Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 187 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1933 - Smältverket vid Rönnskär, av Axel Lindblad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 24. Schematisk bild av arseniktransporten.

Arsenikens huvudsaksligaste användning har hittills varit som
besprutningsmedel på växter till skydd mot insekter.
Amerika har i detta hänseende varit föregångslandet. Där
användes f. n. årligen 20- à 25 000 ton As₂O₃ för
framställning av besprutningsmedel vid bomullsplantagerna och
fruktodlingarna. På senare åren hava emellertid även andra
användningsmöjligheter kommit fram, och i synnerhet har arsenikens
betydelse somimpregneringsmedel för virke blivit alltmer klarlagd.
Intet annat medel skyddar så fullständigt mot röta
och insektsangrepp som impregnering med lämpliga
arsenikföreningar, varför här tydligen finnes ett stort
användningsfält. Vi hava upptagit forskningsarbete
på detta och närliggande områden, men vad som
därvidlag kan framkomma, är dock för tidigt att ännu
yttra något om.

Vi hava hittills endast talat om den del av
arseniken, som går till magasinet för lagring, vilket torde
komma att tillsvidare bliva den ojämförligt största
delen. Ett arsenikraffineringsverk (fig. 26) är
emellertid uppfört och nyligen igångsatt. Detta är vår
första etapp på vägen mot målet att så fullständigt
som möjligt tillgodogöra oss arseniken. I detta verk
förarbetas råarseniken till 100 %-ig eller åtminstone
99,5 %-ig vara, vilken sedan går ut i handeln som
ren arseniksyrlighet, s. k. vit arsenik. Detta
raffineringsverk har en kapacitet på 10 à 15 ton As₂O₃
per dag.

Den från fasta och kondenserbara beståndsdelar
renade rostugnsgasen, som innehåller 5 à 7 % SO₂,
får ännu så länge gå ut genom skorstenen. Det var
hänsynen till denna mycket stora svavelkvantitet,
som i första hand var avgörande när skorstenshöjden
sattes till 145 m för att trygga omgivningen
mot skadeverkningar. Men det är naturligtvis icke
därmed sagt, att svavelsyrligheten i all framtid skall
gå bort. Kunde svavlet tillvaratagas, så räckte
kvantiteten bra nära till att täcka landets hela

Fig. 25. Arsenikmagasinet.

svavelbehov. Den stora ekonomiska betydelsen
härav ligger öppen. Vi hava därför under de sista två
åren ägnat ett energiskt forskningsarbete åt
möjligheterna att få fram en för oss lämplig metod härför
och hava även uppfört ett mindre försöksverk med
en kapacitet av 6 à 8 ton rent svavel per dag. Detta
arbetar nu tillfredsställande, och vår förhoppning är
att inom en nära framtid kunna påbörja uppförandet
av ett större verk. Det är emellertid ännu för tidigt
att framlägga metodens detaljer och de resultat, som
uppnåtts.

De från flamugnen kommande gaserna bestå
naturligtvis till huvudsakligaste delen av kväve och
kolsyra men innehålla även en mindre halt av SO₂,
uppkommen vid reaktion mellan järnoxider och
sulfider i rostgodset. Dessa gasers värme utnyttjas för
ånggenerering och för förvärmning av förbränningsluften
till kolpulverbrännarna. Ångan användes dels
för drift av en ångkraftanläggning å 1 400 kW,
tillkommen mest med hänsyn till nödvändigheten av
reservkraft, dels till uppvärmningsändamål på olika
platser inom verket.

Den vid skärstenens behandling i konvertrarna
erhållna gasen innehåller förutom kväve huvudsakligen
SO₂, men dessutom i dammform mindre mängder av
vismut, bly, antimon etc. samtliga som oxider samt
slutligen något medryckt guld och silver. Detta
damm tillvaratages i en gasreningsanläggning i

Fig. 26. Arsenikraffineringen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>