Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7. 18 febr. 1933
- Ett dödligt olycksfall vid en kran. Arbetsgivares ansvar enligt lag, av Ernst v. Post
- Notiser
- Elektriska kontroll- och inspektionsväsendet utredes
- Energiproduktionen i Sverige under år 1932
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2) Kugg- och friktionshjul böra vara inskyddade.
3) Finnas flera utväxlingar, bör säker
stänginrättning hindra urkuggning.
4) Lyftkranar med tillhörande delar böra besiktigas
och avprovas med högsta tidsmellanrum av ett
år och en månad (ändrat genom K. socialstyrelsens
skrivelse 11/1 1923).
5) Varje lyftkran skall vara försedd med tydligt
anslag, angivande högsta tillåtna belastning i kg."
En av yrkesinspektörerna har också på ett tidigt
stadium utarbetat en särskild promemoria i saken.
Lagen gör en bestämd skillnad mellan besiktning
(uppmätning, undersökning och hållfasthetsberäkning)
och provning (avprovning och provbelastning).
Besiktning och provning skall göras minst en gång
årligen med en högsta mellantid av 1 år 1
månad. Provning på en uppställningsplats innebär
givetvis icke någon garanti för att kranen på annan
uppställningsplats är säkert uppställd eller fästad.
Därför synes provning böra göras innan en lyftkran
tages i bruk vid ny uppställning. Sakkunnigt anses
en sådan provbelastning utföras genom att kranen
successivt belastas till vederbörlig gräns, varvid
sviktningar och dylikt i olika lägen av bommen
uppmärksammas. Bommen kan svängas med hjälp av
linor, så att ingen behöver stå intill kranen mer än
vid fästande av lasten.
Några officiella kompetensvillkor för besiktningsman
vid besiktning och provning av lyftkranar finnas
icke uppställda. Besiktning kräver emellertid,
som framgår av ovanstående, sådan teknisk teoretisk
sakkunskap som behöves för att kunna upprita och
beräkna kranen, samt praktisk förtrogenhet med
kranar. Provbelastning däremot kräver icke i
vanliga fall nödvändigtvis högre teoretisk kompetens,
däremot god praktisk sakkunskap och erfarenhet,
men framför allt ansvarskänsla.
I förevarande fall torde en provbelastning av allt
att döma varit tillräcklig för upptäckande av
strävfästets svaghet. Kranen hade nämligen en högsta
tillåtna belastning av 2 000 kg.
Den sten som lyftes vid olyckstillfället vägde ca 600
kg. Om vid provbelastning lasten successivt ökats
i enlighet med anvisningarna i nyssnämnda p. m.,
skulle kranen hava störtat vid 600 kg last eller
strävfästet dessförinnan givit sig så pass, att
nödvändigheten av ett bättre strävfäste blivit uppenbar.
Vid Göteborgs stad t. e. har arbetsledningen redan
tidigt observerat det ansvar som åvilar arbetsgivare
enligt lag. Fördenskull företages besiktning och
provning av kranar. Dessutom har underbefälet
erhållit vissa skriftliga order om provning och tillsyn
vid ny uppsättningsplats. För att kontrollera
belastningen av gods vid hamnkranarna konstruerades
vidare fjäder vågar, att insättas mellan last och krok.
Kranskötaren hade order att i tveksamma fall väga
lasten. Ernst v. Post.
NOTISER
Elektriska kontroll- och inspektionsväsendet utredes.
Handelsministern har tillkallat generaldirektör Gösta
Malm, statsinspektör Ragnar Holmer och överingenjör
Yngve Holm att inom handelsdepartementet biträda med
verkställande av utredning rörande frågan om
kontrollen av elektriska starkströmsanläggningar och andra i
samband därmed stående frågor. Generaldirektör Malm
skall i egenskap av ordförande leda utredningsarbetet.
I handelsministerns yttrande till statsrådsprotokollet
framhålles, att den statliga kontrollen å ifrågavarande
område ej hållit jämna steg med utvecklingen. Det
nuvarande kontrollsystemet lider av allvarliga brister,
särskilt med hänsyn till enhetligheten och effektiviteten.
Föremål för undersökningen böra bl. a. bliva
säkerhetsföreskrifter, som kunna anses erforderliga för ett
rationellt utförande och en ändamålsenlig skötsel av
elektriska anläggningar. Vidare bör frågan om den
elektriska inspektionens organisation tagas under
omprövning. Därvid synes tillika böra undersökas behovet
såväl av en effektivare tillsyn över de nuvarande
besiktningsobjekten som av en utvidgning av den statliga
tillsynen till sådana anläggningar, som nu ej äro föremål
för inspektion. Särskild uppmärksamhet bör ägnas
frågan om det Inbördes förhållandet mellan den statliga
inspektionen och den privata inspektionsverksamheten.
De stegrade kostnader för den statliga inspektionen, som
troligen bli en följd av dennas utvidgning, torde kunna
ifrågasättas böra täckas genom bidrag av anläggningarnas ägare.
Handelsministern har vidare anmodat utredningsmännen
att taga i övervägande, huruvida icke en offentlig
kontroll bör införas för saluförd elektrisk materiel. Även
frågan om kontrollen över de elektriska yrkesmännens
kompetens och det därmed sammanhängande elektriska
entreprenörsystemet bör göras till föremål för en
omsorgsfull prövning, vilken även bör avse frågan om ett
nöjaktigt ordnande av yrkesmännens utbildning.
I samband med utredningen böra slutligen vissa andra
frågor behandlas, såsom den, i vad mån vid prövningen
av en koncessionsansökan rörande elektrisk anläggning
hänsyn bör tagas till behovet av anläggningen, vidare
vilket förfarande som bör iakttagas vid förlängning av
meddelade koncessioner, ävensom frågor om ändrade
bestämmelser rörande tillstånd till elektrisk
starkströmsanläggning, erforderlig för elektrisk järnväg
eller spårväg, samt en viss revidering av gällande regler
om ansvarighet för skada till följd av elektrisk ström.
Energiproduktionen i Sverige under år 1932. I den
av Svenska elektricitetsverksföreningen i dagarna
utgivna statistiska översikten över energiproduktionen år
1932 konstateras, att denna varierade ganska kraftigt.
En ökning under de två första månaderna åtföljdes av
en nedgång, som upphörde först under fjärde kvartalet,
då tendensen åter blev stigande. Slutvärdet blev 4,96
milliarder kWh mot 6,12 ett år tidigare.
En statistisk nyhet som införts under året är ett försök
att särskilja den del av produktionen, som levereras
som sekunda energi.
Särskilt i Sydsverige och Norrland har energiproduktionen
varierat synnerligen starkt under året. I
Sydsverige beror detta säkerligen på vattenbrist under
sommarmånaderna, varpå även tyder den exceptionellt
höga värmekraftprocenten. I Norrland ha driftsinställelser
inom industrien påverkat produktionssiffrorna.
Samma variationer som kunde iakttagas i den totala
produktionen under året, gåvo sig tillkänna i
samhällenas energiomsättning. Den allmänna distributionen,
som under de första månaderna ökade något, höll sig
därefter i det närmaste konstant. Variationerna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0066.html
