Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1933 - Några allmänna synpunkter på vägtrafikens problem, av G. Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varvid både järnvägstrafiken och vägtrafiken skola
tagas i betraktande.
Det föreligger ej heller någon detaljerad
utredning, som visar behovet av ombyggnad efter de
föreslagna riksvägarna. Å ena sidan torde åtskilliga
delar av det ifrågasatta riksvägnätet redan vara av
sådan beskaffenhet, att de motsvara trafikens alla
rimliga krav. Å andra sidan är det nog så, att det ej
är någon särskild brådska med åtskilliga delar av
det uppdragna riksvägnätet, ty många orter ha fullt
tillfredsställande kommunikationer, om man tager
järnvägar och vägar tillsammans.
Det vill förefalla, som om man kunde låta frågan
om byggande av riksvägar ligga till sig. Säkerligen
är det dock lämpligt, att man i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen arbetar igenom frågan så, att man får
ett klart schema för ett stamvägnät.
Vad som sedan tills vidare är av vikt är, att den
centrala styrelsen har makt i sina händer att rikta
in vägbyggandet i länen, så att hänsyn tages till
detta schema.
Motorfordonsbeståndet och vägarna.
Vägtrafikens grundelement äro motorfordonsbeståndet
och vägarna.
l biltrafikens barnaår, som ju ej ligga långt
tillbaka i tiden, och innan man i bilbeskattningen fick
medel till vägarnas ombyggnad, måste man följa
regeln att anpassa motorfordonen efter befintliga
vägars bärkraft.
Numera har nog programmet blivit att anpassa
vägarna efter motorfordonstrafiken, varvid
naturligtvis måste tillses, att de krav, som av denna
uppställas, äro rimliga och ekonomiskt berättigade.
Det är allom bekant, att motorfordonen under åren
undan för undan ökat i storlek och tyngd.
Visserligen har motorfordonsförordningen innehållit
bestämmelser om maximihjultryck och maximibredd,
men det länsstyrelserna medgivna dispensförfarandet
har gjort gränserna flytande.
Den relativt fria utvecklingen har säkerligen haft
sin givna nytta för att få fram lämpliga och goda
motorfordonskonstruktioner. Men tiden borde nu
vara inne att med större bestämdhet slå fast vissa
giltiga maximimått för bredd, hjultryck och hastighet,
som icke få tummas på, utan som motorfordonskonstruktörerna
få hålla sig till utan att föra fram
ständigt ökade krav på vägar och broar. Genom ett
skickligt utnyttjande av fordonsteknikens möjligheter
kunna goda resultat vinnas inom en måttligt tillskuren ram.
Det gäller därför att studera motorfordonsbeståndet
i landet samt utvecklingstendensen för detsamma.
På basis härav böra normerna för vägarnas
huvudmått och konstruktion sedan bestämmas.
1931 års väg- och brosakkunniga ha ägnat ett
ingående studium åt motorfordonsbeståndet och dess
utveckling (tryckt bland Statens offentliga
utredningar, 1932:18). För att erhålla kännedom om
förhållandena i olika delar av landet ha undersökningarna
omfattat Stockholms stad och län, Malmöhus
län, Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län och
Västerbottens län. Utredningen kan närmare
studeras i ovannämnda publikation, men här må anföras
vissa huvudmoment.
Utredningen visar, att det totala antalet motorfordon
efter kriget undergått en enorm stegring med
maximum 1931, varefter en minskning inträtt.
Omnibussarnas antal ökas dock alltjämt.
I fråga om belastningen på vägarna är det
lastbilar och omnibussar, som äro bestämmande. De
största och tyngsta av dessa fordon, som
huvudsakligen förekomma i och på vägarna till och från
storstäderna, äro dock förvånansvärt få.
Efterföljande tabeller äro belysande.
Av tabell 2 framgår, att det endast torde vara i
och omkring landets största städer, som hjultryck
över 3 000 kg förekomma. För landsbygdens vägar
torde gränsen för hjultrycket av lastbilar för
närvarande vara 3 000 kg. Av tabellen framgår vidare,
Ett fordon med de större hjultrycken procentuellt
utgöra en rätt ringa del av hela bilbeståndet.
Stockholms stad har sålunda endast ca 5 % lastbilar med
större hjultryck än 2 000 kg, Malmöhus län ca 8 %,
Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs
län ca 3 % och Västerbottens län endast ca l %.
Endast en obetydlig procent lastbilar har över 3 000
kg hjultryck; i Stockholms stad och Malmöhus län
exempelvis endast ca 0,6 %. De största
förekommande hjultrycken hos lastbilar äro: i Stockholms
Tab. 2. Antalet lastbilar med större hjultryck än:
| 1 500 | kg | 2 000 | kg | 2 500 | kg | 3 000 | kg
| 3 500 | kg | 4 000 | kg | |
| Antal | % | Antal | % | Antal | % | Antal | % | Antal | % | Antal | % | |
| Stockholms stad . . . | 1 464 | 21,63 | 357 | 5,22 | 151 | 2,19 | 44 | 0,62 | 14 | 0,18 | 5 | 0,06 |
| Malmöhus län . . . | 1 146 | 23,19 | 350 | 7,92 | 121 | 2,66 | 29 | 0,63 | 11 | 0,24 | 5 | 0,10 |
| Göteborgs län . . . | 651 | 17,94 | 119 | 329 | 43 | 1,19 | 15 | 0,42 | 3 | 0,09 | 1 | 0,03 |
| Stockholms län . . . | 396 | 15,68 | 73 | 2,90 | 11 | 0,44 | – | – | – | – | – | – |
| Skaraborgs län . . . | 265 | 18,98 | 45 | 3,22 | 5 | 0,35 | – | – | – | – | – | – |
| Västerbottens län . . . | 76 | 10,79 | 6 | 0,85 | – | – | – | – | – | – | – | – |
| 1 500 | kg | 2 000 | kg | 2 500 | kg | 3 000 | kg | 3 500 | kg | |
| Antal | % | Antal | % | Antal | % | Antal | % | Antal | % | |
| Stockholms stad . . . | 270 | 95 07 | 235 | 82,75 | 180 | 63,38 | 129 | 45,43 | 1 | 0,35 |
| Malmöhus län . . . | 161 | 84,30 | 76 | 39,79 | 36 | 18,85 | 12 | 6,29 | 4 | 2,10 |
| Göteborgs & Bohus län . . . | 115 | 68,46 | 61 | 36,33 | 38 | 22,63 | 12 | 7,15 | – | – |
| Stockholms län . . . | 177 | 80,45 | 114 | 51,81 | 76 | 34,55 | 5 | 2,28 | – | – |
| Skaraborgs län . . . | 47 | 38,53 | 4 | 3,28 | 1 | 0,82 | – | – | – | – |
| Västerbottens län . . . | 41 | 48,84 | 10 | 12,79 | 1 | 1,16 | – | – | – | – |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
