Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1933 - Några allmänna synpunkter på vägtrafikens problem, av G. Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
byggas. Detta är av grundläggande betydelse för
kostnaderna och bör därför med omsorg prövas. En
beaktansvärd möjlighet till besparing ligger i den
anordningen, att vägarna planläggas för successiv
utbyggnad i olika etapper eller stadier, alltefter
trafiken växer. Varje byggnadsskede bör givetvis vara
sådant, att det kommer till full nytta i ett följande.
Man får ej heller glömma, att vägbyggnader
numera i regel äro mycket kostsamma byggnader.
Därför måste de förberedas, undersökas och
kostnadsberäknas med samma omsorg som ändra stora
tekniska företag och av sakkunnigt folk. Av vikt är
därvid, att de ekonomiska förutsättningarna i
samband med vägen studeras och analyseras samt
trafikberäkningar göras, vilket numera, med föreliggande
trafikräkningar till utgångspunkt, bör kunna ske.
Huvudsaken för att betrygga en god planläggning
av vägnätet och dess planmässiga utbyggande är
därför att i vägväsendets organisation skapa garanti
för ett sakkunnigt och klokt bedömande. Det är ej
nog med den lokala prövningen å vägstämmor och
i länsstyrelser, utan prövningen måste också ske ur
det stora sammanhangets synvinkel. Jag återkommer
härtill i det följande vid tal om organisationsfrågan.
Riksvägar.
I sammanhang med planläggningsfrågan skall jag
nämna några ord om riksvägar, som ha aktualiserats
genom 1929 års sakkunnigas förslag.
Själva huvudidén med anordnande av riksvägar är
åstadkommande av ett system av stamvägar mellan
landets alla större handelsstäder för "den
genomgående, långväga samfärdseln", Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen har uppgjort en generalplan, som
av 1931 års sakkunniga något justerats och som
giver anslutning mellan alla residensstäder och större
handelsstäder (se fig.). De tekniska normalbestämmelserna
äro avsedda att varieras efter deri verkliga
trafikens krav å varje del av riksvägnätet, Det är
sålunda ej så, som på sina håll antagits, att
riksvägnätet skulle utbyggas efter samma tekniska standard
över hela landet.
Enligt det av 1929 års sakkunniga framlagda
förslaget skulle riksvägarna byggas genom den statliga
centralstyrelsens försorg, antingen direkt av
densamma eller genom entreprenör. Även avtal med
vägdistrikt är tänkbart. Byggnaden av dessa vägar
skulle i regel helt bekostas av staten, men skulle
vägdistrikt kunna åläggas att bidraga med högst
1/10-Underhållet skulle däremot ske genom vederbörande
vägdistrikt och på deras stat.
Förslaget, att staten skulle så kraftigt taga sig an
dessa vägar, motiveras med, att de väsentligen
betjäna den genomgående, långväga trafiken, och att
vägdistrikten kunna väntas ha mindre intresse för
dessa vägar än för de av mera lokal betydelse. För
att få dem till stånd inom rimlig tid måste, menar
man, därför staten ingripa, därvid kostnaden skulle
helt utgå av bilskattemedel.
Från en del håll göres gällande, att det ej finnes
fog för att giva ifrågavarande vägar en särställning.
Den genomgående, långväga trafiken är i regel ej så
betydande (se tabell 1), och trafiken på de
föreslagna riksvägarna skiljer sig föga från trafiken på
andra huvudvägar. Det linnes sålunda, menar man
Fig. 1. Stamvägar mellan Sveriges större städer. |
Totala antalet | % interprovinsiell | ||
Väg | Plats | fordon pr dygn | trafik |
Stockholm–Nyköping | 2 km n. Nyköping | 1 100 | 27 |
Linköping–Norrköping | 4 km ö. Linköping | 700 | 25 |
Jönköping–Gränna | 3 km s. Gränna | 440 | 52 |
Markaryd–Värnamo | Strömsnäsbruk | 230 | 59 |
Stockholm–Enköping | Litslena | 310 | 52 |
Örebro–Arboga | Rinkaby | 420 | 46 |
Uppsala–Gävle | Tipes kyrka | 450 | 56 |
Söderhamn-Hudiksvall | Enånger | 300 | 25 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>