- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
264 a

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 1 juli 1933 - Notiser - Förortsexploateringen i Tyskland - Uppmätning av skärpan hos rakklingor - Skandinaviska kreditaktiebolagets stipendiefond av 1931

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vilket i allmänhet numera "oskadliggöres" på ett eller
annat sätt.

Ett av de ur exploateringssynpunkt viktigaste
problemen gäller förbilligandet av husbyggnadskostnaderna.
Här har man vid småstugebyggnaderna lyckats pressa
priset per m3 till 11 15 RM. Den prisreducering man
ernått har emellertid föga med tekniska förbättringar
att göra utan beror huvudsakligen på att varupriser och
löner nedgått. Man söker emellertid ernå ytterligare
reduktion genom utarbetande av rationaliserade och
standardiserade byggnadsmetoder. Bl. a. är man
betänkt på att utnyttja statsskogarna för produktionen av
byggnadsmaterial.

Ett annat problem av stor betydelse är dessa
koloniområdens försörjning med gas, vatten och elektricitet.
Gasdistributionen har tidigare varit föremål för ett
omnämnande i dessa spalter. Vad vattenfrågan beträffar,
har man understundom ordnat egna vattentäkter för
hela områden eller för varje lägenhet för sig.
Erfarenheterna ha visat, att det är ekonomiskt möjligt att
upprätta egna pumpverk för dessa "Randsiedlungen".
Anläggningskostnaderna ha ej behövt överskrida 120 RM
per lägenhet och driftkostnaderna ej 6 à 8 Pf. per m3
vatten. Även i fråga om distributionen av elektrisk
energi ha separatlösningar försökts. I många fall har
det visat sig fördelaktigt att lösa dessa samhällens
kraftfråga genom utnyttjande av förbränningsmotorer,
och där man valt elektrisk energi har man
experimenterat med billigare fördelningssystem.

Som man även lagt viss vikt vid dessa trädgårdskoloniers
betydelse för produktionen av livsmedel till
avsalu, har man uppmärksamheten riktad på
gemensamma anläggningar för ett ekonomiskt tillvaratagande
av trädgårdsprodukterna.

Uppmätning av skärpan hos rakklingor. En tysk
vetenskaplig anstalt har utarbetat en metod för
bestämning av skärpan hos rakklingor, som här må
beskrivas i korthet. Såsom mått på skärpan tages
lämpligen krökningsradien, r, i en tvärsektion av eggen. Ju
mindre radien är, dess skarpare är klingan. Som
enhetsradie kan väljas 0,ooi mm (1 µ), och skärpan hos
en egg med denna radie kan därför betecknas med 1.
Är krökningsradien 0,1 µ, kan klingans skärpa
betecknas med 10, och om man som teoretiskt tänkbart men
praktiskt ouppnåeligt ytterlighetsfall antager, att eggens
krökningsradie är 0, blir motsvarande skärpa tydligen
oändligt stor. Krökningsradien hos rakklingor är
emellertid så liten, att den ej kan uppmätas ens med
hjälp av det starkast förstorande mikroskop. I stället
har utarbetats följande mätningsmetod.

En mätkropp K (i fig. 1–2 återgiven i stark
förminskning) av vikten 0,01 à 0,02 g placeras försiktigt
på eggen. Fig. 1 visar eggens och mätkroppens
ställning i utgångsläget. Vrider man nu eggen en viss
vinkel, a, kring beröringslinjen, P, med mätkroppen
(vinkelrätt mot papperets plan), så avrullas tydligen
eggen på mätkroppen. I det i fig. 2 angivna fallet sker
avrullningen åt höger, varför mätkroppen vippar över

illustration placeholder

Fig. 1 (t. v.). Mätkroppens läge på eggen i jämviktstillstånd. Fig. 2

(t. h.). Mätkroppens läge, sedan klingan vridits en viss vinkel.



åt vänster. Då jämvikt inträtt, intar mätkroppen
lutningsvinkeln [beta] mot horisontalen. Denna vinkel är
direkt proportionell mot såväl krökningsradien r som
eggens lutningsvinkel a och kan beräknas ur dessa
storheter. Vinkeln [beta] utgör alltså ett mått på eggskärpan
och kan uppmättas på optisk väg (genom en ljusstråles
reflektion).

Den naturliga gränsen för en eggs skärpa är den,
där krökningsradien i eggen motsvarar radien i en
atom, dvs. ca 1 X 10–8 cm eller ca 0,0001 µ. Det här
införda måttet på eggskärpan skulle således aldrig
kunna överstiga talet 10 000. Till så stor skärpa
kommer man emellertid icke ens vid kristallkanter. Radien
hos de skarpaste enligt denna metod undersökta eggar
visade sig alltid sammansatt av minst 500 atomdiametrar.

Ett antal mätningar å olika rakklingors eggar ha
visat, att dessa, beroende på kvaliteten, hade radier
mellan 0,001 och 0,0001 mm. Vid mätning av begagnade
klingor konstaterades värden till det femdubbla av
dessa belopp. Mätningsmetoden är så noggrann, att
redan en genomsnittlig avnötning av den yttersta
spetsen med blott 0,0000001 mm, dvs. ungefär ett
atomskikt, kunde konstateras.

Hållfastheten hos hår utgör ca 5 kg/mm2. Vid
användande av en klinga av skärpan 10 blir
angreppsytan på hårstråt så liten, att en på klingan applicerad
kraft av endast ett par gram räcker för hårets
avskärande. I den mån klingan blir slöare, dvs.
angreppsytan större, måste en allt större kraft ansättas pä
klingan, vilket emellertid är möjligt endast till en viss
gräns, vid vilken håret böjes undan för trycket.

För att erhålla en riktig uppfattning av dimensionsförhållandena
kan man jämföra ett hårstrås diameter
med krökningsradien hos eggen. I den skala, vari
denna är återgiven i fig. skulle hårstråts diameter
bliva något större än tidskriftssidans höjd. Som de
maximala ojämnheterna hos en egg ligga under
storleksordningen 1 µ, skulle för avsågning av ett hårsträ
(om rakningen, som på en del håll påstås, vore en
sågningsprocedur) krävas åtskilliga sågningsrörelser. Det
förefaller alltså, som om rakningen i stället vore en
avskärning av håret, vars genomförande på det intimaste
sammanhänger med storleken på eggens krökningsradie.

Skandinaviska kreditaktiebolagets stipendiefond av
1931.
Från denna fond ha två stipendier kungjorts till
ansökan lediga, De lyda vardera på belopp av 5 000 kr.
och äro avsedda som bidrag till ca 12 månaders
utomlandsvistelse i och för studier och utbildning.
Berättigade att söka och erhålla stipendium äro dels
utexaminerade elever från agronomkursen vid lantbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp, från tekniska läroverket i
Malmö, Malmö handelsgymnasium och Hälsingborgs
handelsgymnasium, dels utexaminerade elever från
tekniska högskolan, Chalmers tekniska institut (högre
kursen) samt handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg,
därest dessa elever vid skånsk läroanstalt avlagt
examen, som berättigat dem till inträde vid ovannämnda
högskolor och institut.

Stipendiesökande, som bör hava uppnått en ålder av
21 år, skall genom avgångsbetyg styrka sig äga
fullgoda vitsord beträffande kunskaper, flit och uppförande
samt helst genom intyg om praktisk verksamhet
ådagalägga, att han har en läggning, som gör honom lämpad
att i kommande praktisk verksamhet omsätta sina under
utomlandsvistelsen inhämtade erfarenheter.

Sökande bör vara beredd att kunna anträda
ifrågavarande studieresa om möjligt under förra hälften av
nästkommande år, och stipendiat är skyldig att senast
tolv månader efter studieresan till stipendienämnden
inlämna reseberättelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free