv, kunde personalpensioneringen
även under detta år uppvisa en gynnsam
utveckling, vilket framgår av den preliminära redogörelse,
som Svenska Personal-Pensionskassan (SPP) i
dagarna utsänt. Enligt denna steg antalet till kassan
anslutna passiva medlemmar (arbetsgivare) under år
1932 från 656 till 751, antalet aktiva medlemmar
(anställda) från 15 219 till 16 600, den fortlöpande årliga
avgiftssumman från 10 544 000 till 11 320 000 kr. och
fondernas storlek från 65 527 000 till 80 000 000 kr.

Bland de under året anslutna företagen kunna
nämnas Nordiska maskinfilt a.-b., a.-b. Arvikaverken, a.-b.
Förenade yllefabrikerna, Stockholms superfosfatfabriks
a.-b. Malmö yllefabriks a.-b., Lidköpings mek. verkstads
a.-b., Graningeverkens a.-b. och J. H. Munktells
pappersfabriks a.-b.

Största delen av omslutningens ökning härflyter från
företag, som under året anslutit sig till kassan eller
vilka utvidgat pensioneringen till tidigare ej medtagna
personalgrupper o. d. Genom dylika anslutningar har
antalet aktiva medlemmar stigit med 800 personer och
den fortlöpande avgiftsinkomsten med 660 000 kr. På
grund av nyanställningar hos redan anslutna passiva
medlemmar och på grund av att anställda uppfyllt
betingelserna för inträde hava under året 800 aktiva
medlemmar inträtt i kassan och den årliga avgiftssumman
vuxit med 420 000 kr. Löneförhöjningar o. d. hava
medfört höjda pensionsförmåner och därmed en ökning
i den årliga avgiftsinkomsten med 140 000 kr.
Slutligen hava direktbetalningar, dvs. avgiftsinbetalningar
från aktiva medlemmar, som lämnat passiv medlems
tjänst, och individuella påbyggnader, dvs. av de aktiva
medlemmarna själva tecknade ökningar i
pensioneringen utanför den för resp. företag gällande
pensioneringsplanen, medfört en nettostegring av den årliga
avgiftsinkomsten med 50 000 kr.

Minskningar i antalet aktiva medlemmar och i
avgiftsinkomsten ha uppstått på grund av avgång ur
resp. företags tjänst (med 160 aktiva medlemmar och
230 000 kr. i årlig avgiftsinkomst), på grund av
inträffade försäkringsfall (med 80 aktiva medlemmar
och 210 000 kr. i årlig avgiftsinkomst) och på grund av
löneminskningar o. d. (med 60 000 kr. i årlig avgiftsinkomst).

Antalet utgående pensioner har stigit från 419 till
570 och det årliga beloppet av dessa pensioner från
616 000 kr. till 830 000 kr.

Slutligen kan nämnas, att för den av SPP förvaltade
Sveriges kommunalanställdas pensionskassa under år
1932 antalet passiva medlemmar vuxit från 79 till 90
(därav 44 städer), antalet aktiva medlemmar från 2 014
till 2 135, den fortlöpande avgiftsinkomsten från 874 000
kr. till 933 000 kr. och fonderna från 5 100 000 kr. till
6 200 000 kr.

Elektriska ledningar av natrium. Enligt vad
Electrical World (band 100, nr 26, 1932) meddelar, har Dow
Chemical Co., Midland, Michigan, sedan 1 1/2 år
tillbaka gjort försök med elektriska ledningar, bestående
av järnrör, fyllda med natrium. Denna metall har ett
elektriskt ledningsmotstånd, som är 3 gånger större än
kopparens, medan specifika vikten endast är 1/9 av
kopparens. Metallåtgången natrium: koppar förhåller sig
alltså som 1:3.

Den provade ledningen är ca 250 m lång och avsedd
för en strömstyrka av 4 000 A. Den består av ett
järnrör med ca 100 mm diameter, helt fyllt med natrium.
För nämnda strömstyrka skulle ha behövts 4
kopparledningar med vardera 500 mm² yta.
Kopparledningarna draga, inkl. upphängningsanordningar, en kostnad
av ca 84 kr. pr m, medan natriumledningarna kosta ca
125 kr. pr m. I sistnämnda summa ingå dock
kostnader för experimentarbete, rörens fyllande med natrium
osv. Kunna ledningarna erhållas för ett pris,
motsvarande priset för rören jämte priset för natrium, blir den
slutliga kostnaden för den monterade ledningen ca 59
kr. pr m. Skarvningen av rören har ej vållat
svårigheter, och ledarnas motstånd har ej skilt sig från det
beräknade med mer än 7 %. Det anses, att
natriumledningar med fördel skola kunna användas i
lågspänningsanläggningar med hög strömstyrka, t. e. i
elektrokemiska industrien.

LITTERATUR

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>