- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
266

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 8 juli 1933 - Den internationella gödselämnesfabrikationens läge 1932—1933, av Th. Thorssell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framsprunget ur nöden, och som stödes av allehanda
onaturliga åtgärder, såsom skyddstullar,
införselförbud, kontingenteringar och valutaskrankor i nästan
alla länder, som en ideallösning. Men man får ej
förbise, att dessa åtgärder voro trängande
nödvändiga för dagen, för att med någon framgång
förhindra en katastrof på kvävemarknaden.

kaligödselmedlens område spela Tyskland och
Frankrike huvudrollen. Tyskland är kalits klassiska
land, och dess produktion var 1930 ungefär 1 357 000,
1931 omkring 964 000 och 1932 ca 850 000 ton rent
kali (K2O). Den genom kalisyndikatet förda
exporten av alla sorter kalisalter har sjunkit från över
896 000 ton 1931 (= ca 300 000 ton K2O) till omkring
864 000 ton 1932 (= ca 230000 ton K2O). Den
inländska förbrukningen för jordbruket, som 1931
anslogs till 596 400 ton K2O, har hållit sig ganska bra:
den torde 1932 hava uppgått till omkring 570 000
ton. Under januari 1932 kom det till en
överraskande stegring i avsättningen (omkring 100 000
ton mot ungefär 80 000 året förut). För Frankrikes
produktion gäller ungefär detsamma, i det den för
1930 angavs med 546 000 ton och 1931 med 369 000
ton och skattas för 1932 till 350 000 ton.

Det fattas ej ansträngningar att bjuda den
tyskfranska kalikartellen konkurrens. Polen, som under
sitt bästa år uppnådde en produktion av 50 000 ton
K2O, har gjort en överenskommelse med det
tyskfranska syndikatet, varigenom 4 % av dettas export
tillförsäkras Polen. Den spanska uppfordringen av
kalisalter (Suria, Cardona), som hittills högst
motsvarat 30 000 ton K2O, har under senaste året ökats
till ungefär det dubbla. Den sovjetryska
kalisaltuppfordringen i Solikamsk uppskattas för ögonblicket
till omkring 18 000 ton K2O per år. Enligt den andra
femårsplanen skall vid fyra verk 1937 en uppfordring
av icke mindre än 11 mill. ton kalisalter uppnås.
Om denna enorma produktion verkligen kommer att
ernås återstår att se.

U. S. A. äger betydande kalifyndigheter i Texas
och New-Mexico. Dessa fyndigheter hava kommit
till bearbetning först under de senaste åren:
därförut vann Amerika huvudsakligen kali endast ur
sjöar i de västliga ökentrakterna (Searles Lake) vid
vilkas bearbetning stora mängder borax erhöllos, som
ekonomiskt begränsade kaliproduktionen.
Amerikanarna arbeta ivrigt och nedlägga stora kostnader på
utvidgningen av sin kaliproduktion i New-Mexico,
Hittills har importen från Tyskland och Frankrike
dominerat den amerikanska kalimarknaden. Det
nya raffineringsverket i Loving vid Carlsbad i
New-Mexico, tillhörande U. S. Potash Co., skall för
närvarande hava en dagskapacitet av 120 ton
klorkalium per dag, och den nuvarande expeditionen av
kalisalter i sin helhet per dag uppskattas till 175 ton.

Den italienska kaliproduktionen ur Leucit har
ännu ej hållit vad man väntade av den. Visserligen
skall ett verk enligt av den bekante dr Blanc
utarbetad metod hava byggts under medverkan av
Aluminium Co. of America för tillverkning av
kalisalpeter och lerjord, men skall, enligt förljudande,
ej på allvar igångsättas förr än den nu rådande
svåra depressionen är överstånden.

Det måste även betvivlas, att produktionen hos det
huvudsakligen av amerikanska och brittiska grupper
finansierade Palestina Potash Ltd., som skall utnyttja
vattnet i Döda havet (= 2 milliarder ton klorkalium),
internationellt sett kommer att spela en betydande
roll. De under utbyggnad varande anläggningarna
skola producera 70 000 ton 80 %-igt och 45 000 ton
45 %-igt klorkalium.

Den starkaste depressionen inom gödselämnesindustrien
har gått ut över superfosfatfabrikationen.
Världsproduktionen har sjunkit från 15 mill. ton
1930 över 11 mill. ton 1931 till omkring 8,2 mill.
ton 1932.

Amerikas produktion, som år 1930 uppgick till
4.11 mill. ton, torde 1932 hava sjunkit till omkring
1,8 mill. ton. I Frankrike har produktionen under
de sista åren hållit sig tämligen konstant (1,4 mill.
ton 1932 mot 1,5 mill. 1931). Den italienska
produktionen åter låg 1932 ungefär 20 % lägre än 1931;
först under andra halvåret 1932 fastställde
Montecatinigruppen något uppsving i avsättningen. Läget
inom den tyska sup er fosfatindustrien är liknande:
dess produktion utgjorde 1913 omkring 1,85 mill.
ton, minskades 1929 till 843 000 ton, 1930 till
780 000, 1931 till 509 000 och uppskattas 1932 till
endast 400 000 ton. Som huvudsakliga
konkurrenter uppträdde här de kompletta
blandningsgödselämnena och thomasfosfat. Av den senare
producerade Tyskland 1913 över 2 mill. ton och ännu 1929
1,89 mill. ton, varemot under 1931, till följd av den
starka tillbakagången av thomasprocessen endast
ungefär 850 000 ton och 1932 ej mer än 475 000 ton
tillverkades. Härigenom steg importen från
Luxemburg, Frankrike, Saarområdet och Belgien betydligt.

Råfosfatproduktionen kan ju betraktas som en
mätare på superfosfatindustriens livaktighet, och
måhända kan det tydas som någon ljusning för den
europeiska superfosfatindustrien, att den visar sig
stabil med någon liten tendens till stegring i Algier,
Tunis och Marocko, där utskeppningen 1931 var 2,82
mill. ton och 1932 2,95 mill. ton.

Frånsett chilesalpeter utgöra ännu ammoniumsulfat,
klorkalium och superfosfat de dominerande
gödselämnena. Därtill kommer, särskilt för
Tysklands vidkommande, thomasfosfat.

Alla tre växtnäringsämnena, N, P2O5 och K2O,
måste tillföras jorden i tillräcklig mängd, i annat
fall kan det inträffa, som Liebigs lag om minimum
säger, att det eller de näringsämnen, som tillföras
i överskott, ej bliva upptagna av växterna utan gå
förlorade.

Bland andra fördelar hava de kompletta
blandningsgödselämnena även den, att en sådan ojämn
fördelning av de tre näringsämnena kan förhindras.

Intresset för de kompletta blandningsgödselämnena
har stigit märkbart under de senare åren. Den
amerikanska marknaden har ju sedan lång tid
dominerats av deras, visserligen lågprocentiga, "mixed
fertilizers". Den tyska, och även den övriga
europeiska superfosfatindustrien, har redan under förra
århundradet tillverkat blandningsgödselämnen. För
några år sedan införde I. G. Farbenindustrie de s. k.
nitrophoskasorterna, som innehålla alla tre
växtnäringsämnena i för kulturväxterna passande
proportioner.

För tillverkning av nitrophoska har man som
bekant utgått från det kända blandningsgödselmedlet
kaliammonsalpeter. Detta tillverkas så, att
klorkalium inröres i en ammonsalpetersmälta, varvid en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free