Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 26. 1 juli 1933
- Tvenne prejudikat i patentärenden, av Birger Lindgren
- Notiser
- Tekniska högskolan
- Världstillgångar och produktion av bergolja
- Förortsexploateringen i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillstrypning, bestående i en minskning av inre diameter
och godstjocklek i en rörledning; 2:o) En utvidgning
bestående av en ökning av inre diameter och godstjocklek
i en rörledning; 3:o) En ökning av godstjockleken vid
kanten av en behållare?
Artikeln är ingalunda närmast riktad mot
besvärsavdelningen. Den syftar till att ernå en i möjligaste mån
enhetlig och likartad behandling av patentansökningar.
Om någon gång en prejudikatsamling kommer till stånd,
vore det icke olämpligt, att de båda prejudikaten erhöllo
placering jämsides eventuellt även det tredje fallet,
därest det skulle komma att bliva ett prejudikat.
Till slut bör det kanske erinras om, att patentansökningen
3742/1927 (patentet N:r 76454) återförvisades till
patentverket i början av januari 1932 samt att
besvärsavdelningens första yttrande i ansökningen rörande
varmvattenberedaren är daterat den 6 april 1932.
NOTISER
Tekniska högskolan. Till den lediga professuren i
skeppsbyggnadslära ha vid ansökningstidens utgång den
19 juni anmält sig följande sökande: Ingenjören Gustaf
F. Ambjörn, Göteborg, docenten Einar G. E. Hogner,
Uppsala, professorn Anders F. Lindblad (nyutnämnd
professor vid Chalmers), civilingenjören Nils J.
Ljungzell, Stockholm, och docenten H. F. Nordström,
Stockholm.
Världstillgångar och produktion av bergolja. Vid
American Institute of Mining and Metallurgical
Engineers’ sammanträde i februari detta år framlades bl. a.
rapporter rörande världens tillgångar och produktion
av bergolja, refererade i "Engineering" (16 juni 1933).
I fråga om oljereserverna har det vid upprepade
tillfällen ifrågasatts, huruvida en uppskattning av dessa
kunde äga något praktiskt värde, enär flertalet av de
äldre beräkningarna visat sig vara särdeles
otillförlitliga. Man får emellertid besinna, att det i detta
afseende råder en bestämd skillnad mellan gissningsvis
uppskattade tillgångar av "probable" och "possible oil"
och de kvarstående reserverna av olja i redan
producerande fält. Dessa senare reserver kunna uppskattas med
en alltjämt växande säkerhet, och kunna för närvarande
beräknas utgöra 24 465 mill. barrels (en barrel
motsvarar 42 amerikanska gallons eller tillhopa 158,98
liter), medan den sammanlagda världsproduktionen av
bergolja intill slutet av år 1932 utgjort 22 717 mill.
barrels. Den hittillsvarande produktionen motsvarar
alltså 48 % och de undersökta reserverna 52 % av
totala oljetillgången. Av reserverna befinna sig ca 61 %
på den amerikanska kontinenten och sammanlagt nära
33 % i Ryssland, Irak och Persien. U. S. A. intar en
dominerande ställning såväl med avseende på
reserverna (48 %), som på den hittillsvarande produktionen
(65 %), som framgår av följande tabell:
Bergoljeproduktion och -reserver.
(Millioner barrels).
| Land | Kända reserver | Total produktion t. o. m. år 1932 | Produktion år 1932 | Antal produktions år |
| U. S. A . . . | 12 000 | 14 787 | 784 | 74 |
| Ryssland . . . | 3 000 | 2 883 | 151 | 72 |
| Irak . . . | 2 500 | 5 | 1 | 6 |
| Persien . . . | 2 200 | 482 | 45 | 20 |
| Venezuela . . . | 2 000 | 761 | 121 | 16 |
| Nederl. Indien . . . | 1 000 | 547 | 38 | 40 |
| Rumänien . . . | 500 | 472 | 48 | 76 |
| Colombia . . . | 400 | 121 | 17 | 11 |
| Mexico . . . | 300 | 1 665 | 32 | 32 |
| Övriga . . . | 565 | 994 | 57 | – |
| –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– |
| Totalt | 24 465 | 22 717 | 1 297 | – |
Ett av de viktigaste och dock hittills ett av de
minst kända oljedistrikten utgör Irak, som sannolikt i
framtiden kommer att spela rollen som en av de
främsta oljeproducenterna. När Irakoljan skall börja in
tränga på världsmarknaden, beror på färdigställandet
av rörledningen till Medelhavet, som kan väntas äga
rum i slutet av år 1934 eller i början av år 1935.
Världens oljetillgångar té sig, såvitt de äro
noggrannare undersökta, tämligen obetydliga i jämförelse med
reserverna av andra viktigare råmaterial och med
hänsyn tagen till den årliga konsumtionen. De kända
reserverna skulle nämligen räcka endast ca 20 år med
nuvarande årskonsumtion. Som dessutom en del av
dessa reserver icke kunna exploateras inom de
närmaste åren, är det tydligt, att nya tillgångar snarligen
måste upptäckas, om det skall vara möjligt att för
överskådlig tid framåt och utan avbrott tillfredsställa
det årliga oljebehovet.
Förortsexploateringen i Tyskland. I häfte 25 av
Teknisk tidskrift förekom ett referat av ett tyskt
förslag till ordnande av gasdistributionen inom glesare
bebyggda förortsområden. Förslaget ingår i en av dr-ing.
Max Mengeringhausen i VDI-Zeitschrift (27 maj)
publicerad översikt "Technische Aufgaben der Siedlung",
viiken i sin helhet ger en bild av de i Tyskland
aktuella strävandena att befrämja industriarbetarbefolkningens
bosättning i storstädernas förortsområden
("Randsiedlung"), sålunda ungefär samma problem,
som Stockholms stad sökt lösa genom sin medverkan
till skapandet av de s. k. småstugeområdena. Ehuru de
tyska och de svenska förhållandena på detta område
icke tillåta en alltför detaljerad jämförelse (bl. a.
synes man i Tyskland ej ha samma höga anspråk på
komfort som i Stockholm), ger nämnda översikt en
god inblick i den nuvarande tyska regimens
uppfattning av arbetslöshets- och arbetarbostadsfrågan, varför
den här må refereras i korta drag.
Man anser i Tyskland, att livet i städerna fört till
en minskning av den industriarbetande befolkningens
livskraft, vilken ger sig till känna ej mindre i vida
befolkningskretsars fullkomliga hjälplöshet vid inträffande
kriser än även i den sjunkande nativiteten (i Berlin
8,5 promille mot ca 16 i hela Tyskland). Den för
stadsborna karakteristiska extrema penninghushållningen
har fört med sig en undervärdering, för att ej säga
ett nonchalerande, av allt arbete, som ej omedelbart
kan omsättas i arbetslön. Häri ser man orsaken till
proletariseringen av stora befolkningsskikt, en
utveckling som måste bekämpas med alla medel. Man vill
alltså åstadkomma en återupplivning av arbetets eget
inneboende värde även i de fall, där arbetet ej ger en
kontant lön till resultat.
Som ett motmedel av största betydelse gentemot
denna proletära arbetsuppfattning ser man i Tyskland
egnahemsrörelsen i någon av dess former. Viktigast av
dessa anser man numera bosättningen på landet vara.
Den rena jordbrukskolonisationen har visserligen ej
gjort så stora framsteg; huvudintresset är f. n. knutet
vid egnahemsbyggandet i gränsområdena mellan
storstad och landsbygd (Stadtrandsiedlung). Denna
innebär ej endast anskaffandet av hygieniskt godtagbara
bostäder utan även att så mycket odlingsbar jord ställes
till egnahemsbyggarens förfogande, att han genom
trädgårdsodling har vissa självförsörjningsmöjligheter att
falla tillbaka på vid kristillfällen. Man räknar därvid
med en bosättningstäthet av 100 familjer på 15 ha, dvs.
tomter om ca 1 500 m2 per familj, givetvis odlingsbar
mark.
Då tillgången på sådan mark kan vara tämligen
begränsad, har man planerat att höja markens
odlingsvärde genom utnyttjande av städernas avloppsvatten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0274.html
