Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 179 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1933 - Smältverket vid Rönnskär, av Axel Lindblad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1. Plan över smältverksområdet. 1. Malmupplag. 2. Krossverk. 3. Bäddningsfickor. 4. Rostugnar. 5. Gasrening. 6. Arsenikmagasin. 7. Roterugn. 8. Hissar. 9. Flamugnar. 10. Konverterhall. 11. Ångpannehus. 12. Ångcentral. 13. Gasrening. 14. Anodugn. 15. Elektrolytverk. 16 Katodugn. 17. Kolmalningsverk. 18. Skorsten. 19. Arsenikraffineringsverk. 20. Schaktugn. 21. Kontor. 22. Laboratorium. 23. Manskapshus. 24. Verkstad. 25. Förråd. 26. Magasin. 27. Blåsmaskins- och transformatorhus. 28. Svavelförsöksverk. 29. Ädelmetallverk. 30. Anrikningsverk. 31. Vismutverk.

Malmens sammansättning är högst säregen, och
särskilt märkvärdig är den höga arsenikhalten, som
gör Boliden till världens största hittills kända
arsenikförekomst. Den jämförelsevis höga selenhalten
är också anmärkningsvärd. För övrigt förekomma
som synes små mängder av ett flertal ämnen. Denna
malmens egenart har satt sin prägel på smältverket,
då processen givetvis har måst lämpas efter den
malm, som skulle smältas. Den ytterligt ojämna
sammansättningen har vidare medfört, att särskilt stor
omsorg måste ägnas åt nedkrossning och
omblandning, då en jämn beskickning är nödvändig för
erhållande av god ugnsgång.

Verket beskrives måhända bäst på så sätt, att vi
tänka oss göra en promenad i sällskap med godset
från malmvagnen fram till de färdiga metallerna.
Vid denna promenad gå vi så att säga rakt fram och
lämna tillsvidare gasbehandling och biprodukter ur
räkningen, på sätt som synes av å fig. 3 visat schema
över metallframställningen.

Malmen kommer från gruvan i bottentippande
vagnar (fig. 4) av samma typ som vid Riksgränsbanan.
Den är redan vid gruvan krossad till under 15 mm
och alltså färdig för vidare behandling. Den redan
omtalade stora ojämnheten i malmens
sammansättning gör emellertid en grundlig omblandning
nödvändig, innan godset chargeras på ugnarna. Denna
omblandning sker i de s. k. bäddningsfickorna, av vilka
fig. 5 visar en schematisk bild. Av denna framgår att
godset lossas i ett par fickor, vilka tjäna som utjämning,
går från dessa genom provtagningsanordningen
och sedan vidare på Sandvikstransportörer till
bäddningsfickorna, vilkas konstruktion närmare framgår
av den schematiska bilden. De utgöras av i en
järnstomme fritt hängande plåtar. Varje sådan ficka har
en längd av 63 m och en bredd av ca 6 m samt
rymmer ca 5 000 ton. De tre parallella fickorna, som
visas å schemat, rymma således sammanlagt ca
15000 ton malm och beskickningsmaterial. Vid
verket finnas 5 fickor, inrymda i två byggnader med
3 fickor i den ena och 2 i den andra (fig. 6).

I bäddningsfickorna utbredes malmen medels en

Fig. 2. Vy över smältverket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>