Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 182 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1933 - Smältverket vid Rönnskär, av Axel Lindblad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 9. Schematisk bild av roterugn.

Fig. 12. Schematisk bild av flamugn.

malmen ifrån lossningen ur järnvägsvagnen, genom
provtagningen, upp till bäddningsfickorna och från
dessa upp på rostugnen. Vi hava omnämnt, att det
från rostningen erhållna godset i varmt tillstånd
transporteras upp på flamugnen.

Vi gå nu vidare och fig. 12 visar en schematisk
bild över en av flamugnarna med huvudmåtten
utsatta. Ugnarna äro av egen konstruktion men med
utnyttjande av amerikanska förebilder. Som synes
äro dimensionerna betydande. Den inre härdarean
är t. e. icke mindre än 5,5 X 28 m. Fundamentet för
ugnen utgöres av en tjock slaggkaka som i smält

Fig. 10. Roterugnen.

tillstånd gjutits i en form av betong. Härigenom har ernåtts en fullkomligt
tät botten, som effektivt förhindrar metallförluster genom nerträngning i
grunden. Ugnen är försedd med mycket kraftig armering av grova
I-balkar, vilkas nedre ändar äro ingjutna i betonggrunden. Inmurningen består
längst ner av ett lager eldfast chamottetegel, varpå uppförts sidomurar
av silikategel. Botten är inmurad först med silikategel på högkant,
varpå stampats kvartsmassa. Valvet är likaledes av silikategel, 500 mm tjockt
över hetaste zonen och 375 mm mot slaggtappningen.

Beskickningen införes i flamugnen genom utefter långsidorna av valvet
anbragta öppningar, vilka från eldningssidan räknat sträcka sig något
mer än ugnens halva längd. Detta medför, att i den varmaste och
följaktligen mest utsatta delen komma att ligga vallar av osmält gods utefter
sidorna, varigenom dessa på bästa sätt skyddas mot den starka hettan.
Uppsättningen av rostgodset sker praktiskt taget
kontinuerligt. De utefter sidorna liggande godsvallarna få
aldrig fullständigt smälta ned utan fyllas på undan
för undan med nytt rostgods, allt i avsikt att iskydda
tegelväggen mot förstörelse.

Ugnarna äro utförda för kolpulvereldning, vilket
medför avsevärt billigare drift än den förr vanliga
gaseldningen. De använda kolen utgöras i regel av
småkol, vilka nedmalas till pulver uti ett i närheten
av kolupplaget beläget mal verk. Därifrån blåses
sedan kolpulvret till mindre förrådsfickor, belägna
omedelbart över brännarna för att från dessa medels
reglerbara matar skruvar införas i formerna, där det
mötes av blästerluften. Lågan från kolpulverbrännarna,
vilka som synes av fig. 13 äro fem till
antalet, stryker över de efter ugnens sida liggande
vallarna av rostgods, vilka successivt smälta ned och
rinna mot ugnens slaggtappningsända. Härunder sker
så småningom separering av slagg och skärsten. Den
sistnämnda tappas genom på ugnens långsida
anbragta öppningar, under det att slaggen avtappas
vid den mot brännarna motsatta ändan av ugnen.

Fig. 11. Rostgodsvagnar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>