Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 8. 25 febr. 1933
- Notiser
- Koloxid i täckta bilar
- Automatisk matningskontroll vid kulkvarnar
- Isoperme — ett nytt magnetiskt material för telefontekniken
- Elektrotechnischer Verein
- Chalmers tekniska institut
- Tekniska föreningar
- Svenska teknologföreningen. Ordinarie allmänt sammanträde, av Fmn.
- Tekniska föreningen i Eskilstuna, av E. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öppna åt vindsidan, synes ej ha någon större inverkan
på luftens koloxidhalt. Icke heller under nätterna,
nedgår denna väsentligt, vilket tyder på att det kan vara
skadligt att sova i vagnarna efter längre körningar.
Automatisk matningskontroll vid kulkvarnar. Enligt
"Engineering" (20 jan. 1933) har en amerikansk firma
konstruerat en automatisk kontrollanordning för
matning av kulkvarnar, avsedda för målning av kol. I
kvarnens inmatningsände äro i den ihåliga axeln över
varandra anordnade två rör, som öppna sig inåt
kvarnen med fina öppningar. I rören införes tryckluft
utifrån. Det undre röret är böjt i ett knä nedåt, så att
öppningen når ned i malgodset vid normal fyllning.
Sjunker godset under denna öppning, uttränger
tryckluften ur båda rören, och matarapparaten sättes i
funktion. När återigen så mycket gods inmatats, att det
täcker öppningen i nedre röret, uppstår en
tryckskillnad mellan båda rören, som medelst flottör och
strömbrytare slår ifrån matarapparaten. Enligt uppgift skall
det ej föreligga risk för att de fina röröppningarna skola
sättas igen av koldammet.
Isoperme – ett nytt magnetiskt material för
telefontekniken. Enligt VDI-Zeitschrift (18 febr. 1933)
lämnade nyligen herrar R. Goldschmidt och J. Pfaffenberger
inför Deutsche Gesellschaft für technische Physik en
redogörelse för ett nytt magnetiskt material, kallat
isoperme, avsett för kärnor i pupinspolar, till vilka
hittills vanligen använts en pressad massa av oxiderat
järnpulver med något bindemedel. Isoperme är en
järnnickellegering, som genom små tillsatser av koppar och
aluminium erhållit en fullt betryggande magnetisk
stabilitet, samtidigt som förlusterna minskats. En av
materialet ifråga utförd pupinspole har endast hälften så
stora förluster som en lika stor spole med massakärna.
Elektrotechnischer Verein, Berlin, har till ledamot
av sin styrelse (Hauptausschuss) för åren 1933–1935
invalt civilingenjör J. Körner, Stockholm. Som bekant
bekläder ingenjör Körner alltsedan år 1918 den
likaledes mycket hedersamma befattningen som redaktör av
denna tidskrifts avdelning Elektroteknik.
Chalmers tekniska institut har med berömvärd
snabbhet utgivit katalogen för vårterminen 1933 (tekniska
högskolans katalog för höstterminen utkommer som
bekant lagom till vårterminens början). Den upptar 333
elever i högre avdelningen och 212 i den lägre, inkl.
kompletteringskursen. Elevantalet i högre avdelningens
första årskurs är 120, i andra årskursen 116, i tredje
88 och i fjärde årskursen (väg och vattenbyggare) 9.
Av de ordinarie eleverna, sammanlagt 293, i högre
årskursen äro 89 väg- och vattenbyggare, 60 mekanister,
11 husbyggare, 6 skeppsbyggare, 88 elektrotekniker och
39 kemister. Det låga antalet skeppsbyggare är ägnat
att förvåna, enär tekniska högskolan förra höstterminen
hade 64 ordinarie studerande i fackavdelningen för
skeppsbyggnad.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Svenska teknologföreningen.
Ordinarie allmänt sammanträde hölls å föreningens
lokal den 8 febr. under direktör Krist. Huldts ledning.
Till ledamöter invaldes på styrelsens tillstyrkan:
Lektor Karl Olof Josephson, Kneippbaden,
civilingenjörerna J. Anton Danfors, Västerås, och Bo Carsten
Carlberg, Stockholm, direktör Henry Nyberg, Stockholm,
ingenjörerna Gustaf Hjalmar Lindahl, Nynäshamn, och
Jonas Gunnar Aste, Nynäshamn, arkitekt Tor Gabriel
Andersson, Stockholm, diplomingenjör Fritz Alexander
Wettstein, Lidingö-Brevik, ingenjörerna Arne Martin
Mörtsell, Stockholm, och Jon Olof (Olle) Wikström,
Borås, ingenjör Henri Francis Vasseur, Dursley,
England, dr-ingenjör Lennart Forsén, Limhamn,
civilingenjör Åke Olof Herman Rogberg, Stockholm, ingenjör
Claes Emil Creutz, New York, U. S. A., diplomingenjör
Ernst Torsten Johnson, Stockholm, överingenjör
Emanuel Andersson, New York, U. S. A., civilingenjör Nils
Gustaf Ernst Cederwall, Warszawa, ingenjör Kaleb Emil
Evrell, Lidingö, bergsingenjör Kjell Erik Arvid Åberg,
Norrköping, civilingenjörerna Bertil Hultin, Stockholm,
Per Olof Wilhelm Sjöstrand, Karlshamn, och Nils Torsten
Nilsson, Älvsjö, varvsingenjör Alfred William Hansson,
Enskede, civilingenjör Harald Berner, Stockholm,
ingenjörerna Karl Bertil Frithiof Karlbom, Landskrona, Karl
Josef Teodor Ekström, Grimeton, och Ernst Josef
Larson, Stockholm, civilingenjör Erik Wallin, Stockholm,
fil. lic. Karl David Efraim Johansson, Sundsvall,
direktör Sune Hjalmar Busch, London, civilingenjör Sven
Axel Ekman, Stockholm.
Vidare beslöts utse en ceremoninämnd med en
ceremonimästare såsom ordförande. Till ceremonimästare
utsågs, efter direktör Wretlind, som avsagt sig,
civilingenjör Karl A. Wessblad och till ledamöter av
ceremoninämnden direktör Stellan Bendz och civilingenjör
Alvar Lenning.
Härpå lämnades ordet åt envoyé Gustaf Wallenberg,
som inledde diskussion "Om betydelsen av ökad export
av vår industris produktion för arbetslöshetens
bekämpande samt om behovet av ökad effektivitet beträffande
vår utrikeshandel". I den långvariga diskussionen
yttrade sig direktör Nylander, civilingenjör Th. Rundquist,
professor Brisman, direktör Gunnar W. Andersson,
direktör Wahren, dr-ing. H. Hammar, överingenjör B. A.
Forsberg, inledaren och civilingenjör R. Bjuke.
Bland närvarande gäster märktes handelsministern,
statsrådet Ekman, utrikesrådet Richert samt
kommerseråden Landberg och dr Matz.
Efter sammanträdet följde enkel middag och kamratligt
samkväm. Fmn.
Tekniska föreningen i Eskilstuna
firade sitt 53:dje årsmöte den 10 dec. under
ordförandeskap av direktör V. Landqvist. Bland deltagarna
märktes föreningens ständige ledamot, landshövding G.
Sederholm.
Sedan inval m. fl. föreningsangelägenheter
behandlats, vidtog val av styrelse och funktionärer för år 1933,
varvid utsagos såsom styrelseledamöter direktör V.
Landqvist, ordf., direktör Herman Nilsson, v. ordf.,
bergsingenjör Elias Hermelin, sekr. och skattm.,
maskiningenjör Erik Hedin, v. sekr. och skattm., samt
direktör Arvid H. Nilsson och rektor Max Grenander, såsom
styrelsesuppleanter överingenjör Carl Gustaf Andersson
och direktör Gust. Kihlgren, såsom revisorer
ingenjörerna H. Sjögren och Lars Hedlund, såsom
revisorssuppleant ingenjör Carl V. Möller, såsom klubbm. och
v. klubbm. ingenjörerna Knut Almqvist resp. Rune
Alisson samt såsom arbetsutskott direktörerna Rich.
Dahlgren, sammankallande, och Jludolf Domellöf samt
ingenjör N. E. Vålinder.
Sedan ordföranden hälsat föreningens gäster och
medlemmar välkomna till årsmötet, överlämnades ordet till
överingenjör O. Hellman, som i ett föredrag om
"Fabrikationsgång och maskingruppering inom
verkstadsindustrien" på ett mycket övertygande sätt framhöll
fördelarna hos den "flytande tillverkningen" jämfört med
"tempometoden". Beträffande föredragets innehåll se
samtidigt infört referat från Tekniska föreningens i
Västerås sammanträde den 1 febr.
Aftonens andra föredrag: "Hamnar för den större
sjöfarten i Mälaren och Eskilstunas intresse härutinnan"
hölls av överstelöjtnanten i v. v. k. Carl J. Insulander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0077.html
