Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 18 mars 1933 - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningen. Extra allmänt sammanträde, av Fmn. - Södra Dalarnes tekniska förening, av G. C—n. - Tekniska föreningen i Gefle, av K. L—g. - Skånska ingenjörsklubben, av F. M. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motståndsförmåga mot utmattning och mot korrosion samt
tendenserna till visst samband mellan materialens
egenskaper i dessa två avseenden. Efter en givande
diskussion med inlägg av bergsingenjör frih. S.
Leijonhufvud, professor Karl Ljungberg, bergsingenjör Gunnar
Malmberg, överingenjör Vilhelm Löf (genom
bergsingenjör B. Steffenburg), bergsingenjör Axel Hultgren,
överingenjör A. Estelle och civilingenjör Anders
Rosborg avslöts sammanträdet av ordföranden, direktör
Kristoffer Huldt, med framförande av föreningens och
de omkring 150 kursdeltagarnas varma tack till de
föreläsare, som välvilligt ställt sig till förfogande för den
nu avslutade kursen, som tillvunnit sig ett mycket
stort intresse och säkerligen varit till stort gagn.
Föreläsarna hava varit: docent F. Odqvist, professor G.
Borelius, bergsingenjörerna V. Christiansen, Axel
Hultgren och Axel Lundgren samt överingenjör Oscar
Wiberg.
Supé och samkväm på K. T. H:s kårhus avslutade
aftonen.
I föreningen invaldes till ledamöter:
civilingenjör Hans Ernst Vilh. Konrad Mott,
Bergedorf-Hamburg, ingenjör Ingemar Wilhelm Lager,
Göteborg, civilingenjörerna Per Harald Asplund, Göteborg,
och Anders Rutger Wiberg, Göteborg, ingenjör Emil
Teodor Venemark, Husumverken, disponent Gustaf (Gösta)
Adolf Arnell, Halmstad, ingenjör Nils Pontus Wilhelm
Frisk, Stockholm, disponent Johan Walfrid Eriksson,
Avesta, ingenjör Gustaf Emanuel Hellberg, Karlstad,
civilingenjör Erik Axel Gunnar Björk, Gävle, förste
flyging., styresmannen för Centrala flygverkst. å
Malmslätt, Peter Fredrik Casimir Kock, Malmslätt, arkitekt
Erik Emanuel Högström, Stockholm, ingenjörerna
Anders Nisses, Sundsvall, och Per Gustav Roland Eklund,
Skultuna, civilingenjör Robert Andrew Malcolm,
Stockholm, distriktsingenjör Karl Edvard Eugen Jacobsson,
Roslags Näsby, direktör Nils Christian Emil Bergquist,
Djursholm, samt v. häradshövding Knut Tillberg,
Ålsten. Fmn.
Södra Dalarnes tekniska förening
sammanträdde den 17 december å Avesta bruks klubb
under ordförandeskap av disponent V. Eriksson. Fyra
nya medlemmar invaldes. I likhet med föregående år
lämnades även för år 1933 ett anslag till tekniska museet.
Föredrag hölls av civilingenjör J. B. Domeij, Västerås,
över ämnet: "Moderna metoder för malmletning,
oljeprospektering och vattensökning", med ett stort antal
balloptikonbilder. Föredraget har tidigare refererats i
Tekn. tidskr. Sammankomsten vari ett 30-tal
medlemmar deltogo avslutades med gemensam supé och
efterföljande samkväm. G. C–n.
Tekniska föreningen i Gefle
höll den 21 januari årsmöte under ordförandeskap av
civilingenjör J. F. Hjorth.
Till styrelse intill årsmötet 1934 valdes: civilingenjör
J. F. Hjorth, ordf., ingenjör A. Deshayes, v. ordf.,
civilingenjör K. H. Landberg, sekr., civilingenjör K. W.
Dahlström, klubbm., samt till styrelseledamöter utan
särskild funktion maskiningenjör E. B. Höjer, direktör E.
G. Pehrsson och civilingenjör Ivar Klinga.
Till valnämnd utsågs förutom styrelsemedlemmarna
ingenjörerna A. Levan och Erik Nordström, rektor
Ernst Ström, baningenjör A. K. Hagman och ingenjör
K. H. Stenhane samt till valnämndens suppleanter
kapten R. von Segebaden, ingenjörerna K. S. Jonsson, N.
Risberg och E. Hansson samt civilingenjör E. B.
Johnsson. Till revisorer omvaldes disponent W. Bengtzon och
maskiningenjör V. F. Engelheart med ingenjör A. Levan
som suppleant.
Aftonens föredrag hölls av direktör Ivar Barthen,
Eskilstuna, över ämnet "Rationalisering och
varudistribution".
Talaren erinrade bland annat om, att industrien i
stor utsträckning infört rationaliserade arbetsmetoder med
åtföljande lägre framställningskostnader, men att man
samtidigt kan konstatera, att varupriserna i handeln
endast sjunkit obetydligt, i alla händelser icke tillnärmelsevis
i samma proportion som tillverkningskostnaderna.
Priserna hållas uppe dels genom konstlade medel såsom
kartellbildningar och truster och dels genom en onödigt
dyrbar varudistribution, onödiga mellanhänder och för
många försäljningsställen, så att desamma ej kunna
rationellt utnyttjas. Som exempel på företag med
rationaliserad och förbilligande distribution framdrog
talaren varuhusen, konsumtionsföreningarna och
enhetsprisaffärerna, för vilkas organisation och resultat han
lämnade en uttömmande redogörelse.
Det synnerligen medryckande och intressanta föredraget
avtackades med livliga applåder. Efter föredraget
vidtog ett animerat samkväm. K. L–g.
Skånska ingenjörsklubben
höll den 20 januari under presidium av direktör H. M.
Molin klubbafton med damer på Kungsparkens
restaurang i Malmö. Trots depressionen hade cirka 110
personer infunnit sig. Ordföranden meddelade, att
styrelsen till ordinarie medlemmar av klubben invalt ingenjör
Pontus Gerdman, civilingenjör Allan Halén, disponent
Henrik Matton, disponent Oscar Ohlson och ingenjör
Victor Sundström. Aftonens föredrag hölls av civilingenjör
N. W. Hörstadius från Borås om "Konstsilke och dess tillverkning".
Med avseende på huvudinnehållet av föredraget
hänvisas till ingenjör Hörstadius artikel i Tekn. tidskr., h.
9 och 10, 1927, samt referat från Tekniska samfundets
sammanträde den 21 maj f. å., infört i h. 28, 1932.
Viskosmetoden dominerar numera så fullständigt, att
80–90 % av allt konstsilke är tillverkat enligt denna
metod. A.-b. Svenskt konstsilkes i Borås belägna fabrik
har nu en kapacitet av 1 000 kg om dagen. Importen
har emellertid stigit till 1 500 ton under år 1931. Med
bilder visades, hur den tjockflytande lösningen pressas
ut genom ett munstycke med 0,1 mm fina hål,
utmynnande under svavelsyra, där lösningen koagulerar till
trådar, vilka föras upp ur syran, som borttvättas,
varefter trådarna torkas, tvinnas och hasplas till härvor.
Rågarnet är något gult och innehåller svavel.
Härvorna blekas genom nerdoppande i lämplig blekvätska
och hängas sedan att torka. Råmaterialet är dels
bomullsavfall, dels och huvudsakligen blekt sulfitcellulosa.
Denna kan endast tillverkas av hård och tät granved,
som växer i Skandinavien och Canada. Industrien kan
betecknas som typiskt svensk, då av de erforderliga
ingredienserna endast kolsvavlan importeras.
Sedan de närvarande intagit gemensam supé,
övergick man till dansen. Denna interfolierades av
solosång av ingenjör A. Hultgren, ackompagnerad av
ingenjör V. Månsson, och körsång under ingenjör G.
Gunnarssons ledning samt en versifierad hyllning för damerna
av ingenjör E. Personne. Stämningen var god och glad.
F. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
