- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
267

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 8 juli 1933 - Den internationella gödselämnesfabrikationens läge 1932—1933, av Th. Thorssell - Stjärtlösa flygplan, av K. G. Molin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omsättning till kalisalpeter och klorammonium
försiggår. Då dessa båda salter ej äro hygroskopiska,
uppstår ett torrt och ströbart blandningsgödselmedel
av hög koncentration. Genom tillsättning av
diammomfosfat till denna blandning erhålles nitrophoska,
varvid de tre komponenternas mängder regleras så,
att de önskade procenthalterna av de tre
växtnäringsämnena erhållas.

Hittills har I. G. varit den enda stora producenten
av sådant högprocentigt komplett blandningsgödselmedel,
men under det sista året har den franska
kaliindustrien igångsatt en beaktansvärd fabrikation av
ett liknande, varvid diammomfosfat utbytts mot
dikalciumfosfat, Fosforsyran i detta gödselmedel är
alltså citratlöslig, vilket går på den franska
marknaden. Av verkligt koncentrerade blandningsgödselämnen
finnas för övrigt egentligen endast sådana
med två komponenter i marknaden, såsom det
amerikanska Ammo-Phos och den tyska kaliindnstriens
kalisalpeter. De koncentrerade gödselämnena fordra
givetvis en god ströbarhet, då en mindre kvantitet per
hektar, än man förut är van vid, skall utströs.
Därmed har frågan om att giva gödselmedlen en sådan
form, att de bliva lätt ströbara, trätt i förgrunden.
Redan tidigare hade enstaka gödselämnen,
Guggenheims chilesalpeter, Norsk Hydros kalksalpeter,
I. G.’s kalkammonsalpeter m. fl., levererats i sådan
form, små kulor eller gryn, och numera arbetas ivrigt
på uppfinnandet av metoder för att på ett ej för
dyrt sätt uppnå denna effekt.

Det kan naturligtvis å ena sidan vara tvivel
underkastat om koncentrerade blandningsgödselämnen
verkligen innehålla växtnäringsämnena i
fullt riktiga proportioner, men å andra sidan måste
det medgivas, att en fullt riktig formel i detta
hänseende aldrig kan uppnås, då rätta blandningsförhållandet
alltid är beroende av de ifrågavarande
växternas art och av jordens sammansättning.

Inom den moderna gödselmedelsindustrien pågår
numera, till följd av antydda stegrade anspråk på
produktens sammansättning och kvalitet, en märklig
utveckling. Denna industri träder därmed in i ett
skede av så att säga mera allmänt kemiskt arbete än
hittills, varvid otaliga kemiska, fysiska och
apparativa problem skola finna sin lösning.
Facktidskrifterna och isynnerhet de sista tiotal årens
patentlitteratur giva en inblick i huru ivrigt det arbetas på
detta område.

STJÄRTLÖSA FLYGPLAN.

Av ingenjör K. G. Molin.


En långt utdragen flygkropp med rodren i bakre
delen i syfte att ge tillräckliga moment utan allt
för stora roderkrafter karakteriserar ju den vanliga
flygplantypen. Någon nödvändighet att använda
dylik placering förefinnes dock ej, tvärtom ha andra
utformningar av flygplanet vissa företräden. Ett
förslag till bättre lösning av de i detta samband
uppträdande problemen utgör den av
Focke-Wulf-fabriken byggda "Ente"-maskinen med flygkroppen
framför vingen och rodren placerade allra längst
fram. Ehuru denna flygplantyp har vissa fördelar
framför det vanliga flygplanet, torde det dock vara
mera rationellt och erbjuda större fördelar att alla
rodren förläggas till vingarna.

Det viktigaste är höjdrodrets funktion, dvs.
regleringen av planets rörelser kring tväraxeln. Planet
måste i mesta möjliga grad besitta egenstabilitet: en
ofrivillig störning i jämviktsläget får icke orsaka en
ytterligare avvikelse från den rätta vägen, utan
planet måste tvärtom automatiskt återgå till det
föregående läget. På vanliga flygplan kan en dylik
stabilitet i höjdled åstadkommas medelst en vingprofil
med bakkanten uppåtböjd – denna har emellertid
dåliga aerodynamiska egenskaper –, genom pilform
hos vingarna eller genom olika inställnings vinkel
hos de inre och yttre delarna av vingen (större
inställningsvinkel inåt centrum). Enligt de båda
sistnämnda metoderna blir effekten, att
tryckcentrumlinjerna gå snett framåt (närmare flygkroppen ligger
alltså tryckcentrum längre fram). Vid stabilitet hos
maskinen måste givetvis tryckcentrum och
tyngdpunkt sammanfalla. En liten förskjutning av
tyngdpunkten i förhållande till tryckcentrum (a i fig. 1)
orsakar vida större störning i jämvikten vid en
vinge utan pilform eller med olika inställningsvinkel
– i de senare fallen ligger nämligen fortfarande
en del av tryckcentrumlinjerna framför tyngdpunkten.

Placeringen av rodren ytterst på vingarna
innebär en viss fördel, i det att roderverkan blir
oberoende av luftströmmen från propellern.

illustration placeholder

Fig. 1. a tryckcentrumlinjen vid vanlig vinge (utan pilform)

och konstant iriställningsvinkel. b tryckcentrumlinjen vid vinge

i pilform. c tryckcentrumlinjen vid vanlig vinge med större

inställningsvinkel inåt centrum. Anm. tryckcentrumlinjens

vinkel mot tväraxeln uppgår endast till ett par grader.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free