Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 23. 10 juni 1933
- Litteratur
- Anmälan: »Kosmos», Svenska fysikersamfundets årsskrift, av Sven Benner
- Tekniska föreningar
- Tekniska förbundet i Borås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
användning i den medicinska radiologien. Olika
röntgenapparater, ventilrör och röntgenrör beskrivas. Metoder
och resultat av mätningar av strålningsintensiteten i
kroppen vid röntgenterapi samt filtra för röntgenstrålning
skildras i anslutning till förf:s doktorsarbete på detta område.
De två sista uppsatserna, av professor G. Borelius
och docent I. Waller, röra ferromagnetismen. Den förre
redogör för Weiss’ teori om spontan magnetisering samt
för de experimentella resultaten rörande ferromagnetism
i samband med kristallstruktur, specifikt, värme,
elektrisk ledningsförmåga m. m. Docent Waller åter
redogör för de nyare teorier av Heisenberg m. fl., som
tolka de ferromagnetiska fenomenen genom växelverkan
mellan de olika elektronerna i atomen eller molekylen,
varvid elektronernas magnetiska moment kan inställa
sig på olika sätt i förhållande till det yttre fältet.
Teorien ger en ny motivering för Weiss’ antagande om
spontan magnetisering, men beträffande den absoluta
storleken på mättningsmagnetiseringen har teorien
svårigheter.
Som helhetsomdöme kan sägas, att den föreliggande
volymen liksom sina föregångare väl fyller sin uppgift
att ge en ej blott för specialisterna njutbar bild av de
snabba framsteg, som göras på fysikens olika områden.
Sven Benner.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska förbundet i Borås.
Den 4 april i år hade 25 år förflutit, sedan Tekniska
förbundet i Borås stiftades. 25-årsdagen firades under
mycket stor tillslutning med ett högtidssammanträde
den 8 april. Bland deltagarna märktes landshövding
von Sneidern, representanter för olika tekniska
sammanslutningar, såsom teknologföreningen och
ingenjörsvetenskapsakademien, samt för stadens myndigheter ävensom
ett stort antal industrimän och teknici från när och fjärran.
Sammanträdet öppnades av förbundets ordförande,
överingenjör Alex. Engblom, som bl. a. framhöll, att
framför oss ligger ett väldigt rekonstruktions- och
nydaningsarbete. En mångfald problem vänta på sin
lösning. Och samhället har därvid rätt att i särskilt hög
grad ställa stora fordringar beträffande ingenjörernas
målmedvetna och energiska medverkan. Svårigheterna
äro till för att övervinnas, och vi må icke låta
modlösheten få makt med oss. För att vi skola lyckas, behövs
först och främst förståelse för de olika faktorer, som
gestalta utvecklingen, framför allt de ekonomiska
lagarna. Tekniska förbundets föredrag hade åsyftat att
i någon mån fästa uppmärksamheten på och sprida ljus
över några av de hithörande problemen. Kunskap är
makt och ger den makt, på vilken förtroende skall byggas.
Härefter talade kommerserådet Enström för I. V. A.,
direktör Huldt för Svenska teknologföreningen,
arkitekten Sven Steen för Tekniska samfundet i Göteborg,
civilingenjör Nils Ribbing för ingenjörsklubben i Falun
samt rektor W. Hallström, Örebro, för Skånska
ingenjörsklubben, Tekniska föreningen i Hälsingborg,
Ingenjörsföreningen i Halmstad, Tekniska föreningen i
Jönköping, Norrköpings Polytekniska förening samt Örebro
ingenjörsklubb.
Direktör Gustaf Söderlund höll därefter föredrag om
"Aktuella spörsmål inom svenskt näringsliv" och
framhöll inledningsvis, att den pågående depressionen
givetvis skapat en hel mängd problem inom svenskt
näringsliv av både teknisk, ekonomisk och organisatorisk natur.
Ur näringslivets synpunkt har speciellt två verkningar
av depressionen blivit betydelsefulla, nämligen dels en
fortgående sänkning av priserna, dels en ständigt
vikande efterfrågan och minskad avsättning. Problemet
att bereda ökad sysselsättning för de som en följd av
dessa två orsaker ledigblivna produktiva krafterna är
icke blott ett näringslivets utan ett hela samhällets
problem. Näringslivets centrala problem har blivit att
nedbringa produktionskostnaderna, i främsta rummet
dessas viktigaste element, arbetslönen. Den utomordentliga
stelhet, som i vårt land kännetecknar den senaste
kostnadsfaktorn, beror ytterst på svårigheten att få våra
arbetarorganisationer att förstå löneanpassningens
kategoriska imperativ. De genom de senaste årens
avtalsrevisioner åstadkomna lönesänkningarna hava i det
stora hela varit alldeles för obetydliga för att kunna i
tillfredsställande grad återställa den rubbade
räntabiliteten. Ur näringslivets synpunkt är det därför
ofrånkomligt att fortsätta med detta alltjämt aktuella
anpassningsarbete. Den från vissa håll lancerade
uppfattningen, att en räntabilitetsförbättring skulle kunna
åstadkommas genom en höjning av produktpriserna,
torde icke kunna godtagas, då åtminstone för
närvarande en dylik höjning icke synes vara möjlig att
åstadkomma. Talaren vidrörde även de diametralt
motsatta åskådningar, som från nationalekonomernas sida
framförts i den allmänna diskussionen. Från en sida
ropas "spara", från den andra "spara icke".
Talaren för sin del kunde icke finna det naturligt,
att man i depressionstider skulle slösa med pengarna
och frågade: "Skola vi verkligen äta och dricka oss ur
depressionen."
Härefter gick talaren in på regeringens arbetslöshetspolitik
och kritiserade den princip, som tillämpades,
nämligen att beredskapsarbeten skulle gottgöras med
samma löneskala som i allmänna marknaden. En dylik
åtgärd måste ovillkorligen hava till följd, att den
ofrånkomliga löneanpassningen ytterligare försvåras, vilket i
sin tur endast kan hava till följd att depressionen förlänges.
Talaren hade även vägande invändningar att göra i
avseende på regeringens förslag till införande av
arbetslöshetsförsäkring i vårt land. Försäkringsförslaget
innebär ytterst blott, att statsverket skall få övertaga
den väsentliga delen av de offer, som de fackliga
organisationerna egentligen bort få vidkännas för den främst
genom deras lönepolitik åstadkomna arbetslösheten.
Erfarenheterna från andra länder tala också starkt emot
den föreslagna försäkringsformen.
Föredragshållaren vände sig slutligen mot det s. k.
planhushållningssystemet. Av den diskussion, som
förts i ämnet, drog talaren slutsatsen, att begreppet
tämligen genomgående var ganska dunkelt. Dess
slagordsartade utbredning tillskrev talaren den
omständigheten, att det i likhet med de flesta politiska program
måste vara "dels oklart, dels buret av en viss lyrisk
flykt för att slå an på massorna". Talaren drog i
tvivelsmål, att ett sådant tvångssystem, som det
nödvändigtvis måste bliva, i längden kunde vara lämpligt
för åtminstone de västerländska länderna. Regleringen
av folkhushållningen skötes säkert bättre av det fria
näringslivets män än genom ett centralt med diktatorisk
myndighet utrustat statsorgan. Man hade nära till
hands liggande exempel, att planhushållningen
säkerligen medför en förkvävning av de andliga värdena och
därmed ett kulturellt stillastående och tillbakagång.
Depressionens viktigaste lärdomar ha nog bestått i,
att vår generation tvingats inse, att det finns
ekonomiska lagar, som icke kunna negligeras. Tyvärr torde
man nog få finna sig i, att depressionen icke går över
i första taget, ty vårt krisläge påminner starkt om den
stora krisen på 70-talet, och den varade i ett 20-tal år.
Vi få vackert öva oss att vara tålmodiga och att
anpassa oss efter tidsläget.
Senare på kvällen samlades deltagarna med damer
– sammanlagt bortåt 160 personer – till en bankett i
Stadshotellets festsal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0250.html
