Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 130 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 15 april 1933 - Tävlingen om billiga bostäder, av E. H—r.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1. Våningsplan enligt det med första pris belönade förslaget (arkitekt Nils G:son Friberg).

har prisnämnden haft att utgå främst från
byggnadskostnaderna samt det sätt, varpå de tävlande
förstått att utnyttja utrymmena, men därjämte har
avsevärd hänsyn måst tagas till förslagens värde ur
ideell och praktisk synpunkt.

I och med det starka betonandet av kravet på
lägenheternas användbarhet har det givetvis varit
nödvändigt att frångå begreppen "rum" och
"eldstad" som grund för kostnadsjämförelserna. Av
samma skäl ha ej heller de traditionella ytbegreppen
bruttoyta (av prisnämnden kallad A-yta) och
nettoyta (B-yta) varit tillräckliga. Nämnden har därför
infört ett nytt begrepp, "intensiv yta" eller C-yta,
varmed förstås dels de delar av dagsbelysta
utrymmen, som äro belägna innanför "skugglinjen"
(en linje dragen parallellt med fönsterväggen och på
ett avstånd från denna som motsvarar dubbla
rumshöjden, dock högst 5,40 m), dels ytan av vissa andra
inom lägenheten befintliga, för bestämda ändamål
avsedda utrymmen (tambur, W. C., garderober och
skafferi) intill en omfattning som motsvarar vissa
enligt erfarenhetsrön bestämda normer, dels halva
ytan av allt övrigt utrymme i lägenheten. Till den
efter dessa regler uträknade C-ytan göres särskilt
tillägg för dels å lägenheten, efter totala
lägenhetsantalet räknat, ankommande andel i ytan av
eventuellt inom fastigheten förekommande, för flera
lägenheter gemensamma badrum jämte
avklädningsrum (ytan av dessa utrymmen medräknas endast
intill 5 m²), dels 1/3 av ytan av till lägenheten hörande
kallar- och vindsutrymmen, dels 1/3 av å lägenheten
ankommande andel i sammanlagda ytan av vissa för
lägenheterna gemensamma, utan särskild avgift
tillgängliga utrymmen (tvättstuga, stryk-, mangel- och
torkrum, barnkrubba m. m.; däremot ej pannrum,
bränslerum o. d.).

I nära samband med kostnadshänsynen står det
sätt, varpå de tävlande utnyttjat byggnads- och
våningsytorna och vilket kan uttryckas i förhållande
mellan B- och A-yta samt mellan C- och B-yta.

För bedömande av förslagens ideella och
praktiska värde har nämnden angivit några vägledande
riktlinjer. Sålunda har påpekats, att de
genomgående lägenheterna och hörnlägenheterna erbjuda
bättre möjligheter till luftning än de ensidigt
orienterade. Fönster, vettande mot ljusgårdar, ha dock
ansetts innebära en olämplig anordning. Antalet vid
samma trapplan belägna lägenheter har ansetts
böra nedbringas så långt detta är förenligt med
hänsyn till kostnaderna. Trapporna hava ansetts böra
erhålla dagsbelysning genom sidofönster, ehuru även
andra system, som t. e. överljus i en eller annan
form godtagits. Trappor med i sidoled utdragna,
mörka trapplan hava stämplats såsom olämpliga. Under vissa
förbehåll har medgivits någon minskning av minimimått
för trappbredder.

Största intresset knyter sig måhända till de
synpunkter som varit vägledande vid bedömandet av
lägenheternas planlösning. Nämnden har därvid
tillerkänt den mera differentierade lägenhetstypen ett
högre bostadsvärde än den traditionella typen med
relativt stora, odelade utrymmen. I vad mån
denna åskådning överensstämmer med de nuvarande
levnadsvanorna hos den befolkningsgrupp, för vilken
dessa bostäder äro avsedda, må lämnas osagt. En
differentiering av utrymmena i dag- och nattrum
innebär ovedersägligen stora fördelar ur olika
synpunkter. Däremot torde man nog kunna ifrågasätta
lämpligheten av att inskränka köksutrymmet till det
för matlagningen strängt nödvändiga. I hem, där
maten måste stå på bordet nästan hela dagen, torde
matvråns förläggande till köket och dettas
utnyttjande för andra arbeten än matlagning vara
önskvärt, åtminstone ur husmoderns synpunkt.

Principen att dela våningsutrymmet mellan ett
någorlunda stort dagrum och ett växlande antal
smärre sovrum innebär givetvis, att man måste
nedsätta anspråken på rumsstorleken högst avsevärt.
Lägenheterna komma därför att innehålla rum med
mått, som ofta underskrida det hittills vanliga
minimimåttet, 9 m². Nämnden anser emellertid, att
man genom goda anordningar för ventilation bör
kunna tillfredsställa hälsovårdsstadgans anspråk på
luftväxling även med mindre luftkub än den som
svarar mot nämnda minimiyta. I fråga om
takhöjden har nämnden däremot ansett, att det i
byggnadsordningen föreskrivna minimimåttet (2,70 m)
näppeligen bör underskridas. Här föreligger, enligt
anmälarens mening, en viss motsägelse. Om
luftkuben kan minskas, bör ju detta kunna ske genom
en måttlig minskning av rumshöjden lika väl som
genom inskränkning av golvytan. Genom att minska
rumshöjden kan man å ena sidan vinna större
golvyta och bättre proportioner på smårummen, och å
andra sidan torde det vara obestridligt, att ett lågt
rum är lättare att vädra ut än ett högt.

I fråga om utrymmets disposition anför nämnden
vidare, att vissa kökstyper ansetts mindre önskvärda,
såsom t. e. alltför smala kök och s. k. bostadskök,
dvs. kombinationen av vardagsrum med köksalkov.
Som direkt mindervärdig har nämnden dock endast
ansett den trånga, artificiellt upplysta kokvrån utan
annan möjlighet till fönstervädring än över
vardagsrum eller sovrum. Vissa anspråk på toaletternas
rymlighet och placering hava vidare uppställts.

Självfallet har intet av de ingivna förslagen i alla
avseenden kunnat motsvara de av prisnämnden
uppställda idealfordringarna, men de förete
sinsemellan stora variationer i fråga om kvalitet och
karaktär och ha därigenom givit en mångsidig
belysning av de med tävlingen förbundna spörsmålen.

I stadsplanehänseende ansluta sig förslagen i allmänhet
till den för området fastställda planen, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>