Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 1 juli 1933 - Notiser - Förortsexploateringen i Tyskland - Uppmätning av skärpan hos rakklingor - Skandinaviska kreditaktiebolagets stipendiefond av 1931
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vilket i allmänhet numera "oskadliggöres" på ett eller
annat sätt.
Ett av de ur exploateringssynpunkt viktigaste
problemen gäller förbilligandet av husbyggnadskostnaderna.
Här har man vid småstugebyggnaderna lyckats pressa
priset per m3 till 11 15 RM. Den prisreducering man
ernått har emellertid föga med tekniska förbättringar
att göra utan beror huvudsakligen på att varupriser och
löner nedgått. Man söker emellertid ernå ytterligare
reduktion genom utarbetande av rationaliserade och
standardiserade byggnadsmetoder. Bl. a. är man
betänkt på att utnyttja statsskogarna för produktionen av
byggnadsmaterial.
Ett annat problem av stor betydelse är dessa
koloniområdens försörjning med gas, vatten och elektricitet.
Gasdistributionen har tidigare varit föremål för ett
omnämnande i dessa spalter. Vad vattenfrågan beträffar,
har man understundom ordnat egna vattentäkter för
hela områden eller för varje lägenhet för sig.
Erfarenheterna ha visat, att det är ekonomiskt möjligt att
upprätta egna pumpverk för dessa "Randsiedlungen".
Anläggningskostnaderna ha ej behövt överskrida 120 RM
per lägenhet och driftkostnaderna ej 6 à 8 Pf. per m3
vatten. Även i fråga om distributionen av elektrisk
energi ha separatlösningar försökts. I många fall har
det visat sig fördelaktigt att lösa dessa samhällens
kraftfråga genom utnyttjande av förbränningsmotorer,
och där man valt elektrisk energi har man
experimenterat med billigare fördelningssystem.
Som man även lagt viss vikt vid dessa trädgårdskoloniers
betydelse för produktionen av livsmedel till
avsalu, har man uppmärksamheten riktad på
gemensamma anläggningar för ett ekonomiskt tillvaratagande
av trädgårdsprodukterna.
Uppmätning av skärpan hos rakklingor. En tysk
vetenskaplig anstalt har utarbetat en metod för
bestämning av skärpan hos rakklingor, som här må
beskrivas i korthet. Såsom mått på skärpan tages
lämpligen krökningsradien, r, i en tvärsektion av eggen. Ju
mindre radien är, dess skarpare är klingan. Som
enhetsradie kan väljas 0,ooi mm (1 µ), och skärpan hos
en egg med denna radie kan därför betecknas med 1.
Är krökningsradien 0,1 µ, kan klingans skärpa
betecknas med 10, och om man som teoretiskt tänkbart men
praktiskt ouppnåeligt ytterlighetsfall antager, att eggens
krökningsradie är 0, blir motsvarande skärpa tydligen
oändligt stor. Krökningsradien hos rakklingor är
emellertid så liten, att den ej kan uppmätas ens med
hjälp av det starkast förstorande mikroskop. I stället
har utarbetats följande mätningsmetod.
En mätkropp K (i fig. 1–2 återgiven i stark
förminskning) av vikten 0,01 à 0,02 g placeras försiktigt
på eggen. Fig. 1 visar eggens och mätkroppens
ställning i utgångsläget. Vrider man nu eggen en viss
vinkel, a, kring beröringslinjen, P, med mätkroppen
(vinkelrätt mot papperets plan), så avrullas tydligen
eggen på mätkroppen. I det i fig. 2 angivna fallet sker
avrullningen åt höger, varför mätkroppen vippar över
Fig. 1 (t. v.). Mätkroppens läge på eggen i jämviktstillstånd. Fig. 2 (t. h.). Mätkroppens läge, sedan klingan vridits en viss vinkel. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>