- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
141

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1933 - Några allmänna synpunkter på vägtrafikens problem, av G. Malm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT

HÄFT. 17 ÅRG. 63         29 APRIL 1933


UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN


INNEHÅLL: Några allmänna synpunkter på vägtrafikens problem, av generaldirektör G. Malm. –
Motorvagnstyper för järnvägsdrift, av trafikchefen Hj. von Porat. – Arbetslöshetsfrågan ur ingenjörssynpunkt, av
överingenjör Erik Aug. Forsberg. – Automatisering av. telefonnät å landsbygden, av civilingenjör Knut
Larsson. – Sveriges ädelmalmsfyndigheter, av överdirektör Axel Gavelin. – Bolidenföretaget, av bergsingenjör
Oscar Falkman. – Smältverket vid Rönnskär, av fil. dr Axel Lindblad. – Rättelse. – Sammanträden.

DETTA HÄFTE INNEHÅLLER FÖREDRAG OCH
REFERAT FRÅN SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGENS
ÅRSMÖTE DEN 23 OCH 24 MARS 1933.

NÅGRA ALLMÄNNA SYNPUNKTER PÅ
VÄGTRAFIKENS PROBLEM.

Av generaldirektör G. Malm.


Det är väl få epoker, som ställt fram till lösning
så många och så stora problem som den
innevarande. Årets mötesbestyrelse har på
mötesprogrammet upptagit två av de mest aktuella och mest
debatterade, nämligen vägtrafikproblemet och
arbetslöshetsproblemet. Det råder intet tvivel om, att av
oss ingenjörer kräves en betydande insats i lösningen
av båda dessa problem. Att alldeles tekniskt
renodla dem går emellertid icke, utan vi få lov att söka
se dem i hela det sammanhang, som samhället företer.

Ett bevis på aktualiteten i vägtrafikproblemet är,
att ej mindre än 4 kungl, kommittéer samtidigt
arbeta eller arbetat på olika delar av problemet.
Naturligtvis hade det varit bäst att avvakta resultatet
av alla dessa utredningar, innan det gavs en
överblick över hela vägtrafikproblemet inför detta
särskilt sakkunniga forum, men på mötesbestyrelsens
begäran har undertecknad, som har den tekniska
kommittén om händer (1931 års väg- och
brosakkunniga), vågat försöket att redan på detta stadium
giva några allmänna synpunkter på vägtrafikproblemet,
och kommer helt naturligt då att använda, vad
som är känt om hittills framkomna utredningsresultat
av ovannämnda kommittéers arbete.

Vägtrafikproblemets kärnpunkt kan sägas bestå i
den moderna motorfordonstrafikens riktiga
inställning
uti vårt kommunikationsväsende och
anpassning av våra vägar efter den trafik, som faller dem
till, sedan en ekonomiskt riktig arbetsfördelning
mellan järnvägar och bilar kunnat åstadkommas.

För att belysa den ekonomiska betydelsen av de
spörsmål, som skola lösas, må det erinras om att
årskostnaden för biltrafiken år 1931 beräknats uppgå
till omkring 530 mill. kr. eller, om årskostnaderna
för vägarna medräknas, ca 580 mill. kr. Samtidigt
kunde den totala järnvägstrafikens driftkostnader i
landet beräknas utgöra ca 250 mill. kr. eller ca 350
mill. kr., om ränta å kapitalet medräknas. Den
totala trafikapparatens årskostnad, om man sammanslår
järnvägar och bilar, är således en högst
betydelsefull faktor i vårt ekonomiska liv. En rätt
fördelning av trafiken på de olika trafikmedlen är
därför av utomordentligt stor ekonomisk betydelse, och
det är en sådan fördelning, vi måste söka åstadkomma.

Det har klagats mycket på, att den nuvarande
fördelningen blivit alltför gynnsam för motorfordonen,
och att järnvägarna fått orättvist lida. Ett pregnant
uttryck för järnvägsmannens syn kom ju fram i
generaldirektör Granholms inledningsanförande förra
Arosmässan.

Då detta gäller en grundläggande punkt för
vägtrafikens storlek, skall jag uppehålla mig något vid
den, och detta dess mera, som frågan är föremål för
behandling inom en av de 4 kommittéerna (1932 års
trafikutredning med landshövding von Sneidern som
ordförande). Det är å ena sidan av vikt att man
ej genom alltför snäva och ensidiga bestämmelser
hindrar utvecklingen av ett ungt trafikmedel, som
har visat en sådan oerhörd inneboende växtkraft som
den moderna motorfordonstrafiken. Å andra sidan
är det nödvändigt, att man för ekonomisk förstörelse
skyddar det gamla trafikmedlet järnvägarna, i vilka
svenska folket investerat ett par miljarder kronor
och som i avsevärd utsträckning äro oumbärliga. De
måste behållas och skyddas, i den mån som är
förenligt med sund ekonomi och ekonomisk rättvisa.

Enligt min syn på saken måste man därvid först
se till, att båda trafikslagen bliva så jämställda, som
praktiskt är möjligt, i fråga om såväl sina utgångskostnader
som ock i fråga om trafikkontroll från
det allmännas sida.
Det måste sålunda till en början
fordras, att biltrafiken betalar sin skäliga anpart av
vägunderhållet,
och i den riktningen går även
utvecklingen för närvarande. Om vi ett ögonblick se
på den frågan, så är det nog ej så svårt att ordna så,
att biltrafiken i genomsnitt betalar, vad som av den
rättvisligen bör fordras. Att rätt fördela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free