Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 12. 25 mars 1933
- Mera kommunaltekniska artiklar, av Knut E. Petterson
- Teknisk propaganda, av Frithiof H. Stenhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom artiklar i gatu-, väg- och hamnfrågor som i
stadsplane-, trafik- och husbyggnadsfrågor, t. o. m.
någon gång inom ämnena geologi och
byggnadskemi. Största delen torde dock kunna förväntas
hava hemortsrätt inom det väg- och vattenbyggnadstekniska
facket. Lämpligast vore kanske därför att
i tidskriften avdelningen för Väg- och
vattenbyggnadskonst utökades med ett tillägg i
Kommunalteknik eller något dylikt, liksom Kemi och
Bergsvetenskap nu förekomma tillsammans i samma häften.
Tillkomsten av de senare årens tidskriftsnyheter
– såsom betongföreningens "Betong" och Svenska
vägföreningens tidskrift – gör, att en väg- och
vattenbyggare snart får hålla sig med halva dussinet
svenska tidskrifter i tekniska ämnen för att något
så när kunna följa med sin tid och sitt fack.
Därtill kommer kostnadsfrågan. Många ingenjörer –
särskilt de yngre, som framför allt borde ha lätt
tillgång till nyheterna – hava ej råd till detta. En
väg- och vattenbyggare t. e. i staden Göteborgs tjänst
skulle således snart nog få hålla sig med: Teknisk
tidskrift (25 kr.), Svenska stadsförbundets tidskrift
(18 kr.), Kommunal-tekniska föreningens handlingar
(15 kr.), Tekniska samfundets handlingar (15 kr.),
Betong (8 kr.), Svenska vägföreningens tidskrift
(5 kr.), dvs. erlägga etthundratal kronor enbart för
svenska tidskrifter, vilket är otänkbart; en och annan
utländsk tidskrift kan nämligen dessutom vara önskvärd.
Som villkor för ett samarbete får väl då sättas att
Teknisk tidskrifts Väg- och vattenbyggnads-häften
tillhandahölles de medlemmar i Svenska kommunaltekniska
föreningen, som ej äro medlemmar i Svenska
teknologföreningen, för en relativt blygsam avgift.
Frågan går vidare. Knut E. Petterson.
TEKNISK PROPAGANDA.
Alla torde väl i skrivande stund vara på det klara
med att vårt lands fortsatta industriella utveckling
kommer att bero av våra exportmarknader. Vad som
däremot nog ej alltid står klart för dem som icke
direkt nödgas syssla med hithörande frågor är huru i
grund och botten föga kända vårt lands teknik
och industriella möjligheter egentligen äro ute i världen.
 |
Civilingenjör F. H. Stenhagen.
|
Själv har jag icke haft att göra med svensk export,
men under de tio år, som jag på främmande botten
och i utländska firmors tjänst såväl i Europa som
Amerika varit i tillfälle att möta tekniker och
affärsmän från skilda väderstreck, har jag beklagligtvis
ofta fått erfara riktigheten av detta påstående.
Samtidigt har det dock varit en tillfredsställelse att finna,
att i de fall då man råkat någon som verkligen känt
våra förhållanden, så har omdömet alltid varit gott
eller rent av berömmande, och detta även i många
fall då sagesmannen icke känt ens nationalitet utan
trott sig ha en holländare eller amerikanare inför sig.
Den självtillräckliga bild av vår ställning i världen
som serveras oss av vår egen dagspress är ägnad
att skada oss i så måtto, att den invaggar större
delen av vårt folk i en känsla av att vi inneha ett
sorts tekniskt ledarskap, och ofta komma svenska
platssökande ingenjörer in på en fabrik eller ett
kontor i utlandet med ett ansiktsuttryck som "Ja, här,
har ni mig nu. Vad är det ni inte kan klara opp?"
Ju enklare hans utbildning varit i hemlandet desto
tvärsäkrare är i regel hans uppträdande och omdöme
utomlands – åtminstone till en början. En dylik
inställning till problemet är farlig såväl för individen
som hela landet, ty den leder lätt till ett
underskattande av de svårigheter som stå emot, när det
gäller att säkra oss "en plats i solen". Den gamla satsen
"en god vara säljer sig själv" får i våra dagar, då så
många länder ha goda varor att erbjuda, gärna en
missvisande innebörd. Ingenting är mera felaktigt
än den tron, att vår utlandshandel skall komma att
utveckla sig i sina gamla spår vår bön förutan. Det
berömvärda pionjärarbete, som bedrives av såväl
enskilda företag som merkantila och ideella
sammanslutningar för att göra vårt land känt och uppskattat
i världen, behöver allt det stöd det kan få såväl
genom direkt medverkan som genom skapandet av en
folkopinion, utan vilken icke statsmakternas,
enkannerligen riksdagens, fulla medverkan kan påräknas.
Utan att spilla flera ord på premisserna konstaterar
jag sålunda 1) att vårt lands industri icke är
tillräckligt känd i utlandet, 2) att detta faktum icke står
klart för flertalet hemma samt 3) att vår industris
framtid ligger i utlandet.
Den fråga, som jag därför skulle vilja föreslå
Svenska teknologföreningen att upptaga till behandling,
helst genom diskussionsaftnar i samråd med
Exportföreningen och andra för frågan betydelsefulla organ,
är: I vad mån kan Sveriges ingenjörer bidraga till
vidgandet och befästandet av vår industriella
intressesfär i världen?
Givetvis kan en mängd svar och förslag ges på
denna fråga. För egen del och med hänsyn till
nödvändigheten av att fatta mig kort, vill jag peka på en
enda sak – propaganda. För att en dylik skall
kunna bedrivas på lång sikt och med nödig
effektivitet, kräves att alla goda krafter bringas till
samverkan. Genom sitt stora medlemsantal i utlandet
förfogar teknologföreningen över en ytterst
vittutgrenad och framförallt sakkunnig "spanarekår", som
kunde utnyttjas genom rundfrågor o. dyl. yid ett
systematiskt "kartläggande" av världsmarknaden.
Jag tror att här föreligger en informationskälla, som
icke utnyttjats och som skulle kunna tjäna som
värdefullt komplement till på annat sätt, t. e. genom
konsulära myndigheter inflytande handelsunderrättelser.
En tekniker, som längre tid vistas i ett land,
lägger småningom märke till många detaljer, som en
mera hastig granskare halkar förbi. Han blir varse
utvecklingstendenser, hör talas om projekt och
planer långt innan de ta så fast form att de ens finna
vägen till landets egen press, långt mindre utlandets,
och är han en god patriot önskar han ej bättre än
att få rikta sitt lands uppmärksamhet på de
möjligheter som kunna föreligga. Men vart skall han
skriva? "Den som går obedd till går otackad ifrån"
och man kan ju ej begära att han skall offra tid på
en sak som kanske resulterar i "god dag – yxskaft".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0108.html
