- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
50

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 11 febr. 1933 - Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omorganisation - Insänt: Bristfällig utlandsreklam, av Frithiof H. Stenhagen - Insänt: Velockmuttern, av T. G. Rennerfelt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ingår kostnad för dyrtidstillägg och resekostnader for
de personalgrupper, som hädanefter skulle bekostas av
automobilskattemedel, vilket icke är fallet beträffande
någon av de nu fastställda staterna. Frånräknas
dessutom utgifterna för bestyren med statsvägarna, blir
ökningen endast ca 27 000 kr.

INSÄNT


Bristfällig utlandsreklam.

I h. 47 av tidskriften för den 19 november 1932 blev
å sidan 445 under ovanstående rubrik den av Institutet
för svensk utlandstjänst utgivna broschyren "Higher
Professional Education in Sweden" utsatt för en
tämligen omild, ehuru som det synes i det stora hela
rättvis kritik. På några punkter skulle man dock vilja
mala en något avvikande mening, och då undertecknad
tidigare (denna tidskrift, 27 augusti 1927, "En
namnfråga") dristat sig beröra en del hithörande
"namnfrågor" tar jag mig friheten oombedd uppträda till sagda
instituts försvar, alldenstund detsamma fått en släng
också i avseende på användandet av några engelska
översättningar av svenska institutioners namn, som
synas vara direkt återgivna ur min ovannämnda artikel.
Till en början säges benämningen på KTH, "The
Royal University of Technology", "måhända . . .
förefalla väl anspråksfull, men . . . torde vara godtagbar".
En rätt utförlig motivering för benämningen
"University" gavs samtidigt med att jag i den nämnda
uppsatsen förordade de alternativa förslagen "University of
Technology" och "Royal Technical University".
Tekniska högskolan hade redan 1926 vid John
Ericson-jubileet officiellt framträtt under namnet "Royal Technical
University" och lär alltjämt bibehålla detta. Språkligt
låter nog det av Institutet för svensk utlandstjänst
använda, andra alternativet bättre, men om smaken skall
man ju ej disputera. Huvudsaken är, att beteckningen
"university" ingalunda kan anses "anspråksfull". Den
är fullt riktig och helt berättigad. Till den av mig
tidigare framförda motiveringen skulle jag vilja tillägga
vad alla tiders store expert på engelska språket,
Webster, har att säga om betydelsen av ordet: "University . . .
a universal school, in which are taught all branches of
learning, or the 4 faculties . . .; an assemblage of colleges
established in any place, with professors for instructing
students in the sciences and other branches of learning,
and where degrees are conferred." Om inte den senare
definitionen stämmer på KTH ja, "then I will eat my hat".

Något längre ned säges det knappt kunna råda
tvivel om att Ingenjörsvetenskapsakademien har "löst sin
namnfråga på det bästa sättet" när densamma uppträder
under beteckningen "The Royal Swedish Institute for
Engineering Research" i st. f. den av institutet för
utlandstjänst använda "Academy of Engineering Science".
Undertecknad föreslog på sin tid benämningen
"Academy of Engineering Sciences" (obs. pluralformen)
och den påstår jag hårdnackat vara ett strå vassare
än akademiens egen översättning. Till en början,
var kommer "Royal" ifrån? Heter det Kungliga
Ingenjörsvetenskapsakademien? Och var tog det
pampiga "akademi" vägen i översättningen, för att nu
inte tala om "vetenskapen". I. V. A. har med förlov
sagt varit alltför blygsam, när den stoppat det
ålderdomligt förnäma "Academy" i en påse och nöjt sig med
"Institute". Måntro K. vetenskapsakademien, för att ej
tala om Svenska akademien äro lika blygsamma?
Likaså ger "Engineering Research" en alldeles för snäv
bild av akademiens egenskap av högsta forum för
teknisk vetenskap i vårt land. Webster säger:
"Academy . . . an institution for the promotion of art or
science". "Academy of Engineering Sciences" säger på
pricken detsamma som "Ingenjörsvetenskapsakademien" på
svenska. Jag medger gärna, att på det viset kanske inte
tillräckligt betonas akademiens karaktär även av
forskningsinstitut, men det är i så fall den svenska
benämningens fel. En kompromiss vore ju möjlig genom att
säga "The (Royal) Swedish Academy of Engineering
Sciences and Research", det vore i alla händelser bättre
än nuvarande "Institute for Engineering Research",[1] där
man så att säga tappat bort vetenskapen. Just den sidan
av akademiens ändamål bör väl i stället framhävas,
såsom skett i den svenska benämningen. För övrigt, hur
går det med de akademien underställda instituten, t. e.
värmeinstitutet, när akademien själv skall kallas
"institute"? Det blir ju "fasförskjutning" hela vägen,, om
man inte vill ha tårta på tårta.

Till sist endast ett påpekande, att det ur amerikansk
synpunkt är absolut korrekt att använda benämningen
"Department" för de olika fackskolorna inom KTH, och
betydligt bättre än "faculty", som dock i nödfall går an.
"Faculty" är ålderdomligt och betyder i U. S. A.
egentligen kollegiet (corps of professors and tutors).
Department förstås lika bra i England som Amerika och bör
nog därför helst användas, även om i föreliggande fall
reklamen väl närmast är avsedd för utom U. S. A.
liggande gebit.

Det sagda kan ju synas oss tekniker rätt ovidkommande
och föga hemmahörande i en teknisk tidskrift,
men då den berörda kritiken var rätt utförlig, synes
det dock som om den ärade kritikern och undertecknad
vore tämligen ense om behovet av ett noggrant
aktgivande på att våra institutioner presenteras inför
utlandet i sin rätta dräkt.

Hestra (Småland) den 4 jan. 1933.         Frithiof H. Stenhagen.

Till det ovanstående vilja vi endast framhålla, att vi
angivit benämningen "university" å tekniska högskolan
som godtagbar från engelsk synpunkt. I Sverige (och
på kontinenten) gör man ju eljest en sträng åtskillnad
mellan universitet och högskolor. Vi ha vidare ej
utdömt beteckningen "departments" men väl "trade
branches" å fackavdelningarna. Beträffande den engelska
titeln å ingenjörsvetenskapsakademien, ha vi ansett
lämpligt, att man vid nämnandet av akademien i engelsk
litteratur respekterade den "officiella" titeln, vilken ju
står angiven å akademiens på engelska avfattade
skrifter. Av naturliga skäl ha vi ej prövat lämpligheten av
denna titel, men då frågan nu är väckt, må det vara oss
tillåtet att konstatera, hurusom akademien tillagt sig
själv epitetet "Royal" av den anledningen, att konungen
är dess beskyddare, samt att "Institute for Engineering
Research" i stort sett tolkar akademiens huvuduppgift,
vilken i statuterna anges vara "att genom befordrande
av teknisk-vetenskaplig forskning främja svenska
industrien och tillvaratagandet av landets naturtillgångar".
                                                                                Red.

Velockmuttern.

Mina anmärkningar i h. 47 voro riktade icke mot herr
Lundgren utan mot Velockmuttern. Anmärkningarna
ha icke tillbakavisats. Herr Lundgren förbigick dem,
som rörde brickans nötning, mutterns behov av
reparation, dess säkerhet relativt kronmuttern, betydelsen
av glapprum i gängorna i axiell riktning och betydelsen
av den anförda provningen. Herr Lundgrens uppgift
att jag ur hans föregående notis skulle utläst "att
problemet redan lösts på ett absolut fullkomligt sätt" är
givetvis oriktig, och likaså hans påstående, att jag
förklarat "alla låsmuttrar såsom osäkra".

I en min senare artikel i Industritidningen Norden
nr 2 framställdes mot Velockmuttern några ytterligare
anmärkningar, särskilt med hänsyn till glapprummet
och tolkningen av provningsresultatet. T. G. Rennerfelt.


[1] Översatt: Institutet för teknisk forskning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free