Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5. 4 febr. 1933
- Ekonomisk översikt, av F. Oberger
- Notiser
- Järnhanteringen i Sverige under år 1932
- Reningsverk för avloppsvatten i Borås
- Dieselelektrisk expressvagn för tyska riksjärnvägarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Riksdagsarbetet kommer att visa huru starka de
propagandamotiv äro, som ligga bakom budgetförslaget. I
varje fall är det tydligt, att situationen utnyttjats på
ett skickligt sätt. Det är endast att hoppas, att den
konjunkturoptimism, på vilken budgeten uppenbarligen
vilar, icke kommer på skam och att vi sålunda slippa
ännu ett budgetår av det slag som det nuvarande. Vi
ha måhända råd med en dylik budget men knappast
med flera i sträck. F. Oberger.
NOTISER
Järnhanteringen i Sverige under år 1932.
Järnverksföreningens berättelse, avgiven till sammanträdet vid
Hindersmässan den 27 januari, konstaterar, att den
rådande depressionen satt sin prägel även på vår
järnhantering under fjolåret, även om i vissa avseenden
förhållandena gestaltat sig något gynnsammare än
inom en del andra industrigrenar.
Svårast har konjunkturen drabbat järnmalmsexporten,
vilken under år 1932 uppgick till endast 2 224 000
ton mot 4 496 000 ton år 1931. Fjolårets exportsiffra
är den lägsta som förekommit under de senaste 20
åren och uppgår till endast ys av motsvarande siffra
år 1929.
Även för tackjärn föreligger år 1932 ett produktions-
och exportminimum för de sista tjugo åren. Exporten
uppgick till 31 600 ton mot 40 500 ton år 1931.
Emellertid föreligger ingen större skillnad beträffande
exportvärdena för fjärde kvartalet 1931 och 1932. Exporten
av göt var liksom år 1931 1800 ton, medan exporten
av råstänger minskades från 3 900 till 2 900 ton.
Exporten av billets minskades från 6 600 till 4 000
ton, av varmvalsat stångjärn från 27 700 till 25 600 ton,
av rund valstråd från 22 300 till 16 700 ton och av ihåliga
tubämnen från 11 700 till 7 600 ton, medan däremot
rörexporten ökades från 14 100 till 24 500 ton. I sin helhet
sjönk järnexporten under fjolåret med endast ca 10 %.
Beträffande exporten av manufakturerade
järnvaror märkes någon ökning i förhållande till år 1931,
vilken främst är att hänföra till varugrupperna skruvar,
bultar och muttrar samt gångjärn, hörnjärn m. m.
Kullagerexporten höll sig ungefär på 1931 års nivå.
Järnimporten har däremot nedgått kraftigt under
fjolåret, eller med i genomsnitt ca 40 %. Räknas
endast med importen av smidbart järn, utgör
minskningen ca 45 %. Importen av material, som i
allmänhet icke tillverkas inom landet, minskades från 65 500
till 43 500 ton, eller med ca 1/3. Med ledning av dessa
uppgifter kan man alltså konstatera en avsevärd
minskning av järnförbrukningen inom landet.
Valutaförhållandena ha emellertid verkat därhän, att en större
del av den inhemska förbrukningen kommit att
tillgodoses av svenska producenter.
I fråga om tillverkningarna märkes en kraftig
nedgång i tackjärnsproduktionen (från 389 200 till 262 400
ton), medan götmetalltillverkningen varit mera orubbad.
Produktionen av kvalitetsgöt sjönk visserligen med
20 000 ton, men i stället uppvisar produktionen av
ordinära göt en stegring med nära 10 000 ton. Av
handelsfärdigt valsat och smitt järn och stål framställdes
386 900 ton mot 398 900 ton år 1931.
Prisrörelsen har under det gångna året varit något
vikande. Exportmarknaden har på grund av det
allmänt tillämpade handelspolitiska systemet med höjda
tullar, importförbud, kontingenteringar m. m. varit i
hög grad svårarbetad.
Reningsverk för avloppsvatten i Borås. På grund
av den förorening av Viskans vatten, som tidvis ägt
rum under de senaste åren genom avloppsvatten från
Borås och som förorsakat fiskdöd och andra olägenheter,
har frågan om anläggning av ett reningsverk
för avloppsvatten i Borås inträtt i ett akut stadium.
Förslag till reningsverk, innefattande slamavskiljning,
separat slamutruttning m. m. jämte försöksanläggning
för aktiverat slam är under utarbetande.
I samband med reningsverket projekteras utbyggnad
av stadens avskärande kulvertar jämte pumpstationer
för spillvatten från lågt belägna delar av staden.
Förslagets utförande beräknas draga en kostnad av
sammanlagt 1,5 mill. kronor.
Dieselelektrisk expressvagn för tyska riksjärnvägarna.
Om de tyska riksjärnvägarnas expressmotorvagn och
dess fartprestation har dagspressen tidigare lämnat
en del uppgifter, av vilka framgått, att vagnen väckt
ett mindre vanligt uppseende. En utförlig teknisk
beskrivning av vagnen återfinnes i VDI-Zeitschrift (21
januari 1933), varur vi här återge några data.
Grundläggande för vagnens formgivning ha varit
noggranna undersökningar av luftmotståndet, vilket vid de
här ifrågakomna hastigheterna utgör största delen av
totala motståndet vid körning. Luftmotståndet
bestämdes medelst modellförsök i vindtunnel. Vid val av
driftsystem stannade man för dieselmotordrift med
hänsyn till eldsäkerheten och bränslekostnaderna.
Vagnen består av två tvåaxliga ändboggier, vilka
uppbära var sin Maybach-dieselmotor jämte generator,
samt en mittboggi, på vilken vagnskorgens båda
hälfter äro lagrade. Tomvikten utgör 74 400 kg utan
brännolja; med olja uppgår vikten till 77 400 kg, varav 24 880
kg å vardera ändboggin och 27 640 kg å mittboggin.
Varje ändboggi inkl. dieselmotoraggregat väger 13 080
kg och mittboggin inkl. två elektriska drivmotorer 13 560 kg.
Enär vagnen på grund av sin stora längd ej kan
vändas på vändskiva, kunde vagnskorgen ej utföras i
droppform; i stället utfördes ändarna starkt avrundade
med långt neddraget tak. För att motverka bildningen
av luftvirvlar under vagnen har man inklätt underredet
med plåtskärmar, i vilka slitsar upptagits för kylluften.
Ändboggiernas axelavstånd är 3,5 m. Axlarna löpa i
rullager; hjulen ha 900 mm diameter och ha på
insidan en bromstrumma med 680 mm diameter.
Dieselmotorn och generatorn äro upplagda på särskilda,
svetsade hjälpramar, vilka i tre punkter äro upphängda i
boggin. Mittboggins axelavstånd är likaledes 3,5 m, men
drivhjulens diameter är 1 m och bromstrummornas 780 mm.
Vagnskorgen, som har längden 41,9 m, är delad i
två med en bälg förbundna hälfter och är i stor
utsträckning svetsad. Då den ej är avsedd för
släpvagnsdrift, saknas drag- och stötinrättning i vanlig mening.
Vagnskorgens yttre bredd är 2,83 m, den inre 2,72 m.
Indelningen torde framgå av fig. Genom kombination
av 3 + 1 sittplatser på bredden få vid 75 %
platsbesättning samtliga passagerare hörnplatser. För
uppvärmningen användes varken motorernas avgaser eller
kylvattnet, enär man velat ha uppvärmningen oberoende
av motorbelastningen, utan ett separat
varmvattensystem för varje halva av vagnen.
Drivmotorerna äro tolvcylindriga 410 hkr
Maybach-motorer med cylindrarna anordnade V-formigt i två
rader. Vevaxlar och vevstakar äro utrustade med rullager.
Från förarplatsen kontrolleras varvtalet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0052.html
