Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 20 maj 1933 - Tekniska föreningar - Tekniska samfundet i Göteborg, av G. E. M. - Tekniska föreningen i Västerås, av H. S. - Tekniska föreningen i Uppsala, av E. K. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erfarenheter, men systemet hade avsevärt förenklats och ställde
sig mycket billigare i drift än motsvarande anordningar i Amerika.
Därefter beskrev talaren tunnelarbetena i Antwerpen
och de omfattande grundundersökningar, vilka
utfördes innan själva byggnadsarbetena påbörjades.
Därefter överlämnades ordet till direktör Hans I.
Krogh, som med ljusbilder demonstrerade ett förslag
till tunnel under Göta älv. Detta förslag hade
uppgjorts av a.-b. Contractor på uppdrag av Göteborgs
hamnstyrelse.
Dessa föredrag, liksom tidigare föredrag om broar,
hade av samfundet arrangerats för att få en allsidig
belysning av den för Göteborgs stad aktuella frågan om
ny fast älvförbindelse.
I likhet med brosammanträdet den 13 februari hade
samfundet inbjudit till sammanträdet Göteborgs
stadsfullmäktige, stadskollegiet, drätselkammarens I och II
avdelning, byggnadsnämnden och hamnstyrelsen.
Efter sedvanlig supé visades vid kaffet en vältagen
film från tunnelbygget i Antwerpen. Till filmen gav
ingenjör van Hauwaert utförliga förklaringar. G. E. M.
Tekniska föreningen i Västerås.
avhöll torsdagen den 30 mars sitt tredje ordinarie
sammanträde för detta år.
Föredragshållare var professor Erik Fagerholm från
tekniska högskolan, som talade om "Kartläggning med
flygfotografering". Inledningsvis påpekade tal.
hurusom äldre kartor huvudsakligen voro upplagda för
militärt bruk och betraktades såsom hemliga långt in mot
senare delen av 1800-talet. Det kartläggningsarbete,
som nu pågår efter vanliga mätningsmetoder, är
synnerligen dyrbart och tidsödande, och för att mäta hela vårt
land på ca 4 000 mil2 skulle erfordras flera hundra år.
Tanken på fotografisk kartläggning har upprunnit i
samma mån som flygkonsten utvecklats men strandade
till en början på de bristfälliga instrumenten. Numera
hava emellertid en del utländska firmor lyckats
åstadkomma så ljusstarka objektiv, att en exponeringstid på
omkring 1/100 sek. kan erhållas, och likaså hava
centralslutare konstruerats, som med säkerhet arbeta på den
höjd mellan 2–3 000 m över marken, som här kan
komma ifråga.
Tal. demonstrerade medelst teckningar och bilder
konstruktionen av olika kameror såväl för
enplåtsfotografering som för stereoskopisk fotografering, den
senare sorten med ända upp till 4 kameror. Vid
en-plåtsfotografering böra bilderna täcka varandra i
flyg-riktningen upp till ungefär 55 % och på bredden med
omkring 20–25 %, detta för att man skall vara säker
på att inga luckor uppträda i bildmaterialet.
Kamerorna äro automatiska och drivas antingen med
elektrisk motor och batteri eller med en reglerbar propeller,
som sättes i rörelse på grund av luftdraget.
Om en kamera icke fotograferar i lodlinjen utan
snett mot marken, kommer en i terrängen inritad
kvadrat att på plåten få utseendet av en trapets. Denna
felaktighet kan på fotografisk väg rättas, genom att
plåten reproduceras på ett ljuskänsligt papper på ett
sådant sätt, att den kvadratiska formen återställes.
Plåtens, objektivets och det ljuskänsliga papperets plan
måste i dylika apparater skära varandra i samma punkt,
för att ett gott resultat skall erhållas.
De stereoskopiskt upptagna bilderna behandlas efter
upptagningen i särskilda mycket invecklade apparater,
som äro kombinerade med ett ritstift, som direkt
uppritar kartan på ett papper, och de olika punkternas
höjd kan avläsas direkt på en skala på instrumentet.
Instrument av denna art finnas, som äro utrustade med
en liten fräs, varigenom en reliefkarta kan utfräsas i
ett material av lämplig hårdhet direkt efter de båda
stereoskopplåtarna.
Tal. påpekade, att hela vårt land skulle medelst
en-plåtsfotografering kunna kartläggas på omkring 20 år
för en kostnad av i runt tal 1/2 mill. kr. om året.
Kartorna skulle då bli i skala 1:10 000. För att få till
stånd en sådan kartläggning fordras emellertid
enhetligt samarbete mellan de olika ämbetsverk och
organisationer, som arbeta på detta område i vårt land, och det
var tal. livliga förhoppning, att ett dylikt samarbete
så småningom skulle kunna komma tillstånd.
Apparatutrustningen äro vi nödsakade inköpa från utlandet,
men fotograferingen och den vetenskapliga
behandlingen av materialet torde svenska flygare och
vetenskapsmän vara kapabla att själva utföra.
Upplysningsvis meddelade tal., att kostnaderna för
en komplett apparatutrustning röra sig om ca 200 000
kr. och kostnaden för själva kartläggningen vid
enplåtsfotografering rör sig mellan 3–5 000 kr. per mil2.
Föredraget illustrerades med skioptikonbilder samt en
del av en tysk firma utförda svenska kartor.
Efter föredraget vidtog en kortare diskussion, i
vilken bl. a. yttrade sig chefen för 1:sta flygkåren,
kommendörkapten Enell, som meddelade, att flygkåren i
dagarna får hem en kartläggningskamera från Tyskland,
med vilken kåren i sommar kommer att kartlägga
Gotland samt vissa delar av Bohuslän.
Efter föredraget, som bevistades av ett 40-tal
medlemmar, vidtog supé med samkväm. H. S.
Tekniska föreningen i Uppsala
hade den 31 mars sitt tredje sammanträde för året å
Gillet i Uppsala, varvid ingenjör John Eriksson,
Örebro, höll ett föredrag om "Träkolsgasdrivna motorer".
Föredragshållaren behandlade de teoretiska
förutsättningarna för drivandet av ursprungligen för bensindrift
byggda motorer med en gas framställd av träkol i en
gasgenerator samt de praktiska resultat, som uppnåtts
inom Sverige vid försök i relativt stor omfattning.
Motorer drivna med generatorgas äro lika gamla som
sådana drivna med bensin och brännolja, men först
omkring år 1920, då generatorer med s. k. omvänd
förbränning konstruerats för detta ändamål, lyckades man av
vanliga träkol med naturlig fuktighetshalt framställda i
milor åstadkomma en gas lämpad för motordrift utan
föregående rening. Då träkolsgasens värmevärde är
relativt lågt, måste kraftiga "överdimensionerade"
motorer användas, som arbeta med hög kompression. Man
kan även hjälpa sig genom att vid behov tillsätta
bensin eller bentyl till gasblandningen under svårare
driftsförhållanden.
Efter ingenjör Erikssons föredrag lämnade ingenjör
L. O. Svedlund, Norrtälje, en del upplysningar med
anledning av ett föredrag av professor E. Hubendick under
jordbruksveckan. Ingenjör Svedlund påvisade, att en
besparing av 10–30 % av driftskostnaden faktiskt
kunde ernås. Generatorer ha i en del fall installerats
där de av en eller annan anledning ej varit lämpliga,
men detta vore rena undantagsfall.
Föreningens ordförande, ingenjör Gyllenberg,
avtackade de bägge föredragshållarna för de intressanta
och givande föredragen. Härefter följde supé och
samkväm, under vilket dagens ämne ytterligare
debatterades. E. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
