- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
193

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 6 maj 1933 - Mauritz Serrander †, av Gottfried Berg - Exportens betydelse för Sveriges näringsliv. Diskussion, av G. O. Wallenberg, Erik Nylander, Thore Rundquist, Sven Brisman, Gunnar Andersson, Carl Wahren, Hugo Hammar, E. A. Forsberg och Robert Bjuke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

intresserade medarbetare, och flera av dess
publikationer bära hans författarnamn. Där återfinnas bland
annat skrifter om Sveriges vattenkrafttillgångar och
deras förmögenhetsvärde samt kartor över
kraftanläggningar och krafttillgångar i Sveriges större
vattendrag. På annat håll har han bidragit med
uppsatser om sjöregleringsproblem och
hydroelektrisk vattendragsreglering. I kommittéer och som
särskilt tillkallad sakkunnig deltog han bland annat i
arbetet på att befordra ett rationellt förfarande vid
fastighetstaxering av våra vattenkraftanläggningar
och en effektiv tillsyn av våra vattenbyggnader samt
att uppgöra förslag till den omorganisation av
vattendomstolarna, som nyligen blivit genomförd.

De allmänna frågor, som kanske intresserade
honom mest, voro kraftpolitik, kraftfördelning,
samkörningar och vattendragsregleringar. Där kom
alltid hans kloka framsynthet till sin rätt, men
samtidigt även hans praktiska blick för vad som för
dagen var genomförbart.

Sin skicklighet och organisationsförmåga hade
Serrander rikliga tillfällen att visa vid planläggningen
och genomförandet av många betydande arbetsuppgifter,
främst under sin verksamhet hos Bergslaget,
Dalälvens regleringsförening och Hammarforsens
kraftaktiebolag, de tre storheter, åt vilka han på
senare år ägnat huvudparten av sina arbetskrafter.

I Bergslagets tjänst tog han initiativet till
periodtalets omläggning och kraftnätets utformning för
framtida anknytning till omkringliggande kraftnät
och genomförde utbyggandet av Forshuvudforsens
kraftverk.

I Dalälvens regleringsförening fick Serrander
upplägga planen till en storstilad reglering av vårt
främsta industrivattendrag. Jämkande olika
intresson genomförde han med seg ihärdighet under 16 år
och växlande konjunkturer nära ett 10-tal
sjöregleringar kulminerande 1926 i Siljans reglering.

Under sin verksamhet hos Hammarforsens
kraftaktiebolag ledde Serrander utbyggandet av det första
stora moderna vattenkraftverket i nedre Indalsälven
vid Hammarforsen med tillhörande ledningsnät.
Han lade därmed grunden till det verk, som under
de sista åren var hans stora intresse, uppbyggandet
av en tekniskt-ekoriomiskt rationell lösning av nedre
Norrlands krafthushållning genom hopkoppling,
samköming och utveckling av befintliga kraftresurser,
till fromma främst för de industriella intressena i
detta viktiga industridistrikt.

Serrander var en skarp och fin stilist, och han
fordrade logisk klarhet i vad han själv och andra
skrevo. Han var djupt litterärt intresserad, och hans
kanske käraste tidsfördriv på lediga stunder var att
avnjuta litteraturens pärlor. Musik och konst
tilltalade i hög grad hans utpräglat känsliga sinne.
Även föreningslivet låg hans hjärta nära; under en
period var han ordförande för teknologföreningens
avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst.

Moje Serrander hade många vänner, och för dem
och deras öden hade han ständigt ett livligt intresse.

Jag kan ej bättre avsluta dessa enkla ord om en
kär och trofast vän än genom att citera ett par rader
från några minnesord, som i Norrlands-Posten
ägnats honom av Sven Lübeck:

"Käre Moje Serrander i förtid bröts din
arbetsdag, men Du har dock hunnit giva landet ett
sällsynt enhetligt, väl genomtänkt livsverk av bestående
värde. Dina vänner skola tacksamt minnas en
präktig kamrat, en frimodig och fängslande personlighet.
Ditt yrke och din hemstad har Du hedrat."         Gottfried Berg.

EXPORTENS BETYDELSE FÖR SVERIGES NÄRINGSLIV.


Vid Svenska teknologföreningens allmänna
sammanträde den 8 februari d. å. förekom en diskussion
över ämnet "Om betydelsen av ökad export av vår
industris produktion för arbetslöshetens bekämpande
samt om behovet av ökad effektivitet beträffande
vår utrikeshandel" med inledningsanförande av
envoyén G. O. Wallenberg. I nedanstående till följd av
utrymmesbrist fördröjda referat har Teknisk tidskrift
sökt sammanfatta de ledande synpunkterna i
inledningsanförandet och den följande diskussionen.

Envoyén G. O. Wallenberg inledde sitt anförande med
att påvisa, hurusom kravet på ökad konkurrensduglighet
på handelsfronterna alltmera gör sig gällande i de
stora industriländerna. Även hos oss ha röster höjts
för att diskussionen om de ekonomiska spörsmålen skall
få en mera praktisk inriktning. Vårt industriella liv
är i mycket hög grad beroende av exporten. Av vår
till 6 milliarder kr. uppgående produktion måste
produkter till ett värde av 2 milliarder kr. försäljas
utomlands, och därvid måste de värdefullaste alstren avsättas
till mestadels avlägsna delar av världen. Utrikeshandeln
är obestridligen Sveriges största ekonomiska intresse.
Vi hava också goda förutsättningar för att framgångsrikt
kunna upptaga tävlan med de stora industriländerna i
fråga om avsättningen av våra produkter på de
avlägsnare marknaderna. Dessa förutsättningar ligga i en god
penningtillgång, en väl organiserad industri och ett gott
anseende i världen. Det är i fråga om exportens
organisation bristerna äro att söka. Vi äro på detta område
lika efterblivna, som vi i slutet av 1800-talet voro det i
fråga om sjöfarten.

Talaren hade som medlem i 1898 års handels- och
sjöfartskommitté varit i tillfälle att konstatera de dåtida
förhållandena. De förslag kommittén framlade gåvo den
första impulsen till Sveriges frammarsch som
sjöfartsnation. Utredningen ådagalade för oss behovet att lära
oss arbeta och att lita på oss själva.

Under sin långa diplomatiska tjänstgöring hade
talaren haft tillfälle att studera de stora industriländernas
arbete på handelsfronterna. En viktig del av detta
arbete hade bestått i grundandet av pioniärbanker till stöd
för utrikeshandeln. Vi sakna f. n. sådana banker, vilka
utgöra ett viktigt led i samarbetet mellan hemlandet
och handelsfronterna. Talarens till bankföreningen år
1929 inlämnade förslag om inrättandet av en särskild
bank för den svenska utrikeshandeln hade emellertid
avvisats under motivering, att vi saknade för detta slags
bankverksamhet utbildade krafter inom landet.
Talaren trodde dock, att en dylik bankverksamhet bör
startas med utrikeshandelns behov som utgångspunkt och
icke främst med storbankernas i ögonsikte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free