Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 24 juni 1933 - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Västerås, av H. S. - Örebro ingenjörsklubb, av H. S. - Tekniska samfundet, Göteborg, av G. E. M. - Södra Dalarnes tekniska förening, av G. C—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tillverkningen av rostfritt material har på senare åren fått en
utomordentlig omfattning, och de svenska järnverken
synas särskilt vara lämpade för framställning av detta
material. Tal. påpekade slutligen, huru de i landet
befintliga provningsanstalterna och de vid järnverken
använda provnings metoderna i hög grad bidragit till att
åtadkomma ett gott och jämnt material.
Efter de båda föredragen följde en kort diskussion,
varefter sammanträdet avslutades med supé och
samkväm. H. S.
Örebro ingenjörsklubb
höll lördagen den 6 maj ordinarie sammanträde på Grand
hotell under ordförandeskap av rektor W. Hallström.
Bland de talrika närvarande märktes många vägstyrelseledamöter.
Till kommitterade för septembersammanträdet valdes
ingenjörerna E. Wangström och H. Malmrot samt
disponent B. Palmgren och för oktobersammanträdet
lektor M. Lien, överingenjör H. Wilson och ingenjör G.
Nordlindh.
Därefter höll kaptenen vvk Sten D. Ekelund,
Stockholm, föredrag över "Asfalt och dess användning,
speciellt inom vägtekniken". Efter att inledningsvis ha
berört asfaltens och bergoljans historia övergick tal. till
den tekniska delen av ämnet. Asfaltens förmåga att
motstå atmosfäriliernas inverkan gör den praktiskt
taget allenahärskande inom vattenisoleringstekniken,
dess smidighet och starka vidhäftningsförmåga ger den
en vidsträckt användning som bindemedel vid
vägbeläggningar och dess egenskap som en första klassens
elektrisk isolator samt dess förmåga att motstå syror gör
den användbar inom alla grenar av den elektriska
industrien. Man skiljer på två olika slag av asfalt, nämligen
den i naturen färdigbildade, varav i runt tal 1,5 mill.
ton årligen produceras och till största delen användes
som isoleringsmedel på grund av sin syrafasthet, samt
petroleumasfalt, varav ungefär 20 mill. ton årligen
produceras och användes till största delen till vägbeläggningar.
För det principiella tillvägagångssättet vid framställning
av asfalt lämnades en kort redogörelse, beledsagad
av fotografier från vårt enda svenska raffinaderi,
Nynäshamns, varjämte talaren i korthet beskrev de
huvudegenskaper, mjukhetspunkt, penetrationstal och
sträckhållfasthet, vilka bestämmas genom provning och hava
den största betydelse vid val av asfaltkvaliteter.
Asfaltmaterial försäljes i tre olika former, nämligen i smält
form, i lösning, och som emulsion. Talaren framhöll,
att det vanligen är en ekonomisk fråga, vilken av de
tre formerna, som är lämplig att använda, och
redogjorde vidare i korthet för de mera speciella
användningssätten, såsom vid färgberedning och rörisolering
samt inom elektrotekniken och byggnadsindustrien.
Vägbeläggningstekniken ägnades en ingående
behandling, vilken givetvis också var av särskilt intresse för
de närvarande vägstyrelseledamöterna. Utförligt
beskrevos till att börja med permanentbeläggningar och
därefter s. k. halvpermanenta beläggningar. För
materialets beskaffenhet och arbetets utförande lämnades en
utförlig redogörelse, beledsagad liksom för övrigt hela
föredraget av talrika skioptikonbilder. Slutligen
visades en film från Svenska vägindustriens provvägar,
utförda under sommaren 1932.
Talaren belönades med kraftiga applåder, varjämte
ordföranden framförde åhörarnas tack för det
intressanta och trevliga föredraget.
Efteråt följde på sedvanligt sätt supé och samkväm
under angenämaste stämning. H. S.
Tekniska samfundet Göteborg,
höll sitt 2:a ordinarie vårsammanträde lördagen den 20
maj 1933 och enligt god tradition hade mötet anordnats
i anslutning till Svenska mässan, som tidigare på dagen
öppnats av handelsminister F. Ekman. Förhandlingarna
leddes av ordföranden, arkitekt Sven Steen.
Sedan ett par föreningsangelägenheter behandlats
överlämnades ordet till överingenjör Ragnar Liljeblad,
Västerås, som höll föredrag om: "Några principfrågor
vid industriella kostnadsberäkningar." Samma föredrag
höll överingenjör Liljeblad i Borås den 7 april och
föredraget är refererat i Tekn. tidskr. för den 27 maj, sid.
234. Då överingenjör Liljeblad i Borås efterlyste sin
"gamle" motståndare direktör A. Gabrielsson, Volvo,
hade samfundet berett dem tillfälle att sammandrabba
och försöka övertyga varandra.
Efter överingenjör Liljeblad överlämnades
följaktligen ordet till direktör Gabrielsson, som i ett briljant
anförande gav ros och ris till det av överingenjör
Liljeblad förfäktade systemet, samtidigt som han påvisade
fördelarna hos det system, som användes vid Volvo.
Talaren poängterade särskilt att all bokförings gyllene
regel är: redovisa en vinst så sent som möjligt, redovisa
en förlust så fort som möjligt.
En livlig diskussion utspann sig nu mellan de båda
herrarna och fäktningen pågick till den fastställda
middagstiden, då ordföranden resolut avbröt debatten.
Dessförinnan hade emellertid dir. Gabrielsson hunnit
erbjuda överingenjör Liljeblad anställning som
huvudbokförare vid Volvo, om han reflekterade på befattningen.
Efter mötet samlades man till gemensam middag på
Huvudrestauranten, Liseberg. Handelsminister F.
Ekman, som framförde gästernas tack för visad
gästfrihet, framhöll i sitt middagstal att det är på
ingenjörernas arbete, som arbetslöshetsproblemet och därmed
sammanhängande frågors lösning i stor utsträckning beror.
Jag har alltid hyst den största aktning för
ingenjörerna, sade handelsminister Ekman. Liksom folket i
arbetsblus utföra de ett arbete, vilket långt ifrån alltid
uppskattas till sitt fulla värde. De äro upphovsmän till
många briljanta idéer, vilka icke ge dem själva några
vidare fördelar, men som ge andra jättevinster. I fråga
om arbetslösheten ankommer det på dem att finna ui
nya metoder att utnyttja naturtillgångarna och
arbetskraften. På ingenjörerna beror det nog till sist, hur
hela vårt folkförsörjningsproblem skall utvecklas.
G. E. M.
Södra Dalarnes tekniska förening
hade lördagen den 10 juni bilutflykt till Ludvika, vari
33 föreningsmedlemmar deltogo. Man startade tidigt
på morgonen från Avesta och färden gick först till
Söderbärke, där kafferast hölls. Nästa etappmål var
Morgårdshammar, där de mekaniska verkstäderna besågos.
Två olika krossanläggningar för vägbeläggningsmaterial
tilldrogo sig särskilt intresse. Resan gick så vidare till
Ludvika, där besök gjordes vid Aseas verkstäder. Bl. a.
demonstrerades en intressant nyanläggning för
prövning av stora brytare. Undersökningar av mycket större
kortslutnings- och bryteffekter skola här utföras.
Liknande anläggningar finnas endast på ett fåtal platser
utomlands. Efter lunch, under Aseas värdskap, fortsattes
resan till Ulfshyttan, där tillfälle gavs att beskåda den
riksbekanta agave’n i bruksträdgården, vilken
planterades för sextio år sedan och i medio av juni beräknades
blomma för första gången. Efter besöket på Ulvshyttan
upplöstes bilkortegen och var och en begav sig på
hemväg efter en i allo lyckad dag. G. C–n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
