Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 25. 24 juni 1933
- Infällbara landningsställ på flygmaskiner, av K. G. Molin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
INFÄLLBARA LANDNINGSSTÄLL PÅ FLYGMASKINER.
Av ingenjör K. G. Molin.
(Forts. fr. sid. 243.)
Flera europeiska fabriker ha maskiner under
byggnad. Den engelska Airspeed, typ AS 5, är nu i det
närmaste klar att provflygas; beträffande dess
egenskaper föreligga endast beräknade siffror.
Maximalhastigheten uppgår sålunda till 240 km/tim, och den
normala färdhastigheten till 210 km/tim. – maskinen
tar sex personer och har en 240 hkr Armstrong
Siddeley Lynxmotor. Hjulen fällas bakåt upp i
vingarna, men liksom vid de förutnämnda
konstruktionerna av denna typ kan man inte helt och hållet få
plats med dem. "Airspeed" har den enklaste och
lättaste av alla dessa: uppfällningsanordningen är inte
ens 15 kg tyngre än motsvarande delar av ett fast
landningsställ. Fjädringen är hydraulisk (A i fig. 11),
manövreringen av infällningen likaså. D är en
cylinder, i vilken en kolv, fäst vid E, rör sig. Olja
pressas in i nedre delen av cylindern, varvid kolven
tryckes uppåt och drar med sig E och B. När
kolven befinner sig i sitt översta läge, äro alla lederna
och ungefär tre fjärdedelar av hjulet innanför
vingen. Stöttan F till centrum av kroppen tar upp
sidopåkänningar.
Den första maskinen av typen "Airspeed", AS 5
eller "Courier" som den också kallas, kommer att
användas av den kände flygaren Sir Alan Cobham
för en non-stop-flygning från England till Australien.
Maskinens normala tomvikt beräknas till 950 kg och
totalvikt till 1 600 kg. Vid denna flygning beräknar
man en tomvikt på 1 050 kg och totalvikt på 2 300
kg. Under resan kommer bränslepåfyllning i luften
att företagas fem gånger, första gången antagligen
genast efter starten, då man icke vill ta den onödiga
risken att starta med en tungt lastad maskin.
Flygningen skall genomföras på fem dygn.
 |
Fig. 11. Landningsställ till Airspeed AS5 (ur Flight).
|
I Tyskland ha Junkers- och Heinkel-fabrikerna på
uppdrag av Deutsche Luft Hansa byggt ett par
snabba post- och passagerareplan. Båda dessa
flygplantyper, Junkers Ju 60 och Heinkel He 70, hålla f. n.
på att provflygas. Luft Hansa har uppställt
fordringen, att maximalhastigheten skall uppgå till minst
350 km/tim, och färdhastigheten till minst 290 km/tim.
Heinkelplanet är utrustat med en BMW–VI-motor
på 630 hkr – inom parentes sagt jämte
Bleriot-planet de enda maskiner bland här nämnda som ej
ha luftkylda motorer (Heinkelplanets motor kyles
med etylenglykol). He 70:s maximalhastighet är 362
km/tim, och färdhastigheten 326 km/tim.
Landningshastigheten ligger så högt som 110 km/tim., vilket
måste betecknas såsom väl högt för ett trafikplan.
Lockheedplanen, som ha samma maximalhastighet,
landa vid 96 km/tim., men å andra sidan tar
Heinkelplanet 7 personer och Lockheed "Orion" endast 5.
Ett nytt flygplan, He 70 b, som nu är under
byggnad, torde komma att utrustas bl. a. med
spaltvingar, varigenom en sänkning av
landningshastigheten möjliggöres. Landningsstället på
Heinkel-maskinen är i stort sett likt Bleriots. – På Ju 60
fällas hjulen framåt och uppåt – de placeras sålunda
i vingens framkant. Vingen är ju relativt tjock på
Junkersplanen, och hjulen få helt och hållet plats
inom denna.
Bland förslagen till flygplan med infällbart
landningsställ märkes ett av de holländska ingenjörerna
Pander och Zonen, avseende en postmaskin med plats
för två förare och en radiotelegrafist samt 500 kg
betalande last. Den kommer att förses med tre
stjärnformiga, luftkylda Wright Cyclone-motorer på
500 hkr vardera, inbyggda i kroppen resp.
framkanten av vingen. Maximalhastigheten beräknas till 340
km/tim, och färdhastigheten till 300 km/tim. Med
denna maskin skulle man kunna nedbringa flygtiden
mellan Holland och dess besittningar i Ostindien till
45 timmar, innebärande en sänkning av den faktiska
transporttiden från nuvarande 9 dygn till 3 1/2.
Aktionsradien blir 3 000 km.
Fokker-fabriken har f. n. två maskintyper under
byggnad, en för ca 15 och en för ca 30 passagerare.
Typen F XX, som nu är i det närmaste färdig, är en
tremotorig maskin för 12–20 passagerare.
Maximalhastigheten uppgår till 295 km/tim, och
färdhastigheten till 250 km/tim. Totalvikten utgör 8 700 kg,
varav 2 100 kg kan utnyttjas för betalande last vid
en aktionsradie av 1 600 km. Maskinen har tre
Wright Cyclone-motorer på 700 hkr vardera, av vilka
sidomotorerna äro helt inbyggda i gondoler.
Hjulen kunna helt fällas in i dessa under flygningen,
och även hjulet under stjärten är infällbart i kroppen.
Alla ovannämnda maskiner äro landflygplan. Som
förut nämnts kan man tänka sig motsvarande
konstruktion även i fråga om sjöflygplan, dvs. man finge
väl i så fall inskränka sig till att draga upp
pontonerna – eller enkelpontonen – mot kroppen för
att åtminstone slippa motståndet hos stöttorna.
Denna konstruktion blir emellertid alltför
komplicerad, och den obetydliga vinsten uppväger icke alla
nackdelarna. Inom parentes må nämnas, att man
konstruerat stödpontonerna vid vingspetsarna på en
flygbåt så att de kunna dragas upp i vingen, vilket
torde innebära en om än liten förbättring.
I fråga om amfibieplan är det däremot till större
nytta att göra hjulen Infällbara i kroppen. På de
flesta amfibieplan äro hjulen endast uppfällbara, så
att de icke hindra vid start och landning på vattnet.
Någon aerodynamisk fördel innebär detta ej, och på
några nya maskiner har man därför tagit steget fullt
ut och gjort dem Infällbara i kroppen. Hjulen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0260.html
