Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 28 jan. 1933 - Tekniska föreningar - Örebro ingenjörsklubb hösten 1932 - Tekniska samfundet i Göteborg, av S. G. H. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wagnström. resp. Håkan Malmrot, såsom revisorer disp.
H. Ruhlin och ingenjör G. Lindström och såsom
revisorsuppleant disp. Rudolf Johnson. Till referenter
valdes i arkitektur arkitekterna K. Albert
Johnson och Georg Arn, i väg- och
vattenbyggnadskonst kaptenerna Einar G. Almquist och John
M. Cederblad, i mekanik lektor G. Nordlind och
ingenjör G. Nordberg, i elektroteknik disponent
Tore Hedin och lektor Konstantin Dahr samt i kemi
och bergvetenskap lektor R. Ahlberg och
överingenjör Sven v. Hoffsten.
Fyra referentföredrag höllos därefter. "Elektrisk
gasrening" behandlades av lektor R. Ahlberg, som beskrev
firman Lurgis i Frankfurt a. Main metod. Ifråga om
gasrening hänvisas till Teknisk tidskrift 1924 Kemi,
häfte 5.
Stadsarkitekten G. Arn gav några intryck från
"Nordisk byggnadsdag i Helsingfors 1932".
"Vägbyggandet under Gustaf II Adolfs tid" skildrades
av kapten J. M. Cederblad. Gustaf II Adolf var den
förste egentlige vägbyggaren i vårt land. Vid
1600-talets ingång började åkdon komma till användning i
Sverige och nödvändiggjorde bättre vägar. Förut hade
man endast färdats gående eller ridande. Gustaf II Adolf
insåg också vägarnas stora strategiska betydelse. Han
ingrep personligen med kraft vid planerandet av
vägbyggandet. Ett vägnät omspännande hela landet
planerades och ett flertal viktiga vägar byggdes, varpå
talaren gav exempel. Det var också under denna tid
som broar av sten började byggas och vissa av dessa
är ännu i bruk.
Lektor G. Nordberg talade över ämnet "Nyare
strävanden på förbättrandet av ånggenerering". En
fullständig ångmaskinsanläggning kräver många gånger så
stort utrymme och golvarea som en förbränningsmotor
för lika stor effekt. Detta beror till största delen på
det stora utrymme som ånggeneratorn – ångpannan –
kräver. För att minska fordringarna på utrymme
arbetar man på att göra pannans eldyta mera effektiv,
och man har också vid särskilda försök lyckats driva
upp ångbildningen pr kvadratmeter till den 10-dubbla i
jämförelse med den vid de bästa konstruktionerna
hittills uppnådda. Härvid har man gått fram på två
vägar, dels ökat hastigheten, dels trycket hos
förbränningsgaserna. Med stöd av ett flertal ljusbilder beskrev
talaren ett par konstruktioner. Den ena av Vorkauf,
som visserligen ännu icke lämnat experimentstadiet,
utgöres av en roterande ånggenerator för att uppnå stor
hastighet. Vid den andra är ånggeneratorn fast, och
förbränningsgaserna pressas igenom den under högt
tryck och med stor hastighet. Denna konstruktion
benämnd Veloxaggregat, av firman Brown-Boveri & Co.
konstruktion, har framlagts vid utarbetande av
förslag till såväl fartygs- som stationära anläggningar. En
sådan anläggning skulle kräva knappt en tredjedel så
stor golvyta som ett för lika stor effekt byggt
dieselmotoraggregat.
De olika anförandena, som åhörts med stort intresse,
mottogos med kraftiga applåder, och ordföranden
framförde i ett kort anförande åhörarnas tack till de olika
talarna.
Efter sammanträdet följde som vanligt supé och
samkväm under angenäm stämning.
Tekniska samfundets i Göteborg,
avdelning för Kemi höll onsdagen den 14 december 1932
ordinarie sammanträde på Henriksbergs restaurang
under ordförandeskap av professor J. Arvid Hedvall.
Som gäster hade inbjudits innehavare av och tjänstgörande
på stadens apotek samt representanter för inom
läkemedelsbranschen arbetande större affärsföretag i
Göteborg.
Bland löpande ärenden förekom val av styrelse för
1933, varvid omvaldes till ordförande professor J. Arvid
Hedvall, till v. ordförande disponent Sigvard
Reuterskiöld, till sekreterare ingenjör Sven G. Hansson och
till representant i valkommittén ingenjör Sigurd Samzelius.
"Hur en modern svensk läkemedelsindustri arbetar",
var titeln på aftonens föredrag, vilket hölls av ingenjör
E. Askelöf, a.-b. Pharmacia. Föredragshållaren påvisade,
hur den moderna läkemedelsindustrien både i Sverige
och utomlands vuxit fram ur de gamla apotekslaboratorierna.
Vid den rundvandring genom a.-b. Pharmacias
anläggningar, som föredragshållaren framställde, fick
man en klar uppfattning om teknikens framsteg inom
denna uråldriga industri. Tillverkning av en del
preparat följdes, varvid särskilt framställandet av piller
och tabletter av olika slag samt tillverkning av
injektionslösningar i maskinellt påfyllda och igensmälta
ampuller rent tekniskt tilldrog sig intresse. Ett stort
antal skioptikonbilder samt en film över företagets mera
kända tillverkningar visades.
Efter föredraget följde supé och samkväm. S. G. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
